Följande skede i utvecklingen av arbetslivet kräver forskningsdata och ett omfattande samarbete

Ett tvärsnitt av erfarenheterna från coronatiden i det finländska arbetslivet stärker bilden av att man kunnat reagera på undantagsläget med rätta åtgärder. Riskbedömning har gjort närvaroarbete möjligt och digital kompetens distansarbete möjligt. Härnäst är målet att skapa en grund för beslutsfattande i arbetslivet för att samtidigt förbättra produktiviteten och välbefinnande i arbetet. Arbetshälsoinstitutet kommer nästa år att ordna fyra omfattande webbaserade seminarier där en helhetsbild av brytningen i arbetslivet skapas.
-

I projektet Hybridarbete, distansarbete och närvaroarbete (HELP), som Arbetshälsoinstitutet startade i september, sammanställs aktuella forskningsdata och arbetslivsaktörernas synpunkter. I samarbete utstakas en grund för beslut för arbetslivet som samtidigt förbättrar produktivitet och arbetshälsa. Projektet leds av ledande experten Sinimaaria Ranki.

– Redan nu finns det tydliga tecken på att en allt större del av arbetet inte kommer att vara bundet till en plats och att distansarbetet ökar permanent. Det är tecken på behov av förändring, och arbetslivets aktörer och forskare kommer att diskutera dessa fråga under webbinarierna, berättar Ranki.

– Hur kommer de arbetsutförande gemenskaperna att utformas? Hur ska verksamhetslokaler ändras? Arbetsgemenskaperna behöver stöd för att omvandla sina handlingsmodeller, och alla drar nytta av delade erfarenheter av arbetslivet, påminner Ranki.

Det är dags för arbetslivet att blicka lägre in i framtiden

Idén bakom HELP-projektet och webbinarieserien som riktar sig till arbetslivets aktörer, är att det vid sidan om aktuella behov av ändringar är nödvändigt att blicka tillräckligt långt in i framtiden. Förändringskrafter som bestämmer arbetslivet, såsom klimatförändringen och brytningen i arbetet har inte försvunnit.

– Det behövs en större bild för att det ska vara möjligt att utveckla arbetslivet. Vilka förändringstryck riktas på samhällets strukturer? Det är skäl att utreda hur erfarenheterna från coronatiden kan ändra de interaktionsförhållanden som påverkar arbeteslivet, betonar Antti Koivula, generaldirektör på Arbetshälsoinstitutet.

– Dialogerna i våra webbinarier, där arbetslivsaktörerna och forskningsgemenskaperna möts, skapar en grund för ett arbete där vi börjar skapa en syn på kommande scenarior och åtgärder i arbetslivet, säger Koivula.

I webbinarieserien kartlägger vi forskningsbehov avseende dessa teman och sammanställer arbetslivsaktörernas synsätt. Vid öppningsevenemanget lyftes forskningsobservationer av coronatidens erfarenheter fram.

Följande webbinarier ordnas den 22 november och den 7 juni 2022.

Välbefinnandet i arbetet är i huvudsak oförändrat

Arbetshälsoinstitutets enkätundersökning om distansarbete och arbetsförmåga (april–september 2021) och uppföljningsundersökningen Miten Suomi voi? som startade redan före pandemin, berättar om hur det finländska arbetslivet på ett berömligt sätt har kunnat anpassa sig till de av coronapandemin föranledda utmaningarna.

  • Nöjdast med distansarbete var sådana personer som redan före pandemin hade erfarenhet av distansarbete. Merparten anser sig vara effektivare och mer produktiv i distansarbete än när de jobbar på kontoret.
  • Bland respondenterna är önskan att efter coronaviruspandemin fortsätta jobba på distans i större utsträckning än vad som var fallet före pandemin.
  • Inga förändringar i välbefinnandet i arbetslivet hos de flesta arbetande personer skedde från utgången av 2019 till sommaren 2021.
  • Uppföljningsundersökningen tyder på att i jämförelse med ett fullskaligt distansarbete är välbefinnandet bättre i hybridarbete.

Arbetsplatserna har lyckats hantera coronariskerna

Arbetshälsoinstitutets projekt om pandemin och riskhantering tyder på att riskbedömningen på arbetsplatserna har skett bra. En enkätundersökning om välbefinnande och kompetensen inom servicebranschen ger dock vid handen att inom servicebranschen har pandemin lett till både positiva och negativa konsekvenser för arbetet.

  • På arbetsplatserna har riskbedömningen uppdaterats utan avbrott. I samarbete har företagshälsovården och arbetarskyddet utnyttjats.
  • Man har dock observerat utmaningar med att iaktta och tolka anvisningar.
  • En tredjedel av respondenterna inom servicebranschen har oroat sig för sin hälsa. Hos nästan lika många har arbetsmängden ökat,och en del har upplevt att chefspersonernas stöd har minskat.
  • Inom hotell- och restaurangbranschen blev 75 procent av de anställda permitterade och utan arbete.

Ytterligare information

Bekanta dig med webbinariets presentationsmaterial (på finska).