2. Arbetsförmågan och psykisk hälsa

Utöver individens övergripande situation består arbetsförmågan av arbets- och organisationsegenskaper, ledningspraxis och arbetsgemenskapens funktionalitet. Psykiska störningar kan påverka individens förmåga att möta arbetets krav. Utmaningar kan lösas genom att utveckla organisationens, ledningens och arbetsgemenskapens arbetsmetoder.

Arbete stöder psykisk hälsa

Enligt Världshälsoorganisationens definition är psykisk hälsa ett tillstånd av välbefinnande där människor kan se sina egna förmågor och hantera livets, arbetets och samhällets utmaningar samt vara delaktig i verksamheten i sin gemenskap. I praktiken är psykisk hälsa en kombination av olika resurser och förmågor relaterade till tänkande, känslor och humör, eller förmågan att agera i olika situationer och med andra människor.

Arbetsförmågan påverkas av den anställdes fysiska, mentala och sociala resurser samt av arbetets och arbetsplatsens egenskaper, såsom ledarskap och organisation av arbetsprocesser. Arbetsförmåga är förhållandet mellan en medarbetares kompetens, tillräckliga hälsa och funktionsförmåga samt arbetets innehåll och organisation.  Förmågan att arbeta är alltså inte åtskild från arbetet och arbetsförhållandena, utan samverkar centralt med dem. 

Bild. Arbetsförmåga är summan av flera faktorer som förutom individuella egenskaper kombinerar arbetsplatsens och arbetets egenskaper, ledarskap och arbetsgemenskapens funktionalitet.

På arbetsplatsen stöds arbetsförmågan genom att arbetsorganisationen och arbetsmiljön utvecklas samt genom att deltagande och möjligheter till personlig utveckling främjas. Dessa frågor bidrar till de anställdas välbefinnande och prestation i arbetet, oavsett om psykisk ohälsa påverkar deras arbetsförmåga eller inte.

Återhämtningen från arbetet är tillräcklig när kroppen har återgått till sin basnivå under en tillräckligt lång tid efter den stimulering som orsakas av belastningen. Svårigheter att återhämta sig kan förutse framtida funktionella symptom och, om de förlängs, leda till exempel till utbrändhet, frånvaro och även till att söka en lösning genom att byta jobb.

Effekten av psykiska störningar på arbetsförmågan

Effekten av psykisk ohälsa på arbets- och funktionsförmågan är inte direkt relaterad till antalet symptom eller sjukdomens svårighetsgrad. Arbetsförmågan påverkas också av individuella egenskaper och resurser, det stöd som arbetstagaren får och arbetsplatsens möjlighet att påverka arbetsbelastningen.

En uppgift där medarbetaren känner att han eller hon klarar sig och trivs är en viktig tillgång för återhämtningen. Ibland kan en försämring av arbetsförmågan märkas på arbetsplatsen även innan sjukdomen har diagnostiserats. Det finns också situationer där den anställda lider av psykisk ohälsa, men effekterna på arbetsförmågan är mycket begränsade och förekommer inte nödvändigtvis på arbetsplatsen.

Effekterna av psykiska störningar kan påverka förmågan att arbeta också efter den akuta fasen av sjukdomen. Förändringar i arbetsförmågan är oftast inte permanenta, men till exempel kan den anställda omedelbart efter sjukskrivningen också uppleva överdriven belastning i uppgifter som han eller hon tidigare har upplevt som lätta.

Sätt på vilka en psykisk störning kan påverka arbetsförmågan och synas på arbetsplatsen

Att reflektera över

Hur kan en psykisk störning synas i arbetsförmågan? Försök minnas en situation där en psykisk störning påverkade den anställdas arbetsförmåga. Reflektera över följande frågor och försök hitta de mest konkreta svaren. De vägleder valet av sättet på vilket arbetet kan anpassas. Uppgiften fortsätter i följande avsnitt.

  • Vilken typ av olägenhet upplevde den anställda av den psykiska störningen eller symtomet?
  • Hur påverkade den upplevda olägenheten den anställdas arbetsförmåga? På vilket sätt framgick det?
  • Vilka arbetsuppgifter eller delar av dem påverkades av den anställdas olägenhet?

Hur tar man upp problem? Psykiska problem kan avspeglas på olika sätt i den anställdas verksamhet på arbetsplatsen. Chefen kan uppleva att det är svårt att diskutera situationen med den anställda. Å andra sidan hör det till chefens grundläggande uppgift att ta upp problem, och att vänta hjälper ofta inte. När arbetsplatsens verksamhetsmodeller innehåller principen att den anställdas välbefinnande följs upp och stöds behöver samtalet inte motiveras separat. Man kan förbereda sig inför samtalet genom att identifiera de konkreta frågor som du vill diskutera. Viljan att uppnå en gemensam förståelse och anteckningar stöder engagemanget i att lösa situationen.

Läs mer

Du hittar instruktioner och repliker för att ta upp frågan i Trivselarbetsplatsen-materialet (Materialet under bearbetning – lanseras under 2021) .