Arbetets innehåll har betydelse för nöjdheten med arbetsmiljön i aktivitetsbaserade kontor 

Det finns ny information om hur aktivitetsbaserade kontor inverkar på välbefinnandet i arbetet. Arbetshälsoinstitutet undersökte erfarenheterna i en expertorganisation ungefär ett år efter att arbetsgemenskapen på 179 personer hade flyttat från arbetsrum till ett aktivitetsbaserat kontor. Enligt resultaten lämpar sig aktivitetsbaserade kontor väl för interaktiva uppgifter och stöder arbete i grupp. Å andra sidan är ett aktivitetsbaserat kontor utmanande med tanke på självständiga uppgifter som kräver koncentration. 
Virpi Ruohomäki
Virpi Ruohomäki
Pia Sirola
Pia Sirola

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 6.10.2021

Digitalisering, den ökande mängden distansarbete och det föränderliga kunskapsbaserade arbetet medför ändringar i användningen av arbetslokaler, men det finns inte ännu tillräckligt med information om hur de nya utrymmeslösningarna påverkar välbefinnandet i arbetet. Artikeln som publicerades i tidskriften Psykologia är en del av Finlands Akademis projekt ActiveWorkSpace. 

Expertorganisationens erfarenheter undersöktes med en enkät och intervjuer cirka ett år efter att organisationen flyttat till ett aktivitetsbaserat kontor. Enkäten besvarades av 68 procent av de anställda och det hölls nio intervjuer.  

Enkät- och intervjuresultaten visade att personalens nöjdhet med arbetsmiljön i ett aktivitetsbaserat kontor är förknippat med arbetets innehåll. Ett aktivitetsbaserat kontor upplevdes utgöra ett bra stöd för arbete i grupp, samarbete och interaktion, men ett sämre stöd för självständiga uppgifter och koncentration. Undersökningen visade också att arbetslokaler har en viktig betydelse för arbetets smidighet samt för nöjdheten och välbefinnandet. 

Nöjdhet med aktivitetsbaserade kontor varierar enligt arbetsuppgift 

– Allra nöjdast med aktivitetsbaserade kontor var de personer vars arbetsuppgifter innehöll planering, koordinering och kontinuerlig interaktion. De som var minst nöjda med ett aktivitetsbaserat kontor som arbetsmiljö hade uppgifter som kräver problemlösning, beslutsfattande och perfekt koncentration, berättar forskningsdirektör Virpi Ruohomäki från Arbetshälsoinstitutet. 

Undersökningen visade också att män är nöjdare med sin arbetsmiljö än kvinnor. Andelen missnöjda växte med åldern.  

Nöjdhet med arbetsmiljön stöder välbefinnandet i arbetet och arbetsprestationen 

Personalens nöjdhet med arbetsmiljön var positivt förknippad med arbetstillfredsställelse, välbefinnande i arbetet och arbetsprestation. Intervjuerna kastade ljus över val av kontorsarbetsplats och effekterna av ändringar i arbetsmiljön.  

Undersökningen genomfördes före coronapandemin, men dess resultat ger information under en tid då man på arbetsplatserna återgår från distansarbete till kontoren. Undersökningen visade att arbetsmiljön är av stor betydelse för arbetets smidighet och välbefinnandet i arbetet.  

– Återgången till arbetsplatserna har väckt tankar kring hurdana kontorslokaler det i fortsättningen kommer att vara smidigt att arbeta i. Undersökningen visade att ett aktivitetsbaserat kontor är bra för interaktivt arbete. Samtidigt lönar det sig dock att utveckla lösningar som stöder koncentration på individuellt arbete, betonar Ruohomäki.  

Den aktuella undersökningen erbjuder en arbets- och organisationspsykologisk synvinkel på undersökning och utveckling av arbetsmiljöer. 

Mer information

  • Virpi Ruohomäki, forskningsdirektör, äldre forskare, tfn 030 474 2941, virpi.ruohomaki [at] ttl.fi (virpi[dot]ruohomaki[at]ttl[dot]fi) 
  • Pia Sirola, äldre sakkunnig, tfn 043 825 9202, pia.sirola [at] ttl.fi (pia[dot]sirola[at]ttl[dot]fi) 

Bekanta dig med

Dela innehåll på sociala medier!