Arbetshälsans nedgång har brutits

Försämringen av finländarnas arbetshälsa har upphört. Arbetsengagemanget, tristessen i arbetet och arbetsförmågan är emellertid fortfarande på en sämre nivå än före pandemin. Var tionde är sannolikt utbränd och 15 procent har en förhöjd risk för utbrändhet. Var tredje person under 36 år har symtom på utbrändhet. En vändning verkar ha skett i distansarbetet: man hittade inga faktorer som försämrar arbetshälsan i anknytning till distansarbete.
-
Jari Hakanen
Jari Hakanen
Janne Kaltiainen
Janne Kaltiainen

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 11.3.2025

Finländarnas arbetshälsa har inte försämrats under det senaste halvåret, enligt Arbetshälsoinstitutets uppföljningsundersökning Hur mår Finland?

– Den försämring av arbetshälsan som började under pandemin har upphört på befolkningsnivå, och den positiva förändringen verkar framför allt gälla högre tjänstemän. De har mer positiva resurser i sitt arbete än andra, konstaterar forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.

Utbrändheten har förblivit oförändrad jämfört med ett halvår tillbaka och är fortfarande vanligare än före corona. Minst en förhöjd risk för utbrändhet gäller nu var fjärde person, jämfört med var femte person före corona.

I genomsnitt finns det fortfarande betydligt fler resurser i arbetet, såsom rättvist bemötande, självständighet och en känsla av kompetens, än belastande krav. Resurserna och kraven har i regel inte förändrats jämfört med ett halvår tillbaka. Även på grund av detta har arbetshälsan förblivit oförändrad.

– Tyvärr har en av de viktigaste resurserna som främjar arbetsengagemanget, dvs. möjligheterna att lära sig i arbetet, försämrats något. Fortsätter denna trend utmanar den arbetsengagemanget med tiden, konstaterar specialforskare Janne Kaltiainen vid Arbetshälsoinstitutet.

Var tredje ung vuxen har symtom på utbrändhet

Unga vuxnas arbetshälsa är enligt alla indikatorer sämre än hos äldre åldersgrupper. 30 procent av de unga har minst en förhöjd risk för utbrändhet. För äldre är motsvarande siffra 23.

– Unga har mindre arbetsengagemang och mer allvarlig utbrändhet, tristess i arbetet och ensamhet. Arbetsplatserna behöver åtgärder för att bättre beakta situationen för unga arbetstagare. Främjandet av resurser och välbefinnande för unga i studieålder och arbetsför ålder ska omedelbart uppmärksammas även i det nationella beslutsfattandet. Unga är inte bara framtiden, de har också många styrkor som borde lyftas fram bättre i arbetslivet och i samhället i stort, konstaterar Jari Hakanen.

Chefernas symtom på utbrändhet har ökat och avsikterna att säga upp sig har blivit vanligare

Chefernas sannolika utbrändhet har ökat från 8 procent till 11 procent på ett halvår.

– I takt med den ökade utbrändheten bland chefer och direktörer överväger redan var fjärde att säga upp sig. Det är svårt att leda andra när man är belastad. På arbetsplatserna måste man stanna upp och fundera över metoder för att främja smidigheten i både arbetstagarnas och direktörernas arbete och hantera belastningen i arbetet, säger Jari Hakanen.

Nästan 60 procent av cheferna upplever emellertid ett högt arbetsengagemang och endast få (12 %) känner tristess i sitt arbete.

Har man hittat nya fungerande rutiner för distansarbete?

Distansarbetet var kopplat till positiva bedömningar av arbetet, till exempel lämplig arbetsmängd och rättvist bemötande. De eventuella negativa effekterna av distansarbete som tidigare ganska konsekvent framkommit i olika undersökningsmaterial observerades inte denna gång.

– Enligt vårt undersökningsmaterial hade distansarbete inte längre något samband med till exempel ökad tristess i arbetet eller ensamhet. Kan detta vara ett tecken på anpassning till distansarbete och att man hittat nya fungerande rutiner? Det behövs fortfarande mer forskning om distansarbetets eventuella effekter på längre sikt, berättar Janne Kaltiainen.

Forskningsprojekt: Hur mår Finland?

  • Forskningsprojektet producerar information om hur arbetshälsan och olika arbetsattityder har utvecklats bland finländska arbetstagare under de senaste åren.
  • De som svarade på enkäten var i arbetslivet aktiva finländare i åldern 18–65.
  • Den här gången undersöker man förändringar i finländarnas arbetshälsa från och med slutet av 2019 (n=1 567) till sommaren 2024 och till slutet av 2024 (n=933).
  • För tillfället genomförs Hur mår Finland? som en del av projektet Verktygslåda för psykisk hälsa, som är en del av Finlands program för hållbar tillväxt. Finansieringen av projektet kommer från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument (NextGeneration EU) via social- och hälsovårdsministeriet.
  • Se projektsidan: ttl.fi/sv/forskning/projekt/hur-mar-finland

Ytterligare information

  • forskningsprofessor Jari Hakanen, jari.hakanen [at] ttl.fi (jari[dot]hakanen[at]ttl[dot]fi), 040 562 5433
  • specialforskare Janne Kaltiainen, janne.kaltiainen [at] ttl.fi (janne[dot]kaltiainen[at]ttl[dot]fi), 050 476 5980

Ladda ner en sammanfattning av undersökningen (på finska eller på engelska)

Dela innehåll på sociala medier!