I utredningen som gjordes av Arbetshälsoinstitutet kartlades nuvarande praxis inom företagshälsovården samt sätt för att utveckla undersökningar, vården och stöd för arbetsförmågan, så att man bättre kunde hjälpa dem som uppvisar symptom i inomhusmiljö.
- Trots att det i företagshälsovården finns goda förutsättningar för att förverkliga vård- och stödåtgärder på stor skala och multiprofessionellt, är åtgärderna för de som får symptom i inomhusmiljö fortfarande otydliga. Åtgärderna försvåras av de mångfaldiga orsakerna bakom symptomen. Det finns också mycket tolkningsutrymme i de medicinska diagnoserna av symptomen, berättar Aki Vuokko, biträdande överläkare vid Arbetshälsoinstitutet.
- Enligt vår kartläggning saknar företagshälsovården i synnerhet information om omständigheterna på arbetsplatsen, klargörande av rollen hos olika aktörer och strukturerade hjälpmedel för att kartlägga situationen hos den personen som uppvisar symptom och belastningsfaktorer samt för utvärdering av hälsomässiga betydelser.
- De mest krävande situationerna är sådana där symptomen förlängs fastän byggnaden redan har reparerats.
Saker som berör inomhusmiljön upptar endast en liten del av arbetstiden
Enligt de läkare som svarade på enkäten upptar saker angående inomhusmiljö under 10 procent av deras arbetstid. Symptom i inomhusmiljö är enligt svararnas erfarenhet vanligare bland arbetstagare inom den offentliga sektorn än på privata sektorn. Symptom förekom i synnerhet på undervisnings- och utbildningsbranschen och social- och hälsovårdsbranschen. Resultaten följer samma linje som tidigare undersökningar.
Svarspersonerna rapporterar att symptomen hos att tre av fyra patienter som besökte mottagningen på grund av inomhusluften var lindriga och tillfälliga, men det fanns också medelsvåra (18 %) och svåra (7 %) symptom. Svåra symptom försvagar arbetsförmågan, orsakar att livet krymper och skapar ett behov av att undvika vissa lokaler.
Experter rekommenderar samarbete mellan grund- och specialsjukvården samt rehabiliteringsaktörer
Så att undersökning, vård och stödet för arbetsförmågan skulle förverkligas så bra och snabbt som möjligt, behöver företagshälsovården öka samarbetet mellan grund- och specialsjukvården samt rehabiliteringsaktörer, säger experter som utfört utredningen. Företagshälsovårdens uppgift i stödjandet av arbetsförmågan är koordinering av vården och rehabiliteringen.
Inom företagshälsovården borde man använda tillräckligt omfattande individuella och gemenskapliga stödåtgärder för arbetsförmågan för att hjälpa de som uppvisar symptom i inomhusmiljö.
- Arbetshälsoinstitutet utvecklar ett sätt att integrera stödåtgärder för arbetsförmågan som en fastare del i utredningsprocessen för situationer med inomhusluften i ett annat projekt, berättar specialistläkare från Arbetshälsoinstitutet Hanna Keränen.
Också i specialistläkarutbildningen inom företagshälsovården lönar det sig att beakta de utvecklingsbehov som framkommit i denna utredning och erbjuda ny evidensbaserad information om mångfalden av orsaker bakom symptomen och om deras hälsomässiga betydelser.
- Förutom de faktorer som anknyter till byggnaden ska man i utbildningen beakta flera individuella och gemenskapliga faktorer såsom belastning på arbetet och i privatlivet. Genom utbildning förmedlas information och handlingsmodeller för de mångprofessionella teamen, arbetstagare och arbetsplatserna inom företagshälsovården, säger Vuokko.
Åtgärder behövs särskilt för att stöda arbetsförmågan och rehabiliteringen av de som har svåra symptom
De företagsläkare som svarade på enkäten upplevde att de inte hade lyckats underlätta situationen för den som lider av svåra symptom, svara på klientens förväntningar eller att skapa en god interaktion. Skilda synsätt på orsaken bakom symptomen samt symtomatiska personens oro över insjuknandet och tidigare dåliga erfarenheter från hälsovården ligger bakom detta.
Svårigheter i möten och utmaningen i att hitta ett gemensamt synsätt om formerna för vården och stödet identifieras i miljökänsligheten och funktionella symptombilder. Åtgärder behövs särskilt för att stöda arbetsförmågan och rehabiliteringen av de som har svåra symptom.
Fast man inom företagshälsovård identifierade mångfalden i bakgrundsfaktorerna bakom symptomen väl, betonas ofta agensen i utredningen av orsaksfaktorer och i stödåtgärderna för arbetsförmågan. Funktionella mekanismer kan ofta upprätthålla ihärdiga symptom.
Förutom korrekt information ska man lägga märke till situationerna där interaktionen sker. Detta främjas av att företagsläkaren förhåller sig till patienten på ett sätt som är förstående och tillitsfullt.
Om lokalförändringar behöver göras ska motiveringarna vara tydliga
När det frågades av företagsläkare vad de rekommenderar för att stöda arbetsförmågan i arbetet och arbetsmiljön när symptomen blir utdragna, var ofta ett byte av arbetslokal ett sätt som användes. Det gavs även rekommendationer om hur inomhusluftens kvalitet kan förbättras.
Med lokalarrangemang ville man få situationen under kontroll och påbörja rehabiliteringen.
- Om det rekommenderas ett byte av lokal, ska motiveringarna vara så tydliga som möjligt, så att förändringsåtgärderna i sig inte förvärrar situationen och ökar den negativa konnotationen hos inomhusluften. Symptomen ska inte i onödan kopplas till inomhusfaktorer, påminner Vuokko.
Experterna vid Arbetshälsoinstitutet gjorde sammanlagt sju rekommendationer på basis av kartläggningen. Rekommendationer har samlats i en rapport som gjordes om utredningen, se s. 47.
Insamlingen av material för Työntekijöiden oireilu sisäympäristössä – työterveyshuollon näkökulma -kartläggningen gjordes via en webbenkät den 9.10–16.11.2020. Enkäten riktades till utbildande läkare från företagshälsovårdens specialområde inom fem universitet. De ombads svara på enkäten och att skicka den framåt för 1–3 läkare som specialiserar sig inom företagshälsovården. I enkäten utreddes möten med personer som har symptom i inomhusmiljön, omfattningen av vården och stödbehovet för arbetsförmågan och praxis i företagshälsovården, samt kompetensbehov inom vården och stödåtgärder som svarspersonerna behövde. Fastän svarsprocenten (12,2 %) för utbildande läkarnas del blev låg, svarade man från alla universitetens områden samt både från privata och offentliga sektorn. Innehållet och kvaliteten på svaren var mångsidiga.
Instruktionen har gjorts som en del av Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa (2018–2028), som var del av stadsrådets Sunda lokaler 2028-program. Huvudmålet med det nationella programmet för inomhusluft och hälsa är att minska på hälso- och välbefinnandeolägenheterna kopplade till inomhusmiljön i Finland.
Publikation: Työntekijöiden oireilu sisäympäristössä – työterveyshuollon näkökulma. Vuokko, Keränen, Sainio, Jokela, Tulenheimo-Eklund, Juvonen-Posti, Reijula. Arbetshälsoinstitutet 2021. (www.julkari.fi)
Mer information
Aki Vuokko, biträdande överläkare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8200 578, aki.vuokko[at]ttl.fi
Hanna Keränen, specialistläkare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 414 3395, hanna.keranen[at]ttl.fi
