Pressmeddelande 39/2020
– Fastän kampen mot epidemin kom som en överraskning, verkar de finländska arbetsplatsernas arbetarskydds- och arbetshälsoprocesser ha fungerat även i förebyggandet av coronaepidemin, säger Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula.
Relativt få smittor har konstaterats ha sitt ursprung på arbetsplatserna. Enligt en bedömning som gjorts av HUS i september hade cirka 10 procent av de kartlagda exponeringssituationerna sitt ursprung på arbetsplatserna. De största smittoklustren har anknutit till säsongsarbetarnas samboende inom jordbruks- och byggnadsbranscherna och även i dessa fall har man undvikit nya smittor. Exakta uppgifter om smittor på arbetsplatserna finns emellertid inte.
Riskbedömning är nyckeln till förebyggandet av coronasmittor på arbetsplatsen
Enligt Arbetshälsoinstitutets enkät till arbetarskyddschefer på industriarbetsplatser hade man vidtagit åtgärder i kampen mot coronaviruset på alla arbetsplatser som besvarat enkäten och på över 90 procent av arbetsplatserna baserades åtgärderna på egen riskbedömning utgående från regeringens och myndigheternas instruktioner.
Riskbedömningen är en normal del av arbetsplatsens säkerhetsverksamhet. I riskbedömningen identifierar arbetsgivaren arbetsplatsens faror och bedömer därefter den risk som de utgör för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. På basen av risknivån vidtar arbetsgivaren olika riskhanteringsåtgärder.
Coronaviruset är en ny riskfaktor, för vilken riskbedömningen måste uppdateras. Arbetshälsoinstitutet har gjort en checklista och en anvisning som stöd för bedömning av risken för coronasmitta. Hur stor risken är påverkas bland annat av den regionala smittosituationen, arbetets karaktär, möjligheter till distansarbete, antalet och varaktigheten av närkontakter, resebehoven och hygiennivån.
Arbetarskyddets och företagshälsovårdens personal stödjer arbetsgivaren i uppdateringen av riskbedömningen. Företagshälsovårdens uppgift är bl.a. att utgående från riskbedömningen göra en utvärdering av den hälsomässiga betydelsen och ge arbetsgivaren råd till exempel angående skydd av riskgrupper.
Inom servicebranscherna har man vidtagit flera åtgärder för att förebygga coronaepidemin
Servicebranscherna såsom hotell- och restaurangbranschen samt handeln hamnade i frontlinjen i förebyggandet av coronaepidemin redan under våren. Till exempel K-gruppen som sysselsätter cirka 30 000 personer i Finland har medvetet arbetat för personalens säkerhet och välbefinnande under coronatiden.
– Vi har snabbt och proaktivt tagit i bruk flera åtgärder kring säkerheten i butikerna, logistiken samt kontorsarbetet för att trygga vår personal och våra kunder. När pandemin började installerade vi till exempel snabbt plexiglas i våra butiker. I den centrala logistiken ur underhållssäkerhetens perspektiv har vi vidtagit omfattande åtgärder för att vår funktionssäkerhet ska bevaras även i undantagstillstånd, berättar hälso- och arbetssäkerhetsdirektör Katriina Ahtee på Kesko.
Fortsatt distansarbete är en utmaning för arbetshälsan
Under våren när nästan 60 procent av arbetstagarna övergick till distansarbete, blev distansarbetarnas arbetshälsa till och med bättre enligt Arbetshälsoinstitutets undersökning Hur mår Finland? (Miten Suomi voi?). När distansarbetet har fortsatt under hösten har situationen blivit mer utmanande för arbetsvälbefinnandet.
En del arbetstagare löper risken att bliuttråkade, den informella växelverkan med arbetskamraterna är liten och ergonomin är ofta bristfällig. Även chefernas ledarförmåga och ork sätts på prov. Man måste se till så att ingen lämnas ensam när de arbetar på distans.
Vid distansledning skyddas det psykiska välbefinnandet av samma ledningssätt som vid närledarskap: att stödja känslan av arbetskontroll, uppskattning och belöning för ansträngningar, rättvisa, att vara tillgänglig och upprätthålla arbetets meningsfullhet. Vi har samlat tips för distansledarskap på Arbetshälsoinstitutets webbplats (på finska).
Är arbetsplatsernas uthållighet tillräcklig?
Coronapandemins utdragenhet kan sätta arbetsplatsernas uthållighet på prov.
– I fortsättningen är det viktigt att arbetsgivarna påminner personalen om överenskomna spelregler. Speciellt måste man fästa uppmärksamhet vid att följa anvisningarna även under pauser och matpauser. Man måste ta hänsyn till säkerhetsavstånd och hygien, även om man använder ansiktsmask, uppmuntrar Antti Koivula.
Primära åtgärder i coronasituationen är att man omorganiserar arbetet och att man ser till att säkerhetsavstånden, hygienen och ventilationen är bra. Först efter dessa åtgärder överväger man användningen av andningsskydd eller ansiktsmask med hänsyn till den regionala smittosituationen.
Mer information
Antti Koivula, generaldirektör, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2340, antti.koivula[at]ttl.fi
Tommi Alanko, direktör, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 719 2521, tommi.alanko[at[ttl.fi
Eva Helaskoski, direktör, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 2432, eva.helaskoski[at]ttl.fi
Salla Toppinen-Tanner, direktör, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 2517, salla.toppinen-tanner[at]ttl.fi
Katriina Ahtee, hälso- och arbetssäkerhetsdirektör, Kesko Abp, tfn 040 749 4767, katriina.ahtee[at]kesko.fi
Bekanta dig även med
Corona- och arbetsinstruktioner för arbetsplatser
Finländarnas arbetshälsa blev ställvis bättre under coronavåren (Pressmeddelande 12.8.2020)
Anvisning som stöd för distansarbete
Ledning av distansarbete (på finska) (Arbetshälsoinstitutet)
