Distansarbete har inte sänkt kraven på hjärnarbete – arbetsmetoderna inom undervisningssektorn behöver utvecklas

Enkäten om hjärnarbete som genomfördes av Arbetshälsoinstitutet i samarbete med Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ påvisar, att ökat distansarbete till följd av coronapandemin inom pedagogik-, undervisnings- och forskningssektorn inte sänkt kraven på hjärnarbete. De allmänna kraven som framkom i enkäten såväl inom distansarbete som på arbetsplatsen var bland annat: att kontinuerligt flytta uppmärksamheten från en sak eller uppgift till en annan, att hålla flera halvfärdiga saker i åtanke, att reagera snabbt och att övervaka flera saker. För ökad smidigheten i arbetet blev behovet av att utveckla arbetsmetoderna extra tydligt.

Pressmeddelande från Arbetshälsoinstitutet och OAJ

I enkäten om hjärnarbete som genomfördes i mars 2021 deltog fler än 11 000 medlemmar från OAJ. Enkäten ingår i ARBETE2030 – utvecklingsprogrammet för arbetet och arbetshälsan som handhas av social- och hälsovårdsministeriet. Svarsprocenten blev låg, under åtta procent, men resultaten kan ses som riktgivande. Respondenterna motsvarar OAJ:s sammansättning av medlemmar väl gällande kön, ålder och arbetsregion. Bland respondenterna arbetade 37 procent på grundskolor, 17 procent på yrkesläroanstalter, 15 procent på daghem, 13 procent på gymnasier, sju procent på yrkeshögskolor och fem procent på universitet. 

Resultaten bekräftar de iakttagelser som gjorts inom andra undersökningar: gemenskapen och samarbetet lider men arbetsron är bättre i distansarbetet. Typiskt för undervisningssektorn som avviker från andra sektorer är att meningsfullheten i arbetet och arbetshälsan är på en lägre nivå inom distansarbete än när man arbetar på arbetsplatsen. Inom flera andra uppgifter har till exempel arbetshälsan upplevts vara huvudsakligen bättre ifall man fått arbeta på distans. 

Praxis inom distansarbete har formats i snabb takt 

Enligt enkäten har distansarbete varit vardag inom pedagogik-, undervisnings- och forskningsbranschen. Nästan 85 procent av respondenterna hade under det senaste året arbetat åtminstone en del av tiden på distans. Man har distansarbetat särskilt inom universitet och yrkeshögskolor. Minst 80 procent av personalen har arbetat minst hälften av arbetstiden på distans under det senaste året. Däremot hade nästan all personal inom grundskolan och daghem arbetat under mer än hälften av sin arbetstid på arbetsplatsen. 

Allt eftersom pandemin fortskridit har såväl praxis inom distansarbete på arbetsplatser som de officiella rekommendationerna och begränsningarna förändrats. Det finns allt större skillnader inom arbetet som sker på distans mellan olika läroanstalter. Vid den tidpunkt denna vår då enkäten genomfördes arbetade 60 procent av personalen vid universiteten helt på distans. Även bland personalen inom yrkeshögskolor arbetade mer än hälften på distans. Av personalen som arbetade vid yrkesläroanstalter arbetade mindre än 30 procent, personalen vid gymnasier mindre än 20 procent och personalen vid grundskolor mindre än 10 procent helt på distans. Bland personalen inom småbarnspedagogik arbetade nästan alla helt och hållet eller huvudsakligen på arbetsplatsen när enkäten genomfördes. 

Gemenskapen led, arbetsron ökade 

Mer än hälften av alla respondenter upplever att meningsfullheten, gemenskapen, samarbetet och arbetshälsan har minskat i viss mån eller betydande grad under distansarbete i jämförelse med arbete arbetsplatsen. Dock ansåg över 70 procent av respondenterna att arbetsron vid distansarbete är i viss mån eller till en betydande grad bättre än på arbetsplatsen. 

Mängden distansarbete hade även en koppling till oron som orsakats av corona. Bland dem som arbetar helt och hållet eller huvudsakligen på distans upplevde mindre än 30 procent oro över sin egen hälsa, medan nästan 40 procent upplevde detta bland dem som arbetar på arbetsplatsen. 

Distansarbete har inte minskat på belastningen som orsakas av hjärnarbete 

Distansarbetets andel av arbetstiden kom inte fram inom de olika deluppgifterna inom hjärnarbete. De fem vanligaste deluppgifterna inom hjärnarbete på undervisningssektorn är att kontinuerligt flytta uppmärksamheten från en sak eller uppgift till en annan, att hålla flera halvfärdiga saker i åtanke, läsa och skriva, att reagera snabbt och att övervaka flera saker. Över 85 procent av alla respondenter hade dessa krav dagligen eller flera gånger om dagen. 

Av de dagliga situationer som uppkommer inom hjärnarbete var ett kontinuerligt flyttande av uppmärksamheten från en sak eller uppgift till en annan samt att hålla flera halvfärdiga saker i åtanke bland de fem faktorer som hade högst upplevd belastning. Dessutom upplevs arbete i brådska, avbrott i arbetsuppgiften samt arbete i sorl eller oljud vara de mest belastande situationerna inom hjärnarbete. Bland gruppen av respondenter som arbetar helt och hållet eller huvudsakligen på arbetsplatsen upplevdes arbete i en miljö med mycket sorl eller buller som den största belastningsfaktorn inom hjärnarbete. Totalt över 90 procent av svarandena upplevde att de ovan nämnda situationer inom hjärnarbete var belastande åtminstone i en viss mån. 

Det upplevs också att många delområden inom hjärnarbete ger inspiration. Mer än 60 procent av svarandena upplevde att särskilt kreativt arbete och teamarbete var resursfaktorer. Mer än hälften av svarandena blev inspirerade av att uppdatera sin kunskap eller kompetens, hitta nya lösningar och planera innehållet i arbetet eller arbetsmetoderna. Dock upplevde 30 procent av svarandena att dessa faktorer var mer belastande än inspirerande. Resultaten kan till exempel betyda att det inte ordnats tillräckligt med tid och möjligheter inom arbetet för inspirationsgivande uppdatering av kompetens, problemlösning och planering av arbetet. 

Arbetsgemenskaperna kan själva påverka sina arbetsmetoder 

Det är viktigt att identifiera delfaktorer inom hjärnarbete. Således kan åtgärder riktas till sådana saker och situationer där det finns allra mest behov för att göra arbetet smidigare, minska på onödig och skadlig belastning samt värna om resursfaktorer. Enligt respondenterna var minskade gruppstorlekar, ökad personal och utveckling av arbetsmetoder de viktigaste åtgärderna för att göra arbetet smidigare. 

Bland de ovannämnda åtgärderna arbetsgemenskapen genast påverka smidigheten i arbetet och hantera belastningen genom att utveckla arbetsmetoderna. Enligt enkätsvaren behövs det konkreta metoder inom pedagogik-, undervisnings- och forskningsbranschen för situationer där uppmärksamheten flyttas mellan olika saker eller då man behöver hålla många saker i åtanke. Även behovet av att minska på avbrott och störningar framkommer i enkätresultaten. 

Utveckling av arbetet och goda lösningar inom kognitiv ergonomi garanterar inte ett resultatskapande arbete om grunderna i arbetet inte är i skick. Det behövs också strukturer som stödjer kognitivt välbefinnande samt tillräckligt med anställda för att sköta de olika krävande hjärnarbetsuppgifter med vilka man främjar utvecklingen av finländares kompetens.  

 Mer information: 

Teppo Valtonen, produktchef, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 6139, teppo.valtonen [at] ttl.fi (teppo[dot]valtonen[at]ttl[dot]fi) 

 

Undervisningssektorns hjärnarbete-webbinarieserie: Hjärnarbete inom undervisningssektorn 

Tidpunkt: 14.9.2021 

Länk till anmälan (på finska): 

https://koulutus.ttl.fi/Koulutukset/Koulutuskalenteri/Tutustu-tarkemmin/id/6864 

 

Agenterna för hjärnarbete coachar – Undervisningssektorn 

Tidpunkt: 6.9.2021–11.11.2021, på distans 

Länk till anmälan (på finska): 

https://koulutus.ttl.fi/Koulutukset/Koulutuskalenteri/Tutustu-tarkemmin/id/6814 

 

Dela innehåll på sociala medier!