Nu pågår den största förändringen av arbetslivet på årtionden

Kriser och megatrender har påverkat arbetslivets riktning i hög grad. Arbetshälsoinstitutet identifierade fyra centrala förändringar som ska beaktas när man utvecklar arbetshälsan och produktiviteten under de kommande åren.
kuvituskuva: työelämän muutokseen vaikuttavia kriisejä ja megatrendejä: koronapandemia, ilmastokriisi, sota Ukrainassa, energiakriisi.
Sinimaaria Ranki

Sinimaaria Ranki

Antti Koivula

Antti Koivula

Eva Helaskoski

Eva Helaskoski

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 13.1.2023 

– Vi lever mitt i den största förändringen av arbetslivet på årtionden. Osäkerheten som orsakas av kriserna, massiv brist på arbetskraft och en välfärdsstat som knakar i fogarna är förändringar som kräver målmedveten utveckling av arbetslivet, säger Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula.

Forskningsöversikten Förändringsvyer för arbetslivet som producerats av Arbetshälsoinstitutets HELP-projekt lyfte fram två saker som man ska fokusera på när man vill utveckla arbetslivet för att öka arbetshälsan och produktiviteten:

  • Säkerställande av tillräcklig interaktion och gemenskap i distans- och hybridarbete.
  • Säkerställande av resiliens och strategisk förnyelse i en tid av olika sorters kriser.

– För att samhället ska vara funktionssäkert och tillförlitligt är det viktigt att vi har välmående och resilienta arbetsplatser som kan möta förändringssituationer, blicka mot framtiden och se även de nya möjligheter som stiger fram ur krisen, säger Antti Koivula.

I forskningsöversikten påminner man om att en stor del av produktivitetstillväxten kommer från att helhetsproduktiviteten växer.

– Kompetens är en stark faktor bakom helhetsproduktiviteten eftersom kompetent arbetskraft bättre tar till sig ny teknik och nya arbetsmetoder. Arbetshälsan har i sin tur en central betydelse för lärande inom arbetsgemenskapen, arbetstagarnas prestation och att uppnå mål. I stor utsträckning är det fråga om hur saker kan göras smartare på arbetsplatserna, säger ledande expert Sinimaaria Ranki från Arbetshälsoinstitutet.

Kriser och megatrender ändrar på arbetslivets riktning

Inom Arbetshälsoinstitutets projekt Hybridarbete, distansarbete och närarbete (HELP) skapade man en helhetsbild över hur arbetslivet förändras när kris efter kris bryter ut mitt i redan kända megatrender.

– Den mest betydande av förändringarna som orsakades av coronapandemin var förstås att arbetslivet delades in i närarbete och distansarbete. Hybridarbete verkar ha kommit för att stanna som en allt vanligare arbetsform. Det kan anses vara en historisk förändring, säger Sinimaaria Ranki.

När distansarbete har blivit vanligare har det förstärkt eller förändrat många utvecklingsprocesser i arbetslivet, såsom digitaliseringen. Mitt i kriserna åldras Finlands befolkning. En befolkning som åldras är en megatrend som är central för arbetslivet och pågår långsamt men säkert i bakgrunden.

Fyra förändringsvyer betonas i arbetslivet

Enligt forskningsrönen betonas fyra centrala förändringsvyer i arbetslivet efter coronapandemin. Vyerna har presenterats i översikten.

  1. Arbetet blev mer självständigt, ledarskapet i första linjen individualiserades.
  2. Pandemin påskyndade digitaliseringen.
  3. Att uteslutande jobba på distans under en längre tid tröttar även ut en expert.
  4. Digitaliseringen påskyndande den kontinuerliga inlärningen i arbetet.

Förändringarna kan betonas på olika sätt. Även om distansarbete gjorde det möjligt att fatta beslut allt mer självständigt, var samma fenomen även synligt i närarbetsgemenskaper. Utvecklingsprocessen för ett mer självständigt arbete har pågått redan länge, men den intensifierades till följd av coronapandemin.

Uppmärksamhet vid att stödja arbetsförmågan på ett förebyggande sätt

Arbetshälsoinstitutet påminner om att det finns många lösningar som baserar sig på forskningsdata, med vilka man kan stärka arbetsförmågan hos den nuvarande arbetskraften och förenkla den nya arbetskraftens förankring i arbetslivet.

– Med tanke på tillgången till arbetskraft är det viktigt att så många personer i arbetsför ålder som möjligt kan delta i arbetslivet. Saker som är centrala för att stödja arbetsförmågan är till exempel att utveckla kompetensen, arbete som stödjer den psykiska hälsan samt interaktion och gemenskap, säger överläkare och direktör för arbetshälsoenheten Eva Helaskoski från Arbetshälsoinstitutet.

Att stödja arbetsförmågan är en central uppgift för företagshälsovården.

– En snabb förändring av arbetslivet kräver att den förebyggande företagshälsovården utvecklas. Alla arbetsplatser och företagshälsovården ska ha tillräckligt med verktyg för nya utmaningar med arbetsförmågan: i arbetet som stärker den psykiska hälsan, för att hantera den kognitiva belastningen och förbättra arbetsförhållanden i hybridarbete, säger Helaskoski.

Läs också

Mer information

  • Antti Koivula, generaldirektör, Arbetshälsoinstitutet, [email protected], +358304742340
  • Sinimaaria Ranki, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet, [email protected], +35840 520 4553
  • Eva Helaskoski, direktör, överläkare, Arbetshälsoinstitutet, [email protected], +35846 851 2432

HELP-översikt: Förändringens riktningar i arbetslivet

Nyckelord

etätyö
digitalisaatio
työn kehittäminen
resilienssi
vuorovaikutus

Dela innehåll på sociala medier!