6.9.2018

Pressmeddelande 28/2018

Läkare och vårdpersonal utför en allt större del av sitt arbete under tiden före eller efter mötet med patienten. Vårdyrkets psykiska belastningsfaktorer – ansvar, känslobelastning, risk för hot och våld, samt obekväma arbetstider – har utökats med nya stressfaktorer av kognitiv typ. Uppmärksamheten måste hålls riktad på flera saker samtidigt, belastningen på minnet är stor, och koncentrationen och återkallningsförmågan försvåras av avbrott och oväsen.

– Den här typen av arbetskrav är påfrestande. Andra faktorer som också upplevs som påfrestande är bristfälliga och motstridiga instruktioner och arbetsrutiner, berättar ledande forskare Virpi Kalakoski vid Arbetshälsoinstitutet.

Forskningen visar att förhållanden som belastar hjärnan gör att arbetet löper sämre och ökar risken för misstag och utmattning. Det är fråga om vårdarbetets produktivitet, patientsäkerheten och kundnöjdheten.

– Det behövs konkreta åtgärder för att arbetet ska löpa bra. Det är också viktigt att ledningen ger saken sitt stöd och vidtar åtgärder för att undanröja sådana faktorer som förhindrar att arbetet löper, så att man kan minska belastningen i arbetet, påpekar Kalakoski.

Hantera hjärnstressen med hjälp av god kognitiv ergonomi

God kognitiv ergonomi innebär att man vid planeringen av arbetet tar i beaktande den mänskliga informationshanteringsförmågans möjligheter och begränsningar.

Det finns många välfungerande konkreta metoder för hantering av hjärnstress. De konkreta metoderna omsätts i praktisk handling, när man tillsammans kommer överens om spelregler och rutiner. Vårdarbete är samarbete: också hantering av hjärnstress är en sak som kräver samarbete. (se bilagan “Tips om hantering av hjärnstress i läkar- och sjukskötararbete”)

– Redan det att förvaringen av papper och utrustning sker på samma sätt och på samma ställen i alla arbetsrum gör det lättare att hitta saker och ting, säger Virpi Kalakoski.

Kampanj för utveckling av hjärnarbete i vården informerar om bra metoder

I början av september inleder Arbetshälsoinstitutet en landsomfattande kampanj för att informera vårdorganisationerna om hur man kan minska hjärnstressen inom vårdarbetet. Exemplen på bra metoder har tagits fram i samband med ett projekt för utveckling av den kognitiva ergonomin i vårdarbetet vid Satakunta sjukvårdsdistrikt. Informationskampanjen genomförs i form av föreläsningar på olika håll i landet (e.g. Harjavalta, Helsingfors, Kajaani, Kuopio, Villmanstrand, Björneborg, Simo, Tammerfors, Torneå) och tillhandahållande av material som får användas fritt och utan kostnad. Kampanjmaterialet finns på kampanjens webbsajt.

Mer information:

Virpi Kalakoski, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, virpi.kalakoski@ttl.fi, tfn 030 474 2242, 046 851 4008

Kirsi Luokkala, hjärnarbetsexpert, Arbetshälsoinstitutet, kirsi.luokkala@ttl.fi, tfn 030 474 2312

Katri Mannermaa, Satakunta sjukvårdsdistrikt, puh. 044 707 7754, katri.mannermaa@satshp.f

Kampanjen för utveckling av hjärnarbetet inom vården: Aivotyö toimivaksi hoitotyössä

Projektrapport: Kognitiivisen ergonomian parantaminen hoitotyössä (Förbättring av den kognitiva ergonomin i vårdarbetet). Utvecklingsprojekt vid Satakunta sjukvårdsdistrikt. Arbetshälsoinstitutet 2018.

Arbetshälsoinstitutets tjänster för utveckling av hjärnarbetet

Tidigare meddelande, publicerat 5.4.2018: Också vårdarbete är hjärnarbete

 

BILAGA TILL PRESSMEDDELANDET

Tips om hantering av hjärnstress i läkar- och sjukskötararbete

Minnesbelastningen kan minskas med hjälp av enkla checklistor för t.ex. i vilken ordning olika åtgärder ska utföras, hur och var olika undersökningar ska utföras, när det behövs remiss, och när det bör göras uppehåll i medicineringen.

  • Det är också bra att använda sig av elektroniska hjälpmedel och andra metoder för att säkerställa att viktig information följer vårdtagaren och uppgifter blir antecknade innan de glöms bort.
  • För att lättare kunna notera sådant som är viktigt och underlätta hanteringen av informationsflödet är det bra att komma överens om hur man gör för att bli varse brådskande ärenden och förändringar i en situation.
  • Mängden störningar och avbrott kan minskas genom att man kommer överens om hur och i vilket skede man tar kontakt i frågor som kräver ställningstagande eller tilläggsinformation. När man utför arbetsuppgifter som inte får avbrytas, signalerar man det med hjälp av t.ex. en signalväst eller hörlurar eller genom att söka sig till ett tyst arbetsrum. Om man vill dra uppmärksamhet till saker som kräver åtgärder, är det bättre att påtala dem via överenskomna informationskanaler och arbetslistor än genom att avbryta en vårdsituation.
  • Kommunikationen underlättas genom effektivare rapporteringsrutiner. En bra muntlig rapport är koncis och innehåller det väsentliga. En bra skriftlig rapport bör vara tillräckligt tydlig och detaljerad. Det är bra att tillsammans komma överens om hur man skriftligen informerar andra om hur man avser att gå vidare i fråga om en patient eller ett ärende.
  • Färdiga underlag och mallar för patientjournaler, brev, diktering och andra dokument underlättar informationsförmedlingen. Uppgifter som behövs för fattande av beslut bör vara lätta att hitta. För att underlätta prioriteringen av arbetsuppgifterna är det bra med kortfattade anvisningar.
  • Lärandet och användningen av sakkunskap underlättas genom att man i samband med veckomötena ordnar korta informationsinslag och läromoment, där man påminner om och preciserar hur det gemensamma arbetet kan underlättas. Det lönar sig att utveckla arbetsfördelningen, så att läkarnas och sjukskötarnas arbetstid kan användas effektivt för de uppgifter där just deras sakkunskap behövs. Det är också bra att uppmuntra personalen att berätta inom vilka kunskaps- och färdighetsområden det är nödvändigt med inskolning och i fråga om vilka system och apparater det är nödvändigt att stärka användarnas kunnande.