Pressmeddelande 32/2020
Över hälften (52 %) av alla personer som under coronavåren utfört mer distansarbete än tidigare upplevde att de fattat mer självständiga beslut i sitt arbete under våren. Nästan lika många (46 %) upplevde att de lärt sig nya och ännu bättre arbetssätt under våren.
– Distansarbete verkar ha medfört nya resurser för arbetet vilka i sin tur främjar arbetsengagemanget och arbetshälsan i allmänhet, berättar forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.
Å andra sidan upplevde till och med var tredje (34 %) av dem som börjat arbeta på distans att stödet från arbetskamrater minskat, och var fjärde (24 %) att stödet från chefen minskat. Medan den kroniska arbetsutmattningen allmänt minskade hos dem som börjat arbeta på distans syntes inte samma positiva utveckling hos personer som upplevde att stödet från arbetskamraterna minskat.
– Det mindre stödet från arbetsgemenskapen uppenbarade sig som färre upplevelser av gemenskap och rättvist bemötande, vilket kan försämra arbetshälsan, konstaterar specialforskare Janne Kaltiainen.
Den i studien iakttagna minskningen av kronisk arbetsutmattning och som andra sidan av myntet ökande tristessen i arbetet kan båda bero på minskningen av belastande faktorer.
– För många av dem som börjat arbeta på distans har arbetsbilden kanske blivit snävare, vilket sedan ökat på tristessen. Det är alltså viktigt att se efter att arbetet erbjuder tillräckligt med meningsfulla utmaningar, såsom möjligheter att lyckas, lära sig och se de positiva resultaten av det egna arbetet, påpekar Hakanen.
Barn som bor hemma stödde distansarbetarnas arbetshälsa
Mellan årsskiftet och sommaren 2020 förbättrades arbetsengagemanget mer för de distansarbetare som hade barn hemma än för andra, medan tristess på arbetet ökade mindre. För personer som inte arbetade på distans inverkade eventuella barn som bodde hemma inte på förändringar i arbetshälsan.
– Distansarbetare med barn verkar åtminstone ha återhämtat sig jämförelsevis bra efter en eventuellt belastande vår då det blev nödvändigt i många familjer att hitta sätt att kombinera arbete med vård eller hemundervisning av barn, berättar Kaltiainen.
Å andra sidan upplevde var tredje distansarbetare med familj att det personliga livet eller familjelivet ofta störde arbetet.
– Det är känt att arbetshälsan försämras av att det övriga livet på ett negativt sätt påverkar arbetet och vice versa, speciellt hos dem som behöver en så tydlig gräns mellan det övriga livet och arbetslivet som möjligt, säger Hakanen.
Uppföljningsstudien Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?) utreder förändringar i välbefinnandet hos finländare i arbetsför ålder under coronatiden. Taloustutkimus genomförde på uppdrag av Arbetshälsoinstitutet en första enkät i årsskiftet 2019–2020 som en del av ett annat forskningsprojekt (Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä) och en uppföljningsenkät i maj–juni 2020. Enkäterna besvarades av 1 077 finländare.
Forskningsresultat publiceras på projektets webbplats https://www.ttl.fi/tutkimushanke/miten-suomi-voi/
#coronavirus #mitenSuomivoi #arbetshälsa #työkykyinenSuomi
Mer information:
forskningsprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 562 5433, jari.hakanen[at]ttl.fi
specialforskare Janne Kaltiainen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2668, janne.kaltiainen[at]ttl.fi
direktör Salla Toppinen-Tanner, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 2517, salla.toppinen-tanner[at]ttl.fi
Läs också:
Finländarnas välmående på jobbet blev ställvis bättre under coronavåren
