Politikrekommendation: Den etiska belastningen inom äldreomsorgen minskar genom satsningar på välbefinnande i arbetet

Etisk belastning och många andra av arbetets psykosociala belastningsfaktorer är vanligare inom äldreomsorgen än inom den övriga social- och hälsovårdsbranschen. För att det ska vara möjligt att upprätthålla och förstärka branschens håll- och attraktionskraft bör välfärdsområdena satsa på välbefinnandet bland de personer som arbetar inom tjänster för äldre: minska arbetets belastningsfaktorer och tygla deras skadliga effekter.
-

Denna politikrekommendation är riktad till

  • beslutsfattare inom social- och hälsovården
  • ledare och chefer inom tjänster för äldre.

7 rekommendationer som grundar sig på forskning och expertkunskaper

Forskningsdata som stöder rekommendationerna

Orsaker till och följder av etisk belastning

Det förekommer många situationer1 i arbetet inom social- och hälsovården där etisk belastning kan uppkomma. Etisk belastning uppstår när en arbetstagare på grund av yttre begränsningar tvingas agera i strid med det rätta tillvägagångssättet eller när arbetstagaren är osäker på vad som är det rätta sättet att agera. Med etisk belastning avses erfarenheter av stress och belastning till följd av moraliska motsättningar.

Situationer som orsakas etisk belastning är organisatoriska begränsningar på arbetsplatsen, utmaningar relaterade till personliga relationer och maktförhållanden, utmaningar relaterade till patientvård och arbetstagarnas känslor av bristande kompetens och osäkerhet3.

De organisatoriska orsakerna relaterade till exempel till ledarskapet, organiseringen av skift och otillräckliga resurser3. Utmaningarna relaterade till personliga relationer och maktförhållanden bestod till exempel av organisationens hierarkiska strukturer och motsättningar mellan kollegor. Orsakerna förknippade med vården av patienter inkluderade bland annat otillräcklig eller onödig behandling och det lidande som patienterna upplevde. Med orsakerna relaterade till arbetstagarnas bristande kompetens och känslor av osäkerhet avsågs yrkespersonens egen bedömning av sin kompetens och känsla av säkerhet i vårdsituationer.

Ökad etisk belastning

Eftersom man inom social- och hälsovården arbetar med människor stöter man på etiskt utmanande situationer1. Dessa situationer är också belastande om man inte har tillräcklig kompetens eller om arbetsgemenskapen inte har gemensamma spelregler. Det verkar också som om dessa situationer var även vanligare under 2021. Resultaten baserar sig på Arbetshälsoinstitutets arbetshälsoenkät Mitä kuuluu för social- och hälsovårdspersonalen under 2018–2021.

-

Inom tjänsterna för äldre förekommer det till och med dubbelt så många etiskt belastande situationer som inom den övriga social- och hälsovården1. Belastningen som uppstår i dessa situationer kan minskas genom att vidta rätta åtgärder.

-

Koppling till nedsatt arbetsförmåga

Etisk belastning i sig och i kombination med andra psykosociala belastningsfaktorer är kopplad till försämrad arbetsförmåga, som utgör en indikator på längden av arbetskarriären4,5.

En tidigare forskning5 har konstaterat att arbetsrelaterad stress mätt med både Karaseks och Siegrists modeller och orättvist beslutsfattande är betydande orsaker till arbetsoförmåga. I Karaseks modell uppstår arbetsrelaterad stress i en situation där höga arbetskrav kombineras med låg arbetskontroll. I Siegrists modell å sin sida uppstår arbetsrelaterad stress när man satsar mycket på arbetet men kompenseras mycket litet för det. Orättvist beslutsfattande innebär till exempel att orsakerna till besluten inte är kända.

Vår undersökning4 visar att etisk belastning är en nästan lika betydande belastningsfaktor med tanke på nedsatt arbetsförmåga som arbetsrelaterad stress och upplevelsen av orättvishet. Risken för nedsatt arbetsförmåga blev desto större ju fler belastningsfaktorer förekom samtidigt i arbetet. När alla fyra belastningsfaktorer förekom samtidigt i arbetet var risken för nedsatt arbetsförmåga nästan sju gånger större än när ingen av dessa belastningsfaktorer förekom.

Följderna av etisk belastning för arbetstagarna inom tjänster för äldre var frånvaro från arbetet, problem med den psykiska hälsan, ohälsosamma och osociala levnadssätt, fysiska symptom och nedsatt arbetsförmåga3.4.

Eftersom det förekommer så många etiskt belastande situationer och eftersom etisk belastning försämrar arbetsförmågan, är det med tanke på längden på arbetskarriärerna viktigt att minska den etiska belastningen och utveckla sätt att hantera denna belastning.

Att upprätthålla arbetsförmågan och förlänga arbetskarriären bland äldre arbetstagare inom tjänster för äldre är ett centralt mål i det nationella åldersprogrammet6.

Att minska de etiska och övriga belastningsfaktorerna i arbetet kommer sannolikt också att förbättra branschens attraktions- och hållkraft.

Författare

Jaana Laitinen

Jaana Laitinen

E-post
jaana.laitinen [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 6006
Tiina Koivisto

Tiina Koivisto

E-post
tiina.koivisto [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 8653
Risto Nikunlaakso

Risto Nikunlaakso

E-post
risto.nikunlaakso [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 2505
Kirsikka Selander

Kirsikka Selander

E-post
kirsikka.selander [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 3065

Eveliina Korkiakangas

E-post
eveliina.korkiakangas [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 6014
Eveliina Saari

Eveliina Saari

E-post
eveliina.saari [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 2712