Arbetsytor får inte koncentreras på bekostnad av välbefinnandet

Antalet kontor som tömts på grund av ökat distansarbete och pressen att spara in på lokalkostnader ökar samtidigt behovet av arbetsmiljöförändringar. Enligt Arbetshälsoinstitutet borde lokallösningarna i större grad beakta effekterna på arbetet, verksamheten och välbefinnandet. Förändringsledning spelar en central roll i detta. I planeringen av förändringen får arbetsplatserna stöd av handboken.
kuvituskuva: kaksi työntekijää
Suvi Hirvonen
Suvi Hirvonen
Pia Sirola
Pia Sirola

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 13.10.2023

Arbetsmiljön för kunskapsarbete genomgår stora förändringar. Arbetet utförs allt mer på andra ställen än på kontor, och många organisationer överväger att effektivisera sin lokalanvändning. En del har redan fattat beslutet att minska storleken på sina lokalerna radikalt.

Även inom social- och hälsovårdssektorn är lokalförändringar aktuella, och ett motiv är behovet av att spara kostnader.

– Lokalerna är ofta en av de största fasta kostnaderna för organisationer, vid sidan av personalkostnader. Ansvarsperspektivet uppmuntrar också till effektiv lokalanvändning, eftersom upprätthållande av tomma lokaler betyder slöseri med resurser, säger äldre sakkunnig Suvi Hirvonen vid Arbetshälsoinstitutet.

Förändringar i verksamheten är lika viktiga som förändrade lokaler

Forskarnas budskap till arbetsplatserna är att arbetsmiljöförändringar är komplicerade processer, som inte enbart handlar om lokaler.

– Det är viktigt att förstå hur mycket förändrade lokaler påverkar verksamheten. Dessutom är det bra att förutse hur arbetet kommer att förändras i framtiden. På så sätt betjänar lokallösningarna arbetets behov under en lång tid, säger äldre sakkunnig Pia Sirola vid Arbetshälsoinstitutet.

– Arbetsmiljöförändringar misslyckas tyvärr ofta för att man endast planerar förändringarna i lokalerna och glömmer förändringarna i arbetet. I värsta fall är resultatet lokaler som inte lämpar sig för arbetet och verksamheten och där personalen inte mår bra, säger Suvi Hirvonen.

Motstånd mot förändring och belastning till följd av förändring kan förebyggas genom att aktivt leda förändringen, kommunicera öppet och lyssna på personalen.

Arbetsmiljön kan främja välbefinnandet på många sätt

Arbetshälsoinstitutet rekommenderar att fokus läggs på välbefinnandet vid arbetsmiljöförändringar. Enbart avsaknaden av problem garanterar inte personalens välbefinnande.

Enligt handboken stödjer en arbetsmiljö som främjar välbefinnandet till exempel arbetets flyt och arbetsengagemanget samt främjar interaktion, samarbete och fysisk aktivitet.

Bekanta dig med

  • Handboken Onnistu työympäristömuutoksessa (Lyckas med arbetsmiljöförändringen)erbjuder arbetsplatser konkreta tips och checklistor för smidig ledning av arbetsmiljöförändringar.
  • Handboken inkluderar även exempel på framgångar och utmaningar i Arbetshälsoinstitutets egen arbetsmiljöförändringsprocess.
  • Handbokens material baseras på Arbetshälsoinstitutets långvariga forsknings- och utvecklingsarbete kring arbetslokaler.
  • Bekanta dig med handboken Lyckas med arbetsmiljöförändringen (på finska).

Ytterligare information

  • Suvi Hirvonen, äldre sakkunnig, 050 535 3851, suvi.hirvonen [at] ttl.fi
  • Pia Sirola, äldre sakkunnig, 043 825 9202, pia.sirola [at] ttl.fi

Dela innehåll på sociala medier!