Fysioterapeuten fick behörighet inom företagshälsovård – multiprofessionalism engagerar

Mikko Patovirta som nyligen fått behörighet som företagsfysioterapeut upplever att han lyckas då han kan ge klienten konkreta knep och metoder. Behörighetsutbildningen inom företagshälsovården lade grunden till ett multiprofessionellt arbete.
Fysioterapeutti Mikko Patovirta

En företagsfysioterapeuts arbete går inte enbart ut på att lösa problem. Jag vill även se kundens situation ur en resurssynvinkel, säger Mikko Patovirta.

Patovirta kan nu kalla sig företagsfysioterapeut. Nyligen avslutade han en Behörighetsgivande utbildning inom företagshälsovård på Arbetshälsoinstitutet. Studierna tog sex månader.

”Jag är intresserad av företagshälsovård eftersom det i nuläget förekommer stora utmaningar i arbetslivet. Det kändes meningsfullt att ännu bättre kunna fördjupa sig i olika sätt att förbättra förutsättningar att orka i arbetet.”

Patovirta har jobbat som fysioterapeut sedan år 1995. I Tammerfors har han ett eget företag som går under namnet Bodymind med psykosocial fysioterapi som specialitet. En gång i veckan har han mottagning på Pirte som erbjuder företagshälsovårdstjänster.

En möjlighet till multiprofessionellt samarbete

Enligt Mikko Patovirta talar man mycket om multiprofessionalism inom företagshälsovården. Det kan lätt bli tomma ord.

I samband med Arbetshälsoinstitutets bbehörighetsgivande utbildning inom företagshälsovård bygger man på riktigt upp samarbetet mellan olika yrkeskårer inom företagshälsovården:

Studerandena indelas i sex olika grupper med fysioterapeuter, läkare, hälsovårdare och psykologer i respektive grupp. Gruppmedlemmarna diskuterar och utför uppgifter tillsammans. Utbildningen leds av ett multiprofessionellt utbildningsteam.

”Utbildningen bidrog till att förstå vad andra yrkeskårer gör och vilka metoder de har till sitt förfogande. Vi behöver varandra även i det praktiska arbetet.”

Studierna skapade variation i vardagen

Förutom multiprofessionella smågrupper ingick det i utbildningen även föreläsningar som hölls av experter, självständiga studier och grupparbete med kollegor, dvs. andra fysioterapeuter. Det var intressant att höra hur arbetet fungerar på andra företagshälsovårdsenheter.

På grund av Covid-19 ordnades den behörighetsgivande utbildningen helt på distans. Det fungerade överraskande bra. Det gick också bra att dela upp studieuppgifterna och arbetet.

”Studiedagarna hölls alltid tre dagar i följd en gång i månaden. Då hade jag möjlighet att koncentrera mig på mig själv och studierna. Det gjorde gott att ta paus från jobbet och få ombyte.”

Trots att Patovirta är en erfaren fysioterapeut gav studierna mycket ny information.

”Experternas föreläsningar förtydligade innebörden av exempelvis utmaningarna med repetitivt arbete och begreppet totalbelastning.”

Totalbelastning avser samverkan av olika belastningsfaktorer. Man beaktar till exempel psykosociala och fysiska belastningsfaktorer samt arbetstiden.

En bra företagsfysioterapeut håller sig à jour inom sin bransch

Företagsfysioterapeuten Mika Nyberg på Arbetshälsoinstitutet är en av utbildarna i den behörighetsgivande utbildningen inom företagshälsovård.

”En bra företagsfysioterapeut är en lagspelare som är stolt över sin kompetens och sin roll inom företagshälsovården. Hen följer aktivt med utvecklingen inom branschen och vill utvecklas i sitt arbete.”

Nyberg vill förtydliga studerandenas roll som företagsfysioterapeuter och ge dem verktyg för att de ska kunna utföra sitt arbete enligt god företagshälsovårdspraxis. Han betonar betydelsen av forskningsdata:

”Företagsfysioterapeuten ska basera sitt arbete på forskningsbaserade data och god praxis. Avsikten är att göra betydelsefulla saker.”

Klienten tar med sig olika knep och metoder

Under studietiden hade Mikko Patovirta sin arbetskamrat som mentor, en företagsfysioterapeut på Pirte. Det kändes bra att tillsammans med mentorn kunna dela tankar om studieuppgifterna och det praktiska arbetet.

Företagsfysioterapeuten Patovirta vill ta tag i problemen så tidigt som möjligt. Förebyggande åtgärder är effektivare än korrigering av skador.

”Kunderna som kommer till min mottagning förväntar sig i allmänhet att få konkreta metoder. Jag lyckas om jag för klienten åtminstone kan förslå en metod som hjälper hen att gå vidare och underlättar hens liv. Det gör arbetet belönande”, säger Patovirta.

Bild: Rami Marjamäki

Artikeln publicerades i Arbetshälsoinstitutets webbtidning Työpiste 14.6.2021 (på finska).