Fördelarna med distansarbete fördelas inte jämnt – effekterna varierar mellan olika arbetstagargrupper

Distansarbete kan öka välbefinnandet och lätta på arbetsbördan, men det gynnar inte alla lika mycket. Till exempel kan upplevelserna skilja sig åt mellan chefer och arbetstagare. Arbetshälsoinstitutets longitudinella undersökning inom projektet HYMY ger ny information om varför distansarbete kan försvaga förtroendet och gemenskapen – och i vilka roller och livssituationer det kan stödja välbefinnandet.
Etätyöntekijä osallistuu kotonaan etäkokoukseen.
Janne Kaltiainen
Janne Kaltiainen
Henkilökuva Sampo Suutala
Sampo Suutala

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 16.6.2025

Distansarbete kan erbjuda lugn och ro för koncentration och frihet att själv disponera sin tid, men samtidigt kan det minska upplevelsen av gemenskap och kreativitet. I en färsk undersökning av Arbetshälsoinstitutet har man utrett effekterna av distansarbete genom att statistiskt jämföra olika arbetstagargrupper under ett års tid.

Resultaten ger en flerdimensionell bild av de potentiella fördelarna och nackdelarna med distansarbete.

– Vår undersökning visar att distansarbete kan tära på förtroendet och gemenskapen, eftersom det minskar de möten som sker ansikte mot ansikte och den positiva interaktionen mellan arbetskamrater. Dessa nackdelar med distansarbete är ofta likadana för olika grupper, medan fördelarna fördelas mer ojämnt, berättar specialforskare Janne Kaltiainen vid Arbetshälsoinstitutet.

Distansarbete kan minska belastningen för personer som arbetar självständigt

Fördelarna med distansarbete syntes tydligast hos arbetstagare vars arbete inte är starkt kopplat till andras arbete och inte direkt påverkar andras aktiviteter. Personer som arbetar självständigt upplevde vid distansarbete mindre överdriven arbetsmängd och motstridiga förväntningar.

Distansarbetet minskade emellertid inte arbetsbelastningen för de arbetstagare vars arbete kräver samarbete, koordination och information från andra.

– Distansarbetets effekter kan vara olika även inom samma arbetsgemenskap. När man beslutar om mängden distansarbete bör man utöver individernas önskemål även beakta arbetets strukturer och beroenden samt hela gemenskapens perspektiv, betonar Kaltiainen.

Chefer gynnas mindre av distansarbete än arbetstagare

Distansarbetets effekter ser olika ut för chefer och arbetstagare. Hos cheferna kunde distansarbete försvaga inlärningen i arbetet, men hos arbetstagarna observerades inget motsvarande. Hos arbetstagarna var distansarbetet kopplat till de mest positiva omdömena om arbetskamraternas prestationer, medan en sådan positiv koppling inte observerades hos cheferna.

Enligt forskaren Sampo Suutala kan utmaningarna med distansarbete framhävas i chefsrollen, som ofta kräver en ganska omfattande förståelse för det egna teamets situation och behov.

– När ledarskapet sker på distans går man lätt miste om små vinkar och vardagliga informella samtal. Då är det också svårare för chefen att lära känna sitt team. Det är viktigt att man på arbetsplatserna uppmuntrar arbetstagarna att ta upp frågor även på eget initiativ, påminner Suutala.

Distansarbete kan berika livet särskilt hos män med barnfamilj

Sett till hela materialet observerades distansarbete inte ha någon direkt inverkan på balansen mellan arbete och privatliv. Sambandet varierade emellertid mellan olika arbetstagargrupper.

Enligt undersökningen kan distansarbete hos personer med barnfamilj stärka den positiva upplevelsen av effekterna mellan arbete och privatliv. Detta märktes särskilt hos män med barnfamilj. Hos män som inte bodde med barn kunde däremot arbetets berikande inverkan på privatlivet till och med försvagas vid distansarbete. Hos kvinnor observerades inga motsvarande samband.

– Distansarbete underlättar inte nödvändigtvis vardagen eller förbättrar balansen mellan arbete och privatliv lika mycket för alla. En möjlig förklaring kan vara att distansarbete ökar den tid som i synnerhet män med barnfamilj tillbringar med familjen och på så sätt stärker de positiva ömsesidiga effekterna mellan arbete och privatliv, funderar Kaltiainen.

Så här kan man öka fördelarna med distansarbete på arbetsplatserna

  1. Stärk medvetet gemenskapen

    Förtroendet och arbetsplatsens resurser stärks när man ordnar tillfällen för interaktion som sker ansikte mot ansikte och informella pratstunder.

  2. Kom tillsammans överens om praxis för ledarskap på distans

    Chefen behöver inte hitta lösningar ensam. Gemensamt överenskomna spelregler stöder förtroendet, gör arbetet smidigare och stärker engagemanget.

  3. Gör grupptillhörigheten till ett gemensamt ansvar

    Var och en har en roll i att bygga upp arbetsgemenskapen. Stöd kan visas med små handlingar – genom att ta kontakt, lyssna och uppmärksamma andra i vardagen.

Om undersökningen

  • Undersökningen grundar sig på Arbetshälsoinstitutets projekt Hyvinvointi ja yhteisöllisyys monipaikkatyön ytimessä (HYMY) (Välbefinnande och gemenskap i kärnan av multilokalt arbete). Projektet pågår till den 30 september 2025, då ett mer omfattande informationspaket om forskningsobservationer som gäller multilokalt arbete publiceras. Huvudfinansiär för forskningen är Arbetarskyddsfonden.
  • Materialet samlades in i tre faser under åren 2023–2024, och sammanlagt 1 195 arbetstagare deltog i varje fas. I den här rapporten undersöks de 876 respondenter som besvarade alla tre enkäterna och arbetade minst 10 % av sin arbetstid på distans vid alla tidpunkter.
  • Undersökningen granskar distansarbetets potentiella effekter på bland annat arbetshälsa, förtroende, gemenskap, mängden av och kvaliteten på interaktion, kreativitet samt balansen mellan arbete och privatliv.
  • Rapport (på finska, pdf): Etätyön hyödyt ja haasteet – tutkimushavaintoja HYMY-hankkeesta

Ytterligare information

  • Janne Kaltiainen, erikoistutkija, janne.kaltiainen [at] ttl.fi, +358 50 476 5980
  • Sampo Suutala, tutkija, sampo.suutala [at] ttl.fi, +358 50 563 0131 

Dela innehåll på sociala medier!