Det centrala innehållet i företagshälsovårdstjänster för lantbruksbranschen

Besöket på gården är grunden för företagshälsovården inom lantbruksbranschen. Besöken görs vanligen av en företagshälsovårdare och en lantbruksexpert. Även en företagsläkare, företagsfysioterapeut och/eller psykolog kan delta. Under besöket diskuterar man utvecklingen av arbetet och arbetsförhållandena. Vid behov ger man också anvisningar och råd om hur lantbruksföretagaren kan påverka hälsan och säkerheten i arbetet.

Under besöket kan man bedöma bland annat följande:

• fysikaliska agenser (buller, vibrationer, belysning, temperatur)
• biologiska agenser (mögel, virus, bakterier, kvalster)
• kemiska agenser (foder, strö och djurdamm, gaser och kemikalier)
• risk för olyckor (passager, maskiner, utrustning och djur)
• el- och brandsäkerhet
• barns säkerhet
• ergonomi (arbetsställningar, lyft, repetitivt arbete, hjälpmedel)
• fysisk belastning (stöd- och rörelseorganen, andnings- och cirkulationsorganen)
• arbetets psykiska och sociala belastning (mängden arbete, stress, ansvar, ensamarbete)
• första hjälpen-beredskap (instruktioner, redskap och utbildning)
• behov, val, användning, underhåll och förvaring av personlig skyddsutrustning

Efter besöket ges en sammanfattning i muntlig och skriftlig form. Lantbruksföretagaren får en skriftlig rapport med en beskrivning av arbetsförhållandena, information om sådant som kan utvecklas samt förslag på hur hälsan och säkerheten kan främjas i arbetet. Lantbruksföretagaren kan använda rapporten för att utveckla säkerhetskulturen på gården.

Besöken görs i enlighet med kundens och/eller företagshälsovårdens behov, vanligen med 1–4 års mellanrum.

Samutveckling vid gårdsbesök

Grundidén

Idén med samutveckling är att företagarkollegor deltar för att ge kamratstöd i bedömningen och utvecklingen av arbetsförhållandena i varandras lokaler tillsammans med företagshälsovårdspersonal. Lantbruksföretagarna kan själva föreslå vem de vill bilda en besöksgrupp med, eller så kan företagshälsovården lägga fram ett förslag om att bilda en grupp.

Företagshälsovården organiserar verksamheten. Det kommer sannolikt att ta lite längre tid att ordna det första mötet, men de följande mötena kommer att kunna schemaläggas under gårdsbesöken.

Gruppstorlek

Den idealiska gruppstorleken är 4–6 lantbruksföretagare, dvs. företagare från två eller tre gårdar. Dessutom kommer gruppledarna från företagshälsovården att delta i mötena. Det är viktigt att gruppens storlek bibehålls så att den kan fungera på en tillräckligt detaljerad nivå och i det aktuella ämnet.

Angreppssätt vid samutveckling

Yrkespersoner inom företagshälsovården styr processen med ett konsultativt angreppssätt under besöket. Detta innebär ett samarbete mellan experter, där man tillsammans söker den bästa lösningen för situationen. Ett konsultativt angreppssätt utnyttjar dialogen, så att man hjälper kunden att hjälpa sig själv. Det är ett gemensamt lärandeevenemang där alla kan lära av varandra.

Företagshälsovårdspersonal och lantbruksföretagare arbetar tillsammans för att fastställa hälsorisker och resursfaktorer för arbetsförhållandena på målgården. De kommer med idéer och skisser till lösningar för att förbättra arbetsförhållandena. Samutveckling förstärks av grupprocessen och ger möjlighet att tillhandahålla information och vägledning.

Företagshälsovården gör en rapport om besöket. Tiden för besöket är lika lång som den genomsnittliga tiden för besöket av företagshälsovårdspersonal. Processen styrs av en yrkesperson från företagshälsovården och utvecklingsförslagen syftar till att stödja arbetsförmågan hos den företagare som besöks.

Tidsåtgång

För att hantera tid och kostnader för företagshälsovård är det önskvärt att den lantbruksföretagare vars gård är föremål för besöket själv kan komma överens om kollegornas deltagande i gårdsbesöken. Om företagarna inte kan bilda en grupp måste företagshälsovården bilda en grupp för att kunna inleda en samutvecklingen. Arbetsförhållandena undersöks på ett målinriktat sätt med fokus på vissa agenser. Företagshälsovårdens kostnader riktar sig till de företagare som besöks.

Deltagarnas ansvar

Företagarna

• ansvarar för utvecklingen av arbetsförhållandena på sina egna gårdar
• ger kollegialt stöd vid besök på andra företagares gårdar.

Företagshälsovårdspersonal

• ansvarar för processens framskridande
• fungerar som expert inom arbetshälsa
• presenterar aktiviteter som främjar arbetshälsa
• motiverar och stödjer företagarna i beslutsfattandet
• ser till att tidtabellen följs under gårdsbesöket.

Fakturering

Företagshälsovården fakturerar gårdsbesöket av den gård, för vilkas företagare utredningen om arbetsförhållanden görs. Andra företagare deltar kostnadsfritt och betalar själva sina resor. Gårdsbesöket med samutveckling medför inga merkostnader jämfört med det traditionella gårdsbesöket inom företagshälsovården.

Intervju om arbetsförhållanden

Mellan besöken på gården följer företagshälsovården med lantbruksföretagarens arbetsförhållanden genom intervjuer som görs av en yrkesperson eller sakkunnig inom företagshälsovården, vanligen i samband med hälsokontroller. Under intervjuerna går man igenom de frågor som uppmärksammats under besöket samt förändringar i arbetsförhållandena, arbetsmetoderna och arbetet. Under intervjun diskuterar man även tidigare åtgärder för att utveckla arbetsförhållandena, effektivera användningen av personlig skyddsutrustning och förbättra första hjälpen-beredskapen. Vid behov ger företagshälsovården lantbruksföretagaren anvisningar och rekommendationer, och man kan också komma överens om ett nytt besök.

Företagshälsovården kallar lantbruksföretagaren till hälsokontroll enligt överenskomna intervaller, vanligen med 1–2 års mellanrum, med hänsyn till hälsoriskerna i arbetet samt lantbruksföretagarens hälsotillstånd och ålder. Under hälsokontrollen diskuterar man frågor kring lantbruksföretagarens hälsotillstånd och arbetsförmåga.

Under hälsokontrollen utvärderas

• den allmänna arbets- och funktionsförmågan
• levnadsvanor
• psykiskt välbefinnande
• fysisk funktionsförmåga
• behov av verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan eller rehabilitering.

Efter hälsokontrollen kan företagshälsovårdaren hänvisa lantbruksföretagaren till en läkare, om lantbruksföretagaren har

• symptom som väcker misstanke om en arbetsrelaterad sjukdom eller sjukdomar eller symptom som påverkar arbetsförmågan
• en särskild fara för insjuknande i arbetet
• kontroll av situationen och medicineringen gällande en tidigare diagnostiserad arbetsrelaterad sjukdom eller yrkessjukdom
• behov av en rehabiliteringsutredning.

Inom lantbruksarbete orsakas risk för sjukdom i synnerhet av (exempel)

• biologiska agenser (mögel, bakterier, virus, kvalster)
• smittsamma sjukdomar (sorkfeber, tularemi, mjölkarknutor)
• kemiska agenser (djurepitel, foder- och strödamm, gaser, växtskydds- och konserveringsmedel, rengörings- och desinficeringsmedel)
• fysikaliska agenser (buller, vibrationer, kyla, UV-strålning från solen)
• brister i ergonomin
• olycksfallsrisker
• psykiska och sociala belastningsfaktorer.

En bedömning av arbetsförmågan är en viktig del av hälsokontrollen för varje lantbruksföretagare. Företagshälsovårdspersonalen bedömer om de sjukdomar och symptom som noterats under hälsokontrollen påverkar lantbruksföretagarens möjligheter att klara av sitt arbete. Företagshälsovårdaren och företagsläkaren bedömer behovet av verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan eller rehabilitering.

Vid behov hänvisas lantbruksföretagaren till en specialistläkare eller en annan expert inom företagshälsovården för en utredning av arbetsförmågan, behovet av rehabilitering samt behandlings- och rehabiliteringsmöjligheterna. Företagshälsovårdaren och företagsläkaren bedömer också om det behövs noggrannare utredningar av arbetsförhållandena (exempelvis arbetshygieniska mätningar, ergonomiska utredningar eller en bedömning av en lantbruksexpert). Grundliga utredningar vid misstanke om yrkessjukdom och hänvisning till vidare utredningar är uppgifter som hör till lantbruksbranschens företagshälsovård.

Lantbruksföretagaren får en personlig hälsoplan som ett sammandrag av hälsokontrollen.

Det är möjligt att ingå ett avtal om sjukvård i samband med avtalet om förebyggande företagshälsovård. Sjukvården är öppenvård på allmänläkarnivå. Den omfattar behandling av företagsläkare eller företagshälsovårdare samt nödvändiga laboratorie- och röntgenundersökningar.

Behandlingen av sjukdomar sköts i första hand av samma företagshälsovårdare och företagsläkare som gör hälsokontrollerna och arbetsplatsutredningarna. På så sätt kan uppgifter om arbetsförmåga och sjukdomar vara till största möjliga nytta även i planeringen av den förebyggande företagshälsovården och verksamheten för att upprätthålla arbetsförmågan samt komplettera den information man får genom hälsokontroller och arbetsplatsutredningar.

Företagshälsovårdare och företagsläkare som känner till kundens arbetsförhållanden kan bedöma arbetets andel av orsaken till sjukdomen och anpassa längden på en eventuell sjukledighet enligt arbetets krav. Rehabiliterande åtgärder kan också inledas utan dröjsmål. Företagshälsovården stödjer kundens arbets- och funktionsförmåga genom att påverka såväl personen själv som arbetet och arbetsmiljön. Arbetsrelaterade åtgärder kan vara exempelvis handledning och rådgivning på mottagningen gällande hälsan och säkerheten i arbetet samt initiativ till besök på gården. Man ger kunden information om arbetsrelaterade faktorer som påverkar hälsan och förhindrar att arbetsrelaterade sjukdomar förvärras eller återkommer.

Om företagsläkaren ber en specialistläkare om en bedömning av kundens arbetsförmåga eller behandlings- och rehabiliteringsmöjligheter, hör specialistläkarens och andra företagshälsovårdsexperters konsultationer samt de undersökningar som de ordinerar till företagshälsovården. De krav och möjligheter som ställs i kundens arbete beaktas i företagshälsovården när man väljer behandling eller när man överväger att återvända till arbetet, till exempel efter operation eller lång sjukfrånvaro.

Vid behov hänvisar företagshälsovården lantbruksföretagaren till rehabilitering. Målet med rehabiliteringen är att främja lantbruksföretagarens funktionsförmåga, förmåga att klara sig själv, välbefinnande och sysselsättning.

Den primära formen av rehabilitering för lantbruksföretagare i arbetslivet är yrkesinriktad rehabilitering, vars mål är att upprätthålla eller återställa arbetsförmågan. En form av rehabilitering kan vara näringsstöd för anskaffning av maskiner eller hjälpmedel som underlättar arbetet. Även utbildning inom ett nytt yrke eller näringsstöd för byte av produktionsinriktning eller grundande av ett nytt företag kan vara ett alternativ.

Mer information om LFöPL- och OFLA-rehabilitering samt näringsstöd finns på Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts (LPA) webbtjänst.

Företagshälsovården, FPA och LPA kan ge mer information om rehabilitering.

I företagshälsovårdens tjänster ingår utredning av symptom som tyder på yrkessjukdomar som kan orsakas av lantbruksarbete samt hänvisning till vidare utredningar vid behov.

De vanligaste yrkessjukdomarna diagnostiseras och behandlas i öppenvård. I komplicerade fall eller misstankar om yrkessjukdomar som kräver specialutredningar hänvisar företagsläkaren lantbruksföretagaren till en specialpoliklinik, en arbetsmedicinsk poliklinik eller Arbetshälsoinstitutet för vidare utredning.

Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen för lantbruksföretagare gäller vid sidan av den lagstadgade försäkringen enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL). Olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen ersätter eventuella olyckor som inträffar i lantbruksarbetet och yrkessjukdomar som orsakats av arbetet. Förutom yrkessjukdomar fastställer man inom företagshälsovården arbetsrelaterade sjukdomar och sjukdomar som anknyter till arbetet. När det gäller arbetsrelaterade sjukdomar har arbetsrelaterade faktorer bidragit till sjukdomen, men är inte den huvudsakliga orsaken. Som sjukdomar med anknytning till arbetet räknas alla sjukdomar som påverkas av arbetet när det gäller insjuknandet samt sjukdomens förlopp och prognos. Försäkringen ersätter dock endast undersöknings- och behandlingskostnader som orsakas av yrkessjukdomar och misstanke om sådana.

Samarbetsgruppen för lantbruksbranschens företagshälsovård stödjer företagshälsovårdsverksamheten. I samarbetsgruppen ingår förutom lantbruksföretagare och företagshälsovårdsteamet för lantbruksbranschen även exempelvis representanter för företagshälsovårdsenhetens ledning, en LPA-ombudsman, representanter för ProAgria och avbytarservice samt vid behov en representant för FPA.

Samarbetsgruppen sammankallas av företagshälsovården. Vid behov så kan gruppen själv komma överens om en sammankallande. Vilka som innehar uppgifterna som ordförande och sekreterare kan variera. Samarbetsgruppen stödjer företagshälsovården i marknadsföringen och utvecklingen av tjänsterna samt informationen om dem. Tyngdpunkten i samarbetsgruppens arbete ligger på att tillsammans med kunder och samarbetspartner ta fram idéer för framtida verksamhet och samarbete.