Utvecklingen av företagshälsovården är redan i full gång

Arbetshälsoinstitutet betonar att det ur välfärdssamhällets perspektiv är kritiskt att utveckla företagshälsovården baserat på forskning och i samarbete med arbetslivet. För att på ett heltäckande sätt kunna stödja arbetsförmågan krävs både förebyggande företagshälsovård och sjukvård. Även om kostnaderna för företagshälsovården huvudsakligen riktas mot arbetsgivarna, sker utvecklingsarbetet i ett omfattade samhällsnätverk. Det senaste är ett nytt forskningsnätverk.
kuvituskuva:  työterveyshuollon ja työpaikan yhteistyö

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 6.3.2023

– Det är uppenbart att vi måste arbeta genom hela samhället för att hälsovården ska vara lika för alla. En betydande bakgrundsfaktor är säkert det faktum att resurserna inom den grundläggande hälsovård som upprätthålls med skattemedel redan länge har varit underdimensionerade, medan systemet med företagshälsovård fungerar, säger Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula.

Det är absurt att föreställa sig att ett problem på flera miljarder skulle kunna lösas med några hundra miljoner, som används till den sjukvård som företagshälsovården erbjuder, fortsätter Koivula.

Arbetshälsoinstitutet påminner om att de totala kostnaderna för företagshälsovården utgör cirka fyra procent av de totala kostnaderna för hälsovården och att arbetsgivarna betalar cirka 80 procent av dessa. Sjukhusvården står för cirka hälften (463 miljoner euro år 2020) och dess andel har inte ökat under de senaste åren. 87 procent av kostnaderna för sjukvård riktas mot arbetsgivarna.

– Såsom EK:s senaste forskningsresultat visar anser arbetsgivarna att det är viktigt att deras anställda får smidiga sjukvårdstjänster även via företagshälsovården, att deras arbetsförmåga stöds på ett effektivt sätt och att man på detta sätt kan minska sjukfrånvaron och hotet om bestående arbetsoförmåga, säger Koivula.

En hurudan företagshälsovård behövs i ett föränderligt arbetsliv?

I ett föränderligt arbetsliv är det viktigt att stödja arbetstagarnas arbetsförmåga på ett genomgripande sätt.

– För oss är det viktigt att så många personer i arbetsför ålder som möjligt kan delta i arbetslivet. Företagshälsovårdens viktigaste uppgift är att stödja arbetsförmågan, något som inte kan flyttas över på den offentliga hälsovården, säger Eva Helaskoski, överläkare och direktör för enheten för arbetshälsa vid Arbetshälsoinstitutet.

– För att stödja arbetsförmågan krävs både effektiva förebyggande åtgärder och sjukvårdstjänster i rätt tid, som syftar till att återställa arbetsförmågan utan onödiga dröjsmål.

Det nya forskningsnätverket producerar information om företagshälsovård

Arbetshälsoinstitutet deltar i det forskningsnätverk som FPA har startat och som börjar forska i de viktigaste frågorna inom företagshälsovården. Även Tammerfors universitet, Östra Finlands universitet och ÅUCS deltar.

Dessutom pågår för närvarande över 20 forsknings- och utvecklingsprojekt inom Arbetshälsoinstitutet, där man undersöker och utvecklar företagshälsovården även i samarbete med läroinrättningar och intressenter. 

– Företagshälsovården bör förnyas tillsammans, baserat på forskningsresultat och genom att beakta förändringen av arbetslivet. Vi behöver även arbetsplatser och serviceproducenter att delta i utvecklingsarbetet för att de nya verksamhetsmodellerna på ett omfattande sätt ska kunna svara på arbetsplatsernas behov och för att de snabbt ska kunna implementeras, säger Helaskoski.

Utöver forsknings- och utvecklingsprojekt upprätthåller Arbetshälsoinstitutet ett Kvalitetsnätverk inom företagshälsovården, där man förbättrar verksamhetens kvalitet och slagkraft. Målet är att inkludera alla serviceproducenter.

Sömlöst samarbete med välfärdsområdena

Arbetshälsoinstitutet anser att det är viktigt att de välfärdsområden som nu har kommit igång får arbetsro för att bygga upp sin verksamhet. Samtidigt bör man utveckla ett sömlöst samarbete mellan företagshälsovården och den offentliga hälsovården, till exempel genom att förbättra kommunikationen med hjälp av elektroniska remisser.

Genom ett gott samarbete säkerställs en smart användning av resurserna. Det finns även andra fördelar: till exempel med TYÖOTE-modellen kan man förkorta sjukfrånvaro och öka produktiviteten.

– Dessutom anser vi att det är viktigt att fortsätta utveckla företagshälsovården med ett starkt trepartsgrepp, säger Antti Koivula.

– Under coronatiden har man på finländska arbetsplatser haft ett exemplariskt samarbete med företagshälsovården och arbetarskyddet. Detta samarbete utgjorde räddningen under coronan och hjälpte oss hålla ekonomins hjul i rullning och arbetsplatserna i regel friska. Detta var ett utmärkt exempel på hur bra vårt system fungerar. Vi måste dock vara beredda på kommande kriser och utmaningar genom att kontinuerligt utveckla företagshälsovården baserat på forskningsresultat, fortsätter Koivula.

Läs också

  • Ladda ner aktuell grundläggande information och siffror om företagshälsovård (på finska):

Ytterligare information

  • Antti Koivula, generaldirektör, +358304742340, antti.koivula [at] ttl.fi (Antti[dot]Koivula[at]ttl[dot]fi)
  • Eva Helaskoski, överläkare och direktör för enheten för arbetshälsa, +358304742300, eva.helaskoski [at] ttl.fi (Eva[dot]Helaskoski[at]ttl[dot]fi).
  • Pauliina Kangas, överläkare, +358304742514, pauliina.kangas [at] ttl.fi (Pauliina[dot]Kangas[at]ttl[dot]fi)

Dela innehåll på sociala medier!