Underhållet av ett kärnkraftverk hade nytta av gemensam utveckling

Modelleringen av arbetsprocesser som delaktiggör personalen lämpade sig väl för utvecklingen av underhållsarbete på ett kärnkraftverk. Metoden bidrog till att identifiera utvecklingsbehov och skapa gemensam förståelse för arbetets vardag samt vad som är viktigt för att få arbetet att löpa smidigt och tryggt. Arbetshälsoinstitutet publicerade även en allmänfattlig guide som kan användas på arbetsplatserna oavsett bransch.
Anna-Maria Teperi

Anna-Maria Teperi

Arja Ala-Laurinaho

Arja Ala-Laurinaho

Arbetshälsoinstitutet pressmeddelande 9.2.2022 

Arbetshälsoinstitutet utredde om modellering av arbetsprocesser är en fungerande metod för att utveckla underhållsarbetet på kärnkraftverk. I forskningsprojektet modellerades tre processer: lösning av felsituationer, planering av förändringsarbeten samt utvecklande av rapporteringsprocesser. 

Resultaten var positiva. Modelleringen av arbetsprocesserna stärkte personalens gemensamma förståelse för arbetets vardag och vad som i vardagen kräver utveckling.  

Verksamheten på ett kärnkraftverk har särdrag som gör en delad förståelse för vardagsarbetet synnerligen viktig. Av processer i en säkerhetskritisk miljö krävs tydlighet och tillförlitlighet. Personalen måste bemästra både ny och traditionell teknik. 

– Delaktiggörande metoder är sätt att styra kulturen i en utvecklande riktning. Just det är vad som i stort sätt gäller i framtiden: transparens, gemensam verksamhet, lösa utmaningar och tydliggöra komplexa frågor säger Anna-Maria Teperi, forskningsprofessor på Arbetshälsoinstitutet.  

I samband med förändringar är det viktigt att stärka den gemensamma förståelsen för arbetsprocesserna 

Det är nyttigt att modellera arbetsprocesser när man till exempel vill minska störningar, förbättra kvaliteten och få arbetet att löpa smidigare eller främja samarbete och informationsflödet. 

– Av undersökningen framkom att målen för vissa processer varit otydliga, och det hade bekymrat ingenjörerna i fråga om underhållsarbetet. En konkret handlingsmodell som leddes av en extern handledare gjorde det lättare att lyfta fram utvecklingsobjekten i en konstruktiv anda, säger Arja Ala-Laurinaho, äldre sakkunnig på Arbetshälsoinstitutet. 

I synnerhet inom säkerhetskritiska branscher är det viktigt att se till att personalen har en gemensam förståelse för arbetsprocesserna och hur dessa påverkar varandra. Behovet är tydligt i samband med förändringar: till exempel vid omorganiseringar eller när en ny teknisk apparat tas i bruk. 

Guiden som publicerades i samband med forskningsprojektet ger förutsättningar att modellera olika arbetsprocesser. 

– Gemensam utveckling upplevs ibland som arbetsdryg och tidskrävande. Jag vill utmana ledarskapet på arbetsplatserna i att fundera över om delaktiggörande arbetsmetoder kunde vara något för vardagen på era arbetsplatser. När möjliga fördelar övervägs är det skäl att minnas att satsningarna betalar sig tillbaka mångfalt, säger Anna-Maria Teperi. 

Participative Development for Supporting Human Factors of Safety (PARSA) 

Ytterligare information 

  • forskningsprofessor Anna-Maria Teperi, Arbetshälsoinstitutet,[email protected], +358304742371 
  • äldre sakkunnig Arja Ala-Laurinaho, Arbetshälsoinstitutet,[email protected], +358304742516 

Nyckelord

työn kehittäminen
työturvallisuus
muutos

Dela innehåll på sociala medier!