Inom scenkonst-branschen vill man identifiera och lösa missförhållanden i arbetet

Inom scenkonst-branschen har man blivit van vid att tolerera missförhållanden som gäller arbetssäkerhet och arbetshälsa. Nu vill man få till stånd en förändring. Situationer som kräver ingripande och arbetsförhållanden som urholkar välbefinnandet ska identifieras och erkännas. Branschen behöver förändringar gällande kulturen, interaktionen och strukturen för att möjliggöra ett starkare uppmärksammande och ingripande.
-
Susanna Visuri
Susanna Visuri
Heli Ansio
Heli Ansio
Inka Koskela
Inka Koskela

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 20.11.2023

Scenkonstens omfattande nätverk av aktörer har identifierat att det finns behov av att ingripa i missförhållanden som förekommer inom branschen. Nätverkets och Arbetshälsoinstitutets Floor is Ours! Undersökningen ”Förstärkning av ingripande kultur i arbetsgemenskap inom scenkonst” klargjorde vad som inom scenkonst-branschen å ena sidan förhindrar och å andra sidan främjar ingripande i missförhållanden.

I undersökningen framkom det att missförhållandena berör alla inom scenkonst-branschen och gäller arbetsgemenskapens verksamhet och interaktionen mellan människor, arbetsorganisering, arbetsresurser och arbetsledning, oklarheter gällande ledningsstrukturen och ansvar.

Branschens specifika karaktär bör ifrågasättas

– Det som försvårar ett ingripande i missförhållanden inom scenkonst-branschen är antagandet om branschens specifika karaktär, som till exempel tar sig uttryck i att osakligt beteende i arbetet skulle vara rättfärdigat inom konstnärskap. Trots att ett viktigt värde inom branschen är jämställdhet, förekommer det i verkligheten hierarkiska förhållanden som försvårar ingripande i missförhållanden, säger specialsakkunnig Heli Ansio på Arbetshälsoinstitutet.

Det är skäl att i gemenskaper inom scenkonst och även på bredare front föra en diskussion om hur rådande grundprinciper förebygger att missförhållanden identifieras och behandlas.

Målet är en trygg atmosfär och en konstruktiv interaktion

– För att stärka ingripande och uppmärksammande är det av största vikt att man i den egna arbetsgemenskapen allmänt kan diskutera och lyfta fram problem som rör utförande av arbetet, arbetshälsa och arbetssäkerhet, utan rädsla för oförutsedda följder. Det är nödvändigt att inom branschen fortsätta att stärka ett tryggt klimat, konstruktiv interaktion och kollektivt ansvar, säger forskare Inka Koskela på Arbetshälsoinstitutet.

Samtidigt måste man inom branschen utveckla kompetens inom ledarskap, i synnerhet i fråga om ledning av personal och arbetsgrupper. Även stärkande av färdigheter inom arbete i arbetsgrupper och samarbetsfärdigheter och en homogenisering av avtalspraxis stödjer för sin del en ändring av ingripande kultur.

En förbättring är redan på gång

Inom branschen finns redan förfaranden som utnyttjas på ett varierande sätt då åtgärder vidtas mot missförhållanden. Större aktörer har formella förfaringssätt och strukturer för arbetarskyddet. Mindre aktörer och bidragsförvaltande arbetsgrupper har exempelvis tagit i bruk etiska riktlinjer inom branschen, och utomstående stödpersoner har anlitats för att lösa problemsituationer. Forum som möjliggör en gemensam diskussion finns i arbetsgemenskaper av alla storlekar oberoende av organisationsform.

– Inom branschen pågår en glädjande förändring där man förhåller sig allvarligt till och sköter om arbetshälsa och arbetssäkerhet. Det finns god praxis för ingripande och uppmärksammande. Nu är det viktigt att anpassa dessa och låta dem komma olika stora aktörer och olika konstformer till del, säger äldre sakkunnig Susanna Visuri på Arbetshälsoinstitutet.

Läs mer om undersökningen

Ytterligare information

  • Äldre sakkunnig Susanna Visuri, Arbetshälsoinstitutet, susanna.visuri [at] ttl.fi (susanna[dot]visuri[at]ttl[dot]fi), tfn 046 851 5912
  • Specialsakkunnig Heli Ansio, Arbetshälsoinstitutet, heli.ansio [at] ttl.fi (heli[dot]ansio[at]ttl[dot]fi), tfn 050 468 7335
  • Forskare Inka Koskela Arbetshälsoinstitutet, inka.koskela [at] ttl.fi (inka[dot]koskela[at]ttl[dot]fi), tfn 043 824 5927

Ytterligare uppgifter från projektets samarbetspartner

  • Verksamhetsledare Elina Kuusikko, Skådespelarförbundet, elina.kuusikko [at] nayttelijaliitto.fi (elina[dot]kuusikko[at]nayttelijaliitto[dot]fi), tfn 040 835 9587
  • Produktionsdirektör Timo Tuovila, Finlands nationalopera och -balett, timo.tuovila [at] opera.fi (timo[dot]tuovila[at]opera[dot]fi), tfn 040 726 8500
  • Verksamhetsledare Taija Lähdetie, Finlands konservatorieförbund, taija.lahdetie [at] konservatorioliitto.fi (taija[dot]lahdetie[at]konservatorioliitto[dot]fi), tfn 050 329 6009
  • Freelance koordinator Jaakko Kämäräinen, Suomen Muusikkojen Liitto, jaakko.kamarainen [at] muusikkojenliitto.fi (jaakko[dot]kamarainen[at]muusikkojenliitto[dot]fi), tfn 040 861 3231
  • Verksamhetsledare Iiris Lehtonen, Finlands Symfoniorkestrar, iiris.lehtonen [at] sinfoniaorkesterit.fi (iiris[dot]lehtonen[at]sinfoniaorkesterit[dot]fi), tfn  040 511 6142
  • Verkställande direktör Kaisa Paavolainen, Suomen Teatterit – Finlands Teatrar ry, kaisa.paavolainen [at] suomenteatterit.fi (kaisa[dot]paavolainen[at]suomenteatterit[dot]fi), tfn 040 518 0698
  • Arbetarskyddschef Jyri Pulkkinen, Konstuniversitetet, jyri.pulkkinen [at] uniarts.fi (jyri[dot]pulkkinen[at]uniarts[dot]fi), tfn 050 572 2058
  • Verksamhetsledare Sanna Meska, Tanssin aluekeskusverkosto, sanna.meska [at] l-tanssi.fi (sanna[dot]meska[at]l-tanssi[dot]fi), tfn 040 054 6016
  • Verksamhetsledare Karoliina Huovila, Teatteri- ja mediatyöntekijöiden liitto, karoliina.huovila [at] teme.fi (karoliina[dot]huovila[at]teme[dot]fi), tfn 040 521 9083
  • Verksamhetsledare Mikael Kinanen, Teatercentrum, mikael.kinanen [at] teatterikeskus.fi (mikael[dot]kinanen[at]teatterikeskus[dot]fi), tfn 040 731 3655

Dela innehåll på sociala medier!