Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 16.5.2023
Luftföroreningar utgör en risk för arbetstagarnas hälsa. Exponeringsmätningar täcker ofta endast en arbetsdag eller ett arbetsskift. Föroreningar och exponering för dem varierar dock dagligen bland annat på grund av arbetets karaktär och materialen som används under arbetet.
Inom RASEM-projektet undersöktes föroreningarnas tidsmässiga och lokala variationer i arbetsmiljön. Man utvecklade inom projektet ett trådlöst nätverk av sensorer vars mätresultat kompletterades med mobila robotbilar och drönare.
Arbetshälsoinstitutet deltog i det internationella forskningsprojektet genom att testa utvecklade mätsystem på finländska arbetsplatser.
Mätningar hjälper förebygga exponering
– Med hjälp av sensornätverk och robotar som kompletterar dem var det möjligt att hitta områden där föroreningshalterna var stora. Arbetstagarnas exponering kan minskas genom att förkorta arbetstiden inom dessa områden eller till exempel öka punktventilationen, berättar forskare Mikko Poikkimäki från Arbetshälsoinstitutet.
Dessutom kan arbetstagare få bättre anvisningar om personligt skydd om arbete inom ett område med genomsnittligt större risk för exponering är nödvändigt.
Mätningarna gav information om föroreningar under en lång period, vilket förbättrar helhetsbilden av arbetsplatsernas exponeringsförhållanden. Arbetstagarnas direkta exponering för föroreningar kan dock inte uppskattas med hjälp av dem. För att det ska vara möjligt att uppskatta exponeringen måste arbetstagarens läge kopplas till sensornätverkets resultat.
– Positionerare som bärs av arbetstagarna kan hjälpa lösa denna utmaning, konstaterar Mikko Poikkimäki.
Även andra mätmetoder krävs vid sidan av robotar och sensorer
Sensorer som används för övervakning av luftkvaliteten finns för närvarande endast tillgängliga för några få agenser av arbetshygieniskt intresse. Tolkningen av resultaten försvåras också av sensorernas eventuella tvärkänslighet med flera föreningar.
Resultaten kan sålunda inte utnyttjas som sådana utan förutsätter omfattande forskning av miljön. Utöver detta är deras användbarhet fortfarande förknippad med utmaningar. Sensorerna kräver regelbunden service, rengöring och kalibrering. Dessutom måste de bytas ut mot nya enligt behov. Eventuella säkerhetsrisker som de mobila robotarna orsakar måste också utredas.
– Det är viktigt att fortsätta forskningen. I framtiden kan sensornätverk användas till exempel inom planering av riskhanteringen och vägledning av arbetstagare, men mätmetoderna måste först utvecklas så att de är tillräckligt pålitliga, säger ledande expert Tuula Liukkonen från Arbetshälsoinstitutet.
Forskningsprojektet RASEM om ett robotassisterat system för mätning av luftkvaliteten i arbetsmiljöer
- Inom projektet utvecklade man ett uppföljningssystem för utvärdering av luftkvaliteten i industriella arbetsmiljöer med hjälp av sensornätverk och robotar.
- Undersökningsobjekten var bildäcket på ett fartyg, varmvalsverket vid ett stålverk och kontorsbyggnader där utsläpp från produktionen då och då kommer in.
- Projektet var ett Saf€ra-samarbetsprojekt där Bundesanstalt für Materialforschung und -prüfung (BAM) från Tyskland agerade som de huvudansvariga forskarna. Utöver Arbetshälsoinstitutet deltog även Örebro universitet från Sverige i projektet. Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden, Arbetshälsoinstitutet och BAM.
- Projektets slutrapport (på finska): Robottiavusteinen työympäristöjen ilman laadun mittausjärjestelmä (RASEM) (julkari.fi)
Mer information
- Mikko Poikkimäki, forskare, Arbetshälsoinstitutet, 050 576 7583, mikko.poikkimaki [at] ttl.fi (mikko[dot]poikkimaki[at]ttl[dot]fi)
- Tuula Liukkonen, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet, 040 556 7737, tuula.liukkonen [at] ttl.fi (tuula[dot]liukkonen[at]ttl[dot]fi)
