Publikationer

Weiste, E., Koskela, I., Saari, E. , Lappalainen, K. & Koivisto, T. (2026). Dilemmatic discourses on newcomers in social and healthcare organisations during workplace development programme to solve labour shortages. Humanit Soc Sci Commun (2026). https://doi.org/10.1057/s41599-026-09439-3 

Med utgångspunkt i kritisk diskursiv psykologi undersökte studien hur ordinarie anställda talade om nykomlingar och hur deras diskursiva praktiker blottlade arbetsplatsintegrationens ideologiska dilemman.

Levonius, V., Sivunen, A. E., & Saari, E. (2026). ‘Can you see empathy?’ Exploring social media posts as a performance of organisational empathy. Communication Research and Practice, 1–21. https://doi.org/10.1080/22041451.2026.2727322

Studien visar att vårdorganisationers bilder i sociala medier inte bara dokumenterar vardagen, utan också bygger upp en bild av empati och organisationen som empatisk. Gemensamma aktiviteter förmedlar empati tydligare än ensidigt agerande.

Ruotsalainen, S., Karhulahti-Nordström, H., Väisänen, V., Lehto-Niskala, V., & Sinervo, T. (2026). How do different work organization approaches relate to quality of care?: A convergent mixed-methods study of Finnish home care employees. International Journal of Nursing Studies Advances, 100724. https://doi.org/10.1016/j.ijnsa.2026.100724

Undersökningen visade att organiseringen av arbetet har ett samband med upplevd vårdkvalitet, till exempel är det viktigt att beakta kontinuiteten i hemvård, eftersom dess betydelse lyftes fram både i kvantitativa och kvalitativa resultat.

Dolničar, V., Berzelak, N., Taipale, S., & Hvalič-Touzery, S. (2026). Integrating Perceived Psychosocial Outcomes Into the Assessment of Telecare Acceptability Among Slovenian Informal Caregivers of Older People: Cross-Sectional Survey Study. JMIR aging, 9, e85534.

Studien, som bygger på en slovensk undersökning, visar att telemedicin är som mest värdefull när den ger närstående vårdare sinnesro, lindrar ångest och stärker deras känsla av trygghet.

Saari, E., Levonius, V. and Koivisto, T. (2026). Rigid or Attentive Practices? Organising Social Programmes in Residential Care. Journal of Long-Term Care, 345–359. https://doi.org/10.31389/jltc.556

En etnografisk studie undersöker hur arbetsfördelning, sociala medier och aktiviteternas rytm påverkar de boendes delaktighet och möjligheterna att beakta individuella behov under rekreativa aktiviteter på äldreboenden.

Tanskanen, J., Blomqvist, J., Karhinen, J., Hämäläinen, A., Oinas, T., Hirvonen, H., Tammelin, M., Rönkkö, M. & Taipale, S. (2026). Hoivatyö ja teknologia 2019–2024: Iäkkäiden parissa tehtyä hoivatyötä ja sen teknologisoitumista käsittelevän pitkittäiskyselyn aineistoraportti. JYU Reports, (94). https://doi.org/10.17011/jyureports/94

Rapporten beskriver förändringar och teknologisering inom äldreomsorgen i Finland 2019–2024 samt deras samband med arbetsvillkor, arbetssätt och omsorgsrelationer.

Stiel, H. E. M., Virtanen, L., Bakker, M. M., Heponiemi, T., Kainiemi, E., & Kaihlanen, A. M. (2026). The potential of digital health technologies in saving nursing resources: A scoping review. International Journal of Nursing Studies, 105366. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0020748926000386

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva (a) digital hälsoteknik som potentiellt sparar vårdresurser, (b) mått på dess effektivitet och (c) teknik som visats spara vårdresurser.