Onödiga uppgifter gör arbetstagare både uttråkade och trötta

Nästan varannan arbetstagare upplever tristess på jobbet, och många av dem är samtidigt kroniskt trötta. En internationell undersökning från Arbetshälsoinstitutet och Emlyon Business School vederlägger allmänna missuppfattningar om orsakerna bakom illabefinnande i arbetet. I stället för enbart arbetsmängden är det viktigt att också fokusera på att människor gör sådant som är väsentligt för deras arbetsbeskrivning.
kuvituskuva: tehdastyöntekijä työskentelee tietokoneella
Piia Seppälä.
Piia Seppälä
Jari Hakanen
Jari Hakanen

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 15.12.2023

Cirka 40–50 procent av arbetstagarna säger att de regelbundet är uttråkade på jobbet. 

– Kortvarig tristess är normalt, men långvarig tristess indikerar illabefinnande som kräver ingripande, säger biträdande professor Lotta Harju från franska Emlyon Business School.

Det gemensamma forskningsprojektet mellan Arbetshälsoinstitutet och Emlyon Business School undersökte finska och brittiska arbetstagares upplevelser av tristess och kronisk trötthet. Artikeln publicerades i den prestigefyllda tidskriften Journal of Vocational Behavior.

Missuppfattningar om orsakerna bakom illabefinnande i arbetet

Upplevelsen av tristess kan åtföljas av utbrändhet och kronisk trötthet. De utesluter inte varandra. 

– Det är en villfarelse att tristess orsakas av att man inte har tillräckligt med arbete och utbrändhet av att man har för mycket arbete, säger Lotta Harju. 

Alltför lite arbete är mycket sällan den främsta orsaken till att en person blir uttråkad på jobbet. Så kallade arbetshinder spelar en betydande roll.

– Arbetshindren är skurkarna i arbetslivet som orsakar både tristess och utbrändhet. Dessa inkluderar till exempel nackdelarna med byråkrati och småsaker som inte hör till den egna arbetsrollen och som gör arbetet belastande och obehagligt, berättar specialforskare Piia Seppälä från Arbetshälsoinstitutet. 

Forskare rekommenderar att arbetsbeskrivningarna klarläggs

Tristess i arbetet bör identifieras bättre än i dag så att belastningen den orsakar kan lösas med rätta medel på arbetsplatser och inom företagshälsovården.

– Vanligen börjar vi automatiskt minska arbetsmängden när en person inte mår bra. Vi tror att hen arbetat för mycket. När det gäller tristess är det viktigare att överväga huruvida arbetstagarens arbetsuppgifter är väsentliga eller onödiga, säger Harju.

Forskare rekommenderar att arbetsbeskrivningarna granskas tillsammans med arbetstagaren. Enligt dem är det ett problem om expertens kalender är fylld med möten och önskemål från andra och experten därför inte har tid för sina kärnuppgifter. 

– Man kan vara samtidigt både utmattad och uttråkad. Att bara skära ner på arbetsuppgifterna kan öka tristessen. Det är bättre att tänka på att förtydliga målen och berika arbetsbeskrivningen utifrån dem, säger Piia Seppälä. 

– I vår tidigare undersökning fann vi också att arbetsengagemanget ökade om man skräddarsydde sitt eget arbete genom att ta emot nya utmanande uppgifter, vilket är motsatsen till tristess. Samtidigt minskade risken för utbrändhet, berättar forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.

Undersökning

Ytterligare information

  • Lotta Harju, biträdande professor, Emlyon Business School, harju [at] em-lyon.com, +33 6 51 07 53 96
  • Piia Seppälä, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, piia.seppala [at] ttl.fi, +358 43 824 4216
  • Jari Hakanen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, jari.hakanen [at] ttl.fi, +358 40 562 5433
     

Dela innehåll på sociala medier!