Stöd för arbetsförmågan

Företagshälsovården samarbetar med arbetsplatsen för att främja hälsa och arbetsförmåga i alla skeden av arbetskarriären. Stödet för arbetsförmågan bygger på den praxis som man kommit överens om på arbetsplatsen. De förfaranden som överenskommits mellan ledningen, personaladministrationen och de anställda samt företagshälsovården skrivs in i arbetsplatsens modell för stöd för arbetsförmågan.  

Modellen planeras utifrån arbetsplatsens behov. Modellen beskriver arbetsplatsens och företagshälsovårdens konkreta åtgärder för tidigt stöd av arbetsförmågan, stöd för återgång till arbetet och hantering av sjukfrånvaro. I modellen för stöd för arbetsförmågan beskrivs  

• tidigt uppmärksammande och diskussioner om frågor som rör arbetsförmågan  
• sjukfrånvaropraxis, hantering av frånvarouppgifter och frånvarodokument  
• nätverksmötets praxis och dokumentation  
• praxis för hänvisning till rehabilitering  
• stöd för återgång till arbetet  
• alkohol- och drogpolicy, vårdhänvisningspraxis och dokumentation  
• instruktioner för förebyggande av trakasserier och osakligt bemötande.   

Stödjandet av arbetsförmågan är en del av organisationens personalstrategi.  

Arbetsgivaren ansvarar för att tillvägagångssätten vid stöd för arbetsförmågan har överenskommits med de anställda och företagshälsovården.  

Arbetsgivaren ska informera personalen om arbetsplatsens tillvägagångssätt vid stöd för arbetsförmågan.  

Arbetsgivaren ska se till att cheferna har tillräcklig kompetens för att identifiera arbetstagarens behov av tidigt stöd och stödja arbetstagarens arbetsförmåga. Till arbetsgivarens uppgifter hör också att följa upp genomförandet och effekterna av stödet för arbetsförmågan.  

Arbetsgivaren ansvarar för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Att kartlägga risker, genomföra arbetsplatsutredningar, förebygga arbetsolycksfall och främja arbetsgemenskapens funktion är verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan. Ett fungerande samarbete mellan arbetsgivaren och både arbetarskyddet och företagshälsovården möjliggör ett effektivt stöd för arbetsförmågan på arbetsplatsen. 

Chefen observerar och identifierar arbetets effekter på arbetsförmågan. Till exempel kan arbets- och organisationsförändringar skapa situationer som belastar de anställda. Att upprätthålla en arbetssäkerhetskultur och kräva säkra arbetsmetoder stödjer arbetsförmågan.  

Till chefens uppgifter hör att identifiera tidiga signaler om försämrad arbetsförmåga, följa upp arbetsprestationer och diskutera arbetsförmågan samt dokumentera diskussionen.  

Chefen kan be företagshälsovården om en bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga. Chefen kan sammankalla till ett nätverksmöte för att kartlägga åtgärder som stödjer arbetsförmågan.  

Återgång till arbetet efter sjukdom eller annan frånvaro är ett viktigt steg för att stödja arbetsförmågan och det måste planeras tillsammans med arbetstagaren och vid behov företagshälsovården. Chefen ordnar inskolning i arbetet och anpassar arbetet enligt situationen, tar hand om ytterligare utbildning, informerar arbetsgemenskapen och fortsätter att stödja och följa upp den anställdes arbetsförmåga.  

Arbetstagaren tar hand om sitt eget välbefinnande, sin hälsa och sin arbetsförmåga. Arbetstagaren ska följa arbetsgivarens föreskrifter och anvisningar samt den praxis som avtalats på arbetsplatsen. Arbetstagaren har rätt att få hjälp av arbetsgivaren, chefen och företagshälsovården i frågor som rör arbetsförmågan. 

Till företagshälsovårdens uppgifter hör stödjande och uppföljning av arbetstagarnas arbetsförmåga. Företagshälsovården vägleder och stödjer arbetsgivaren och chefen i frågor som rör arbetsförmågan och deltar i utarbetandet av arbetsplatsens modell för hantering av arbetsförmågan. På arbetsplatsnivå analyserar och rapporterar företagshälsovården de mätare av stöd för arbetsförmågan som överenskommits i företagshälsovårdens verksamhetsplan, såsom sjukfrånvaro eller antalet nätverksmöten. Nätverksmötet är företagshälsovårdens viktiga samarbetsforum för arbetstagaren, chefen och företagshälsovården för att främja planeringen av arbetstagarens arbetsförmåga.  

Företagshälsovården bedömer arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga, behovet av rehabilitering och hänvisar arbetstagaren till rehabilitering. Företagshälsovården har ansvaret för att samordna stödet för arbetsförmågan, oavsett var arbetstagarens behandling och rehabilitering genomförs. Återgången till arbetet planeras tillsammans med arbetstagaren och arbetsgivaren. Vid behov genomförs samarbetet med andra hälsovårds-, rehabiliterings- och försäkringsinstitutioner. 

Läs företagshälsovårdens uttalande om möjligheterna att återgå till arbetet, publicerat av FPA

Arbetsmiljöombud och förtroendemän deltar i planeringen och genomförandet av arbetsplatsens praxis för stöd för arbetsförmågan. Dessutom deltar de i utredningen av den enskilde arbetstagarens arbetssituation och stödjer arbetstagarens arbetsförmåga på dennes begäran.

Företagshälsovården ska stödja arbetsförmågan i alla skeden av arbetskarriären, även vid arbetskarriärens brytningspunkter och när ett pågående anställningsförhållande upphör. För att återsysselsättningen ska bli snabbare är det viktigt att beakta behovet av stöd för arbetsförmågan, särskilt om personens arbetsförmåga är nedsatt.

Företagshälsovården bör hjälpa personen att identifiera sin återstående arbetsförmåga, till exempel kompetens. Målet är att samla och överföra den centrala informationen om stöd för arbetsförmågan till följande aktörer som kommer att stöda personen, till exempel social- och hälsovården och arbetskraftstjänsterna.

Företagshälsovårdens stöd vid hot om arbetslöshet kan granskas ur arbetstagarens, företagshälsovårdens och arbetsgivarens perspektiv.

Arbetstagaren har möjlighet att få

• en plan för upprätthållande av hälsa och arbetsförmåga.
• en sammanfattning av tidigare genomförda stödåtgärder för arbetsförmågan.
• stöd för att identifiera sina egna styrkor och utmaningar.
• handledning till fortsatta åtgärder.
• Arbetstagaren kan själv kontakta företagshälsovården.

Företagshälsovården

• kallar vid behov personen till en hälsoundersökning.
• samordnar, följer upp och utvärderar vård- och rehabiliteringsåtgärderna.
• gör upp en plan för upprätthållande av arbetsförmågan och hänvisar till fortsatta åtgärder (Blanketter för överföring av stöd för arbetsförmågan, finns nedan).
• samarbetar med den övriga hälso- och sjukvården och arbetskraftsservicen (Blanketter för överföring av stöd för arbetsförmågan).
• dokumenterar en handlingsplan som avtalats i företagshälsovårdssamarbetet.

Arbetsgivaren

• ordnar företagshälsovård för sina anställda. 
  • Skyldigheten att ordna social- och hälsovård fortgår för den som sagts upp av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker i 6 månader efter att skyldigheten att utföra arbete upphört, om arbetsgivaren har över 30 anställda arbetstagare och anställningsförhållandet har varat över 5 år.
• informerar de anställda om överenskommen praxis och företagshälsovården om personalförändringar.

Du kan också bekanta dig med arbetstagarens möjligheter, arbetsgivarens skyldigheter och företagshälsovårdens uppgifter under bilden Stöd från företagshälsovården vid hot om arbetslöshet. 

Blanketter för överföring av stöd för arbetsförmågan

För företagshälsovårdens bruk har man utvecklat blanketter för överföring av stöd för arbetsförmågan:  Professionell kompetens och Företagshälsovårdens sammanfattning av åtgärderna för stöd av arbetsförmågan. Med hjälp av blanketterna kan man beskriva kompetensen hos en person som blir arbetslös samt arbets- och funktionsförmågan utan att förmedla hälsouppgifter utanför hälso- och sjukvården, såsom till arbetskraftstjänsterna.

Ladda ner blanketterna med knapparna:

Bekanta dig också med social- och hälsovårdsministeriets anvisning från delegationen för företagshälsovård: Företagshälsovårdssamarbete och företagshälsovårdens tjänster om arbetslöshet hotar samt i fall av permitteringar och uppsägningar.