Arbetshälsan inom social- och hälsovården är bättre än vad ryktet säger

Arbetet inom vården upplevs fortfarande vara meningsfullt trots den ökade arbetsbelastningen. Mer än två tredjedelar av dem som svarade på Arbetshälsoinstitutets enkät om personalens arbetshälsa anser arbetet vara meningsfullt. Av respondenterna engagerar sig 88 procent väldigt mycket eller mycket i sitt arbete. Anställda inom social- och hälsovården får stöd för sin arbetshälsa av ett fungerande samarbete och sina överordnade
Mika Kivimäki
Mika Kivimäki

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 14.1. 2022

Uppgifterna grundar sig på Arbetshälsoinstitutet enkät om arbete, arbetsgemenskap och ledarskap. Enkäten har genomförts redan nio gånger sedan år 2000 och en lång tidsserie visar att arbetshälsan inom social- och hälsovården upprätthålls, trots utmaningarna föranledda av coronaviruspandemin. Undersökningen omfattade totalt 13 250 anställda av vilka 8 200 svarade på enkäten som genomfördes 2021. 

Närmaste överordnad upplevs vara rättvis 

År 2021 upplevde 70 procent av respondenterna att närmaste överordnad var rättvis, det vill säga lika många som år 2019. År 2000 var motsvarande siffra 61 procent. 

– Under pandemin har överordnades betydelse helt riktigt lyfts fram i experternas anföranden. Dessa resultat visar att när en överordnad lyckas i sin uppgift förbättrar detta verkligen arbetshälsan, bedömer forskningsprofessor Mika Kivimäki. 

71 procent av respondenterna ansåg att arbetet är meningsfullt. Under 21 år har siffran fluktuerat endast en aning. Av respondenterna anser 66 procent att samarbetet i arbetsgemenskapen fungerar väl. Siffran är inte den samma som för två år sedan, men fem procentenheter högre än år 2000. 

– I det stora hela verkar arbetshälsan inom social- och hälsovården vara bättre än vad ryktet säger. Engagemang i arbetet och upplevelsen om att arbetet är meningsfullt tyder på att arbetet anses vara motiverande, säger Kivimäki. 

Arbetsbelastningen har ökat 

Belastningen i arbetet inom social- och hälsovårdsbranschen har dock ökat. För att mäta arbetsbelastningen ställdes frågor om hur orimliga arbetsmängderna är eller om tiden räcker till för att få arbetet utfört. Av respondenterna år 2021 rapporterade 44 procent om arbetsbelastningen, det vill säga fem procentenheter mer än år 2019. 

Enkätundersökningen mätte även arbetsstress där arbetsbelastningen sammankopplas med föga kontroll över arbetet. År 2021 rapporterade 19 procent att de hade upplevt arbetsstress. Denna siffra har stigit under de senaste åren. År 2000 var siffran 13 procent. Mest arbetsstress av yrkesgrupperna upplevde röntgenskötarna (28 procent) och sjukskötarna (25 procent). 

Covid-19 har ökat tankarna på att byta arbete 

Enligt undersökningen om personalens välbefinnande har antalet anställda som överväger att byta arbetsgivare blivit tydligt större jämfört med tiden före coronaviruspandemin. År 2019 hade 47 procent av respondenterna i undersökningen övervägt att byta arbetsgivare. År 2021 var motsvarande antal 54 procent. Av yrkesgrupperna inom social- och hälsovårdsbranschen framhävdes sjukvårdarna. Av dem berättade 69 procent att de övervägt att byta arbetsgivare, medan antalet år 2019 var 56 procent. 

– Övervägande att byta arbetsplats, betyder inte nödvändigtvis att anställda söker sig bort från vårdbranschen. Det kan vara fråga om intresse att övergå till nya uppgifter inom den egna branschen, påminner Kivimäki. 

Bekanta dig med undersökningen

Enkät om personalens välbefinnande (på finska)

Ytterligare information

Mika Kivimäki, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 448 9300,mika.kivimaki [at] helsinki.fi (mika[dot]kivimaki[at]helsinki[dot]fi)

Dela innehåll på sociala medier!