Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 19.4.2022
Yle rapporterar att THL:s Mika Salminen har kritiserat företagshälsovården i dokumentären Korona-ajan tilinpäätös. Arbetshälsoinstitutet förtydligar de synpunkter som framförts i nyheterna.
– Diskussion om företagshälsovård är välkommen. Själv skriver jag dock inte under på de åsikter som framförts i Yles intervju. På Arbetshälsoinstitutet känner vi till systemets styrkor och utvecklingsområden. I exempelvis intensifierat samarbete inom social och hälsovården ser vi möjligheter som bör utnyttjas inom välfärdsområdena, säger Antti Koivula, generaldirektör på Arbetshälsoinstitutet.
– Att stödja arbetsförmågan är en av företagshälsovårdens viktigaste uppgifter. Denna specialkompetens behövs inom finska arbetsförmedlingar och som arbetsplatspartner i ledning av arbetsförmåga, säger Eva Helaskoski, chef för företagshälsovårdsenheten på Arbetshälsoinstitutet.
Samarbete med arbetsplatsen är väsentligt vid utvärdering av arbetsförmåga och stödåtgärder. Företagshälsovården är den enda aktören i hälsovården med direkt anknytning till arbetsplatser.
– I våra forskningsprojekt har vi fått goda erfarenheter av att stärka samarbetet mellan företagshälsovård och offentlig hälsovård, säger Helaskoski.
Tyngdpunkten för företagshälsovården bör ligga på förebyggande
Arbetsplatser har skyldighet att ordna förebyggande företagshälsovård. Det är inte tänkt att vara ett parallellt system för primärvård för dem som jobbar.
Tyngdpunkten bör därför ligga mer på förebyggande företagshälsovård, som förebygger arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall samt främjar arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga.
Företagshälsovården ska organiseras utifrån den aktuella arbetsplatsens behov med beaktande av arbetets krav.
Arbetsgivarna betalar mer än 70 procent för företagshälsovården
Finansieringen av företagshälsovården skiljer sig från finansieringen av övrig social- och hälsovård, eftersom den huvudsakligen finansieras genom arbetsinkomstförsäkringens avgifter som tas ut av arbetsgivare och arbetstagare samt kundavgifter som betalas av arbetsgivaren. Arbetsgivarna står för närvarande för mer än 70 procent av företagshälsovårdens kostnader.
Statens andel av kostnaderna är mindre än en halv procent (år 2017). Dessutom får arbetsgivaren skattemässigt dra av den del av kostnaderna som faller utanför FPA-ersättningen.
Företagshälsovården (inklusive studerandehälsovården) stod år 2019 för 4,1 procent av de totala hälsovårdsutgifterna.
För att den skattefinansierade hälsovården även i fortsättningen ska ha resurser, krävs det att man satsar på effektiva åtgärder för arbetsförmågan.
– Arbetsförmågan hos arbetande finländare är en stöttepelare i vårt välfärdssamhälle. Istället för att ställa företagshälsovården och den offentliga hälsovården mot varandra behöver vi ett nära samarbete för att säkerställa hälsan och arbetsförmågan hos dem i arbetsför ålder, säger Eva Helaskoski.
Läs mer om ämnet
Företagshälsovårdens möjligheter | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
Ytterligare information
- Antti Koivula, generaldirektör. Tfn. 030 474 2340, e-post antti.koivula [at] ttl.fi (antti[dot]koivula[at]ttl[dot]fi).
- Eva Helaskoski, överläkare. Chef, arbetshälsa. Tfn. 046 851 2432 e-post eva.helaskoski [at] ttl.fi (eva[dot]helaskoski[at]ttl[dot]fi).
