Arbetshälsoinstitutet pressmeddelande 9.2.2022
Arbetshälsoinstitutet utredde om modellering av arbetsprocesser är en fungerande metod för att utveckla underhållsarbetet på kärnkraftverk. I forskningsprojektet modellerades tre processer: lösning av felsituationer, planering av förändringsarbeten samt utvecklande av rapporteringsprocesser.
Resultaten var positiva. Modelleringen av arbetsprocesserna stärkte personalens gemensamma förståelse för arbetets vardag och vad som i vardagen kräver utveckling.
Verksamheten på ett kärnkraftverk har särdrag som gör en delad förståelse för vardagsarbetet synnerligen viktig. Av processer i en säkerhetskritisk miljö krävs tydlighet och tillförlitlighet. Personalen måste bemästra både ny och traditionell teknik.
– Delaktiggörande metoder är sätt att styra kulturen i en utvecklande riktning. Just det är vad som i stort sätt gäller i framtiden: transparens, gemensam verksamhet, lösa utmaningar och tydliggöra komplexa frågor säger Anna-Maria Teperi, forskningsprofessor på Arbetshälsoinstitutet.
I samband med förändringar är det viktigt att stärka den gemensamma förståelsen för arbetsprocesserna
Det är nyttigt att modellera arbetsprocesser när man till exempel vill minska störningar, förbättra kvaliteten och få arbetet att löpa smidigare eller främja samarbete och informationsflödet.
– Av undersökningen framkom att målen för vissa processer varit otydliga, och det hade bekymrat ingenjörerna i fråga om underhållsarbetet. En konkret handlingsmodell som leddes av en extern handledare gjorde det lättare att lyfta fram utvecklingsobjekten i en konstruktiv anda, säger Arja Ala-Laurinaho, äldre sakkunnig på Arbetshälsoinstitutet.
I synnerhet inom säkerhetskritiska branscher är det viktigt att se till att personalen har en gemensam förståelse för arbetsprocesserna och hur dessa påverkar varandra. Behovet är tydligt i samband med förändringar: till exempel vid omorganiseringar eller när en ny teknisk apparat tas i bruk.
Guiden som publicerades i samband med forskningsprojektet ger förutsättningar att modellera olika arbetsprocesser.
– Gemensam utveckling upplevs ibland som arbetsdryg och tidskrävande. Jag vill utmana ledarskapet på arbetsplatserna i att fundera över om delaktiggörande arbetsmetoder kunde vara något för vardagen på era arbetsplatser. När möjliga fördelar övervägs är det skäl att minnas att satsningarna betalar sig tillbaka mångfalt, säger Anna-Maria Teperi.
Participative Development for Supporting Human Factors of Safety (PARSA)
- I forskningsprojektet modellerade Arbetshälsoinstitutet olika arbetsprocesser inom underhåll av kärnkraftverk.
- Även Statens tekniska forskningscentral VTT deltar i forskningsprojektet.
- Projektet finansierades av forskningsprogrammet SAFIR2022.
- Bekanta dig med slutrapporten: Participative development for improving nuclear safety – results and implications of three methods in nuclear maintenance work (julkari.fi)
- Bekanta dig med handboken: Työprosessin mallintaminen työn yhteisen kehittämisen välineenä (julkari.fi)
- Bekanta dig med projektet (på finska): The participative development for supporting-human factors of safety (PARSA) | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
Ytterligare information
- forskningsprofessor Anna-Maria Teperi, Arbetshälsoinstitutet,Anna-Maria.Teperi [at] ttl.fi (Anna-Maria[dot]Teperi[at]ttl[dot]fi), +358304742371
- äldre sakkunnig Arja Ala-Laurinaho, Arbetshälsoinstitutet,Arja.Ala-Laurinaho [at] ttl.fi (Arja[dot]Ala-Laurinaho[at]ttl[dot]fi), +358304742516
