Många agenser som förekommer på museer kan hota arbetstagarnas hälsa, men den tidigare forskningen har i hög grad fokuserat på insektsmedel, mikrober och skydd av samlingar.
Även om diskussioner om riskerna i museiarbete under de senaste åren småningom har börjat inledas i Finland, har arbetsförhållandena inom museibranschen och hälsoriskerna i anslutning till arbetet ännu inte undersökts nämnvärt. Finländska museiarbetares uppfattningar om farorna med arbetsmiljöer överensstämmer inte heller helt med de faktiska riskerna på arbetsplatsen.
I projektet Suomalaisten museotyöympäristöjen koetut ja mitatut vaaratekijät – MUHA undersöktes museipersonalens exponering för kemiska och biologiska riskfaktorer samt deras uppfattning om riskerna och riskerna i arbetet.
– Antagandet var att det i gamla museiföremål och -byggnader kan förekomma många slags kemiska agenser som numera är förbjudna eller begränsade, berättar produktchef Evgeny Parshintsev vid Arbetshälsoinstitutet.
Museipersonalen ansåg att det var svårt att identifiera riskfaktorer i museisamlingarna
Materialet samlades in med hjälp av enkäter och arbetshygieniska mätningar samt från register. Enkäterna avslöjade att arbetstagarna ansåg att mögel, problem med inomhusluften och damm var betydande riskfaktorer. Endast ett fåtal museer hade specialarrangemang för att skydda gravida arbetstagare mot kemiska riskfaktorer.
I enkätresultaten framhävdes särskilt bristen på information om kemiska riskfaktorer och arbetarskyddsskyldigheter och de verksamhetssätt som härrör från detta och som kan utsätta arbetstagarna för exponering.
– Till exempel kände man dåligt till ämnen och metoder som medför risk för cancersjukdom, och personlig skyddsutrustning ansågs vara det viktigaste sättet att skydda sig mot ämnen som är skadliga för hälsan. Resultaten visade att museerna har strävat efter att skydda sina samlingar effektivare än sina anställda, berättar gästforskare Henna Sinisalo vid Arbetshälsoinstitutet.
I stora museer och statliga museer var kännedomen om riskfaktorer bättre än genomsnittet och arbetssäkerhetspraxisen bättre.
Mätningarna visade förhöjda tungmetall-, damm- och mikrobhalter i vissa arbetsmiljöer och arbetsuppgifter. De största riskerna gällde olämpliga förvaringsutrymmen och utomhusmuseibyggnader, där man uppmätte förhöjda halter av tungmetaller, inandningsbart damm och mikrober under dammiga arbeten.
– En central observation var också att arkeologer vid utgrävningar kan exponeras för måttliga halter av cancerframkallande kvartsdamm som finns i sanddamm vissa dagar. Såvitt vi vet har detta inte undersökts någon annanstans tidigare, berättar Parshintsev.
Riskbedömning och utbildning är centrala faktorer i bekämpningen av exponering
Det centrala i bekämpningen av exponering är en omfattande riskbedömning samt utbildning av museichefer och personal. Kännedom om riskfaktorerna och de metoder som används för att bekämpa dem är förutsättningar för att arbetssäkerheten på arbetsplatserna ska kunna förbättras effektivt.
Även om det i museiarbetsmiljöerna förekommer många slags exponeringar, av vilka många är svåra eller omöjliga att identifiera organoleptiskt, kan en betydande del av exponeringen på museerna förebyggas eller minimeras genom följande åtgärder:
- ersätta farliga kemikalier med säkrare alternativ
- avstå från de mest olämpliga förvaringsutrymmena
- förbättra ventilationen och städningen
- sörja för god handhygien och vid behov använda ändamålsenlig personlig skyddsutrustning
- förebygga exponering under graviditet.
Guiden och slutrapporten ger anvisningar för säkert museiarbete
Under projektet skapades en lättbegriplig guide för museipersonal, företagshälsovård och arbetshygieniker. Guiden Säkert museiarbete ger information om lagstadgade skyldigheter, riskbedömning och säkert arbete i arbetsuppgifter och arbetsmiljöer som är typiska för museer. Guiden kan också utnyttjas i utbildningen av yrkespersoner inom dessa branscher. Den hjälper till att utveckla arbetssäkerheten ur olika synvinklar.
Projektets slutrapport har nu publicerats. I slutrapporten presenteras forskningsmetoder och -resultat i större utsträckning. Länken till rapporten i Julkari finns nedan.
Mer information
- Evgeny Parshintsev, produktchef, Arbetshälsoinstitutet, +358 50 598 2103, evgeny.Parshintsev [at] ttl.fi (evgeny[dot]Parshintsev[at]ttl[dot]fi)
- Henna Sinisalo, gästforskare, Arbetshälsoinstitutet, henna.sinisalo [at] ttl.fi (henna[dot]sinisalo[at]ttl[dot]fi)
Läs mer
- Undersökningens slutrapport i Julkari: Suomalaisten museotyöympäristöjen koetut ja mitatut vaaratekijät (på finska)
- Bekanta dig med projektet: Suomalaisten museotyöympäristöjen koetut ja mitatut vaaratekijät – MUHA (på finska)
- Bekanta dig med guiden Säkert museiarbete: Guide för hantering av kemiska och biologiska riskfaktorer i museiarbetsmiljöer (julkari.fi) (på finska)
