Partiellt deltagande i arbetet under arbetsoförmåga är ofta ett bättre alternativ än full frånvaro

Användningen av förmåner vid partiell arbetsoförmåga ökade antalet arbetsår, men nyttan varierade mellan arbetstagargrupper. Användningen av partiell sjukdagpenning och partiell sjukpension varierade bland annat mellan den privata och den offentliga sektorn. Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt samlade ihop ny information om användningen av förmåner vid partiell arbetsoförmåga och om deras effekter på arbetskarriären.
kuvituskuva: hymyilevä työntekijä
Taina Leinonen
Taina Leinonen

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 9.6.2023 

Användningen av förmåner vid partiell arbetsoförmåga varierar mellan arbetstagargrupper vad gäller dess allmänhet och nyttor. Till exempel var användningen av partiell sjukdagpenning vanligare inom den privata sektorn medan partiell sjukpension användes oftare inom den offentliga sektorn. 

– Resultaten betonar att dessa två förmåner vid partiell arbetsoförmåga är olika till sin karaktär, konstaterar ledande forskare Taina Leinonen från Arbetshälsoinstitutet.  

– Partiell sjukdagpenning kan användas i början av arbetsoförmågan som ett tillfälligt arrangemang vid övergången till deltidsarbete, medan partiell sjukpension beviljas som en mer långvarig lösning i ett senare skede av arbetsoförmågan, fortsätter Leinonen. 

Det fanns även andra skillnader mellan arbetstagargrupperna. Användning av förmåner vid partiell arbetsoförmåga var särskilt allmänt bland högre tjänstemän. Ett undantag till detta var användningen av partiell sjukdagpenning på grund av sjukdomar i rörelseorganen, som blivit allmännare särskilt bland lägre tjänstemän och personer i arbetstagarställning. 

Däremot var kopplingen mellan användningen av förmåner vid partiell arbetsoförmåga och arbetets fysiska belastning och arbetskontrollen mindre tydlig. 

Användningen av förmåner vid partiell arbetsoförmåga förlänger karriärer 

Resultaten visar att användningen av förmåner vid partiell arbetsoförmåga kan förlänga arbetskarriären med flera år. 

Användningen av partiell sjukdagpenning var av större nytta inom den privata sektorn än inom den offentliga sektorn. Resultatet berodde inte på att de som använde partiell sjukdagpenning hade längre arbetskarriärer inom den privata sektorn, utan på att karriärerna inom den offentliga sektorn var jämförelsevis långa även hos personer som använde full sjukdagpenning. 

– Återgång till deltidsarbete främjar förankring i arbetslivet. Det kan hända att nyttan är större inom den privata sektorn där anställningsförhållanden vanligen är mindre stabila och risken för arbetslöshet är större, konstaterar Leinonen. 

Allmänt taget grundade sig den partiella sjukdagpenningens förlängande inverkan på arbetskarriären också på att den ökade den senare övergången till partiell sjukpension under vilken personen vanligen deltar delvis i arbetslivet. Efter övergången till partiell sjukpension var karriärerna längre inom den offentliga än den privata sektorn. 

Viktigt att utnyttja partiell arbetsinsats 

Det är viktigt att främja de partiellt arbetsföras deltagande i arbetet både för att förbättra sysselsättningsgraden och med tanke på individernas välbefinnande. 

– Användningen av förmåner vid partiell arbetsoförmåga måste fortfarande ökas på grund av deras positiva effekter, funderar Leinonen. 

Allmänna hälsoproblem bland personer i arbetsför ålder, såsom sjukdomar i rörelseorganen och psykiska störningar, leder sällan till att personen inte kan utföra något slags arbete ens partiellt eller med lättare insats. 

– Att utnyttja deltidslösningar i samband med arbetsoförmåga bör alltid vara ett mer eftersträvat alternativ än full frånvaro, konstaterar Leinonen. 

Forskningsprojekt: Partiell arbetsoförmåga och arbetskarriärernas längd 

  • I projektet användes ett omfattande registermaterial på individnivå som representerar Finlands befolkning i arbetsför ålder. 
  • Materialet innehåller information om sociodemografiska och arbetsrelaterade faktorer samt sysselsättningsperioder och perioder med social förmån. Dessa uppgifter har kombinerats från FPA:s, Pensionsskyddscentralens och Statistikcentralens register. 
  • För att bedöma arbetets belastningsfaktorer använde vi jobb-exponeringsmatriser som utvecklats tidigare med hjälp av en enkätundersökning. 
  • Granskningar utfördes mellan åren 2005 och 2018. 
  • I analyserna utnyttjades på ett mångsidigt sätt olika slags statistiska metoder som lämpar sig för analys av longitudinellt material och panelmaterial. 
  • Undersökningen finansierades av Arbetarskyddsfonden och Keva. 

Läs mer 

Ytterligare information 

  • Taina Leinonen, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 0304742030, taina.leinonen[at]ttl.fi 

Dela innehåll på sociala medier!