Främjande av hälsan i stöd- och rörelseorganen i arbetet

God planering och styrning av arbetsprocesser, tydliga mål, ergonomiskt anpassat arbete för arbetstagaren samt en fungerande arbetsgemenskap, god intern samverkan och socialt stöd främjar hälsan i stöd- och rörelseorganen. Möjligheterna att påverka utförandet av det egna arbetet och arbetstiden samt att ha balans mellan arbete och andra delar av livet bidrar till att stöd- och rörelseorganen mår bra.
Työntekijä rakennustyömaalla

Med hjälp av ergonomi kan arbetsuppgifter, arbetsredskap och arbetsmiljön planeras och organiseras så att de passar människans egenskaper, behov och möjligheter. Arbetet ska ses som en helhet. Förutom den fysiska ergonomin måste vi även utveckla den organisatoriska och kognitiva ergonomin eller synergonomin när vi organiserar det moderna arbetet. Framgångsrika ergonomiska åtgärder förbättrar personalens säkerhet, hälsa och välbefinnande samt en smidig och effektiv verksamhet på arbetsplatsen.   

Ergonomiska åtgärder och arbetsarrangemang på arbetsplatsen, såsom arbetsfördelning och arbetsrotation, är viktiga för att förebygga besvär i stöd- och rörelseorganen och göra det lättare för arbetstagare som lider av dessa att klara av sitt arbete.

I Europeiska arbetsmiljöbyråns pågående kampanj betonas hälsan i stöd- och rörelseorganen och god praxis som gör det möjligt för personer som insjuknat att fortsätta arbeta.

Att arbeta med kroniska muskel- och skelettbesvär – råd och god praxis

Minskad arbetsbelastning med ergonomiska arbetsmetoder

Arbetstagaren kan även själv fundera på ergonomin i sina arbetsmetoder och försöka utveckla dem som ett sätt att minska arbetsbelastningen och därmed påverka hälsan i stöd- och rörelseorganen. 

Fundera till exempel på följande frågor på arbetsplatsen och diskutera dem vid behov med din chef, dina kollegor eller företagshälsovården.

  • Är alla lyft nödvändiga? 
  • Kan jag använda en lyftanordning eller kan jag be en kollega om hjälp? 
  • Kan jag använda en vagn eller en kärra för att flytta last? 
  • Är min arbetsstol och mitt skrivbord rätt inställda? 
  • Har min datorskärm rätt storlek och är den på ett lämpligt avstånd, så att jag kan titta på den utan problem? 
  • Kan jag använda datorns tangentbord och mus på ett sådant sätt att jag kan stöda min underarm på bordsytan eller på ett fristående stöd? 
  • Är belysningen på mitt kontor eller på min arbetsplats lämplig? 
  • Kan jag växla mellan att sitta och stå då jag gör mitt jobb? 
  • Om jag arbetar på distans, är min arbetsplats ergonomisk på ovan nämnda sätt? 
  • Kan jag ta små pauser i arbetet ibland? 
  • Kan jag ha pausgymnastik under arbetsdagen?  

Ergonomi vid distansarbete

Arbetarskyddslagen kräver att arbetsgivaren tar hand om arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, och omsorgsplikten gäller även distansarbete. Distansarbete utförs vanligen med hjälp av en datoranslutning vid en bildskärm, antingen sittande eller stående. Hänsyn bör tas till skrivbordets och stolens ergonomiska egenskaper och eventuella hjälpmedel som arbetstagaren kan behöva i arbetet. Långvarigt distansarbete på en arbetsplats med dålig ergonomi kan orsaka besvär i ryggen, nack- och skulderregionen, axlarna, armbågarna och händerna. Arbetarskyddscentralen har sammanställt tips för en god ergonomi vid distansarbete.