Press meddelande 14.6.2022
År 2016 var den förväntade återstående tiden i arbetslivet för 30-åriga män 24,3 år och för kvinnor i samma ålder 24,6 år. Tiden är något kortare än i jämförelse med några år tidigare år 2013. Den förväntade återstående tiden i arbetslivet för kvinnor år 2016 var till och med kortare än 2010, direkt efter finanskrisen. Däremot ökade den förväntade återstående tiden i arbetslivet för 50-åringar en aning och var år 2016 för kvinnor över och för män under nio år.
Den förväntade återstående tiden i arbetslivet beskriver antalet år som återstår i arbetslivet för personer i en viss ålder. Enligt beräkningarna förväntas antalet återstående år i arbetslivet enligt åldersgrupp förbli oförändrade efter beräkningstidpunkten.
Förlorade arbetsår har ökat till följd av arbetslöshet
År 2016 förväntades 30-åringar ha framför sig fyra år av arbetslöshet och knappt två år tillsvidare gällande full sjukpension. År 2010 var motsvarande siffror cirka tre år arbetslöshet och två och ett halvt år sjukpension.
– Betydelsen av arbetslöshet för arbetsoförmåga som en alternativ stödform vanligtvis accentueras vid en konjunkturnedgång, berättar Taina Leinonen, äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet.
– Efter granskningsperioden har långtidsarbetslösheten efter tillfälligt förminskning åter stigit och uppnått en hög nivå och därför kommer arbetsår även i en nära tid sannolikt att gå förlorade i stor omfattning, påpekar Leinonen.
Sjukdagpenning, tidsbegränsad arbetsoförmåga, partiell sjukpension och ålderspension som orsak till förlorade arbetsår förblev relativt oförändrad under granskningsperioden.
För första gången beräknades förväntade återstående tid enligt bransch – avsevärda skillnader mellan yrkeslivsprognoser
Förutom analyser av den allmänna befolkningen undersöktes respektive bransch specifikt och i dessa ingick uppgifter om personer som deltog i arbetslivet vid ingången av det år då materialet granskades.
– Trots vetskapen om att de omedelbara effekterna på sysselsättningen efter finanskrisen 2008–2009 i synnerhet märktes inom industrin och byggbranschen ser utvecklingen av yrkeslivet under åren efter den ekonomiska krisen dock mest negativ ut inom andra branscher, berättar Leinonen.
Mest gick arbetsår förlorade inom hotell- och restaurangbranschen, inom förvaltning och stödtjänster samt kultur och nöje. Den främsta orsaken var arbetslöshet.
– Situationen kan i alla fall inte anses ha förbättrats under de senaste åren, då det är precis dessa branscher som coronavirusepidemin har drabbat, påpekar Leinonen.
Inom andra branscher har utvecklingen däremot varit positiv. Exempelvis inom industri och vattenförsörjning, avloppsrening och avfallshantering ökade den förväntade återstående tiden i arbetslivet även för 30-åriga män och arbetslöshetstiden förkortades på motsvande sätt.
Varför beräknas den återstående förväntade tiden i arbetslivet?
- Genom uppgifter om återstående förväntad tid i arbetslivet fattas slutsatser om till exempel skillnader mellan den kumulativa längden på yrkeslivet bland olika folkgrupper, år och länder, utan att det är nödvändigt att följa upp individer under hela deras yrkesliv.
- Beräkningarna om förväntad återstående tid i arbetslivet erbjuder aktuella uppgifter om karriärer genom att prognostisera framtiden.
- Den återstående förväntade tiden i arbetslivet berättar om den tid då en person i en viss ålder förväntas tillbringa i arbetslivet under förutsättningen att de åldersgruppsspecifika siffrorna för deltagande i arbete och mortalitet förblir oförändrade från den tidpunkt då de mättes.
- Förlorade arbetsår är den omvända motsvarigheten till den återstående förväntade tiden i arbetslivet då en person i arbetsför ålder deltar i annat än i arbete.
Hur gjordes undersökningen?
- Undersökningen beräknade återstående förväntade tider i arbetslivet och förlorade arbetsår i den allmänna finländska befolkningen samt inom olika branscher åren 2010, 2013 och 2016.
- Analysen använde ett nationellt representativt registermaterial och Sullivans metod som grundar sig på tabeller över livslängd. Deltagande i arbete och andra aktiviteter bestämdes utifrån perioder av förtjänster och sociala förmåner.
- Undersökningen finansierades av Rådet för strategisk forskning inom LIFECON-projekten (345170) ”Konsekvenserna av förändringar i befolkningsstrukturen på livscykeln och ekonomin” samt av Nordiska ministerrådet (1023600).
Forskningsartikel
Ytterligare information
Taina Leinonen, äldre forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 3271723, taina.leinonen[at]ttl.fi, @taina_leinonen
