Bli expert på företagshälsovård

De yrkesutbildade personer och sakkunniga som var behöriga att arbeta inom företagshälsovården när de nuvarande bestämmelserna trädde i kraft är alltjämt behöriga för sina nuvarande och för motsvarande uppgifter inom företagshälsovården. 

Behörighetskrav för yrkesutbildade personer 

En heltidsanställd läkare inom företagshälsovården ska vara specialist inom företagshälsovård eller läkare under specialistutbildning. En heltidsanställd läkare arbetar inom företagshälsovården i genomsnitt 20 timmar i veckan eller mer.  

En deltidsanställd läkare arbetar inom företagshälsovården i genomsnitt mindre än 20 timmar i veckan. Läkaren ska ha slutfört en utbildning i företagshälsovård som omfattar minst 15 högskolepoäng inom två år efter det att han eller hon har påbörjat sitt arbete inom företagshälsovården.  

En legitimerad hälsovårdare ska ha slutfört en utbildning i företagshälsovård som omfattar minst 15 studiepoäng inom två år från det att han eller hon har börjat arbeta inom företagshälsovården. Hälsovårdare kan erhålla behörighet också genom fortbildning som ordnas av yrkeshögskolor. Arbetshälsoinstitutet och nätverket för yrkeshögskolor tillämpar en gemensamt utarbetad läroplan.  

Behörighetskrav för sakkunniga 

En legitimerad fysioterapeut eller psykolog ska ha slutfört en utbildning i företagshälsovård som omfattar minst 15 studiepoäng inom två år från det att han eller hon har börjat arbeta inom företagshälsovården.  

Fysioterapeuter kan erhålla behörighet även genom fortbildning som ordnas av yrkeshögskolorna. Arbetshälsoinstitutet och nätverket för yrkeshögskolor tillämpar en gemensamt utarbetad läroplan.  

Psykologer kan erhålla behörighet även via specialpsykologutbildningen. En specialpsykologexamen i arbets- och organisationspsykologi som inbegriper kurser i företagshälsovård ger också behörighet för arbete inom företagshälsovården.  

Övriga sakkunniga inom företagshälsovården ska avlägga högskoleexamen på sitt eget område och dessutom slutföra en behörighetsgivande utbildning i företagshälsovård om minst två studiepoäng innan de börjar arbeta inom företagshälsovården. Detta gäller bland annat sakkunniga inom arbetshygien, det sociala området, ergonomi, teknik, jordbruk, arbetsseende, kost och näring, talterapi och idrott.  

En specialistläkare med annan behörighet än den som krävs för specialistläkare inom företagshälsovård får arbeta med sakkunniguppdrag.   

Fortbildning 

Företagshälsovårdspersonalen ska upprätthålla sin yrkeskompetens genom tillräcklig fortbildning, som måste genomföras minst vart tredje år. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar sju dagars fortbildning per år för medlemmar i det multiprofessionella teamet och 1–3 dagars fortbildning per år för konsulterande sakkunniga.  

Arbetshälsoinstitutet ordnar fortbildning i ämnen med anknytning till företagshälsovård för företagshälsovårdspersonal, företag och organisationer i form av öppna kurser och beställningskurser.  

Fördjupande studier i företagshälsovård 

Företagshälsovården behöver en professionell och vetenskaplig kompetens som motsvarar dagens kravnivå inom utveckling och förvaltning, utbildning och forskning på området.  

Inom högre studier på högskolenivå ordnas de fördjupande studierna i företagshälsovård inom ramen för befintliga utbildningssystem och utbildningsprogram. Detta gäller i första hand sådana utbildningsprogram som utifrån sitt övriga innehåll stödjer företagshälsovårdens kompetenskrav, till exempel hälsofrämjande, förebyggande hälsovård, utveckling och ledning av social- och hälsovårdsbranschen, ledarskap samt pedagogik.  Målgruppen är företagshälsovårdare och företagsfysioterapeuter, sakkunniga inom ergonomi, rehabilitering, personaladministration samt personer i chefsställning.  

Utbildningen genomförs i samarbete mellan Arbetshälsoinstitutet, universitet och yrkeshögskolor. Nya studerande rekryteras varje vår. Samarbetsavtalet omfattar experttjänster från Arbetshälsoinstitutet i form av schemalagda expertföreläsningar med tillhörande aktuellt material, ämnesinriktad avhandlingshandledning, praktik- och studieinriktad expertkonsultation, samarbete med utbildningsenheterna samt samordning och administration.  

De läroanstalter som deltar i utbildningen varierar från år till år. För närvarande ingår  

• Östra Finlands universitet  

• Yrkeshögskolan LAB  

• Yrkeshögskolan Metropolia  

• Uleåborgs yrkeshögskola  

• Satakunta yrkeshögskola  

• Seinäjoki yrkeshögskola  

• Tammerfors yrkeshögskola  

• Åbo yrkeshögskola.  

Företagshälsovårdens specialistläkarutbildning 

Företagshälsovården erbjuder ett utmanande specialområde för läkare som är intresserade av multiprofessionellt samarbete. Specialistläkarutbildningen i företagshälsovård erbjuder en studiegång med mångfasetterade, alternativa och aktuella innehåll på ett intressant område.  

Den totala längden på företagshälsovårdens specialistläkarutbildning bestäms utifrån utbildningsmålen. Utbildningsprogrammet ska omfatta minst fem år av handledda studier på heltid. I praktiken tar det cirka sex år att uppnå målen.  

Utbildningsprogrammet består av följande delar:  

• arbete på hälsocentral (9 månader)  
• praktisk utbildning  
  • prövotid inom företagshälsovården (6 månader)  
  • företagshälsovårdsperiod (24 månader)  
  • bedömning av arbetsförmågan och rehabilitering (6 månader)  
  • praktisk utbildning i kliniska specialområden som stödjer företagshälsovården (9 månader)  
  • kompletterande praktisk utbildning (0–12 månader)  
  • period på Arbetshälsoinstitutet (6 månader)  
• teoretisk utbildning (200 timmar)  
• ledarskapsstudier (20 studiepoäng)  
• riksomfattande specialistläkarförhör.  

Förutom traditionella utbildningsmetoder används ny IKT-baserad webbundervisning. Vid fem universitet erhåller nästan 900 läkare specialistläkarutbildning i företagshälsovård. De utbildas av 300 utbildare vid företagshälsovårdsstationer som erbjuder utbildning runt om i landet. Inom utbildningsområdet företagshälsovård och arbetsmedicin ges även vetenskaplig fortbildning.  

Ansökningsperioden till den sex månader långa Arbetshälsoinstitutperioden för läkare som specialiserar sig på företagshälsovård är alltid öppen två gånger per år: i mars och i september. Ansökan lämnas in i mars för utbildningsperioder som börjar på hösten och i september för våren.  

Aktuell information om specialistläkarutbildning i företagshälsovård finns också på webbplatsen för företagshälsovårdens virtualuniversitet (på finska). 

Specialpsykologexamen ger ett gott stöd i arbetet som företagspsykolog. Specialpsykologexamen är en postgradual vetenskaplig fortbildning från magistersnivå med inriktning på yrkeskompetens som leder fram till en licentiatexamen på ett av fem specialområden inom psykologin.  

Inom företagshälsovården kan man räkna sig till godo sina specialiseringsstudier i till exempel arbets- och organisationspsykologi eller hälsopsykologi. Efter specialiseringsutbildningen i arbets- och organisationspsykologi har psykologen färdigheter att arbeta som självständig, specialsakkunnig psykolog med uppgift att främja produktivitet och välbefinnande i arbetslivet och utveckla kunskapsområdets yrkespraxis på vetenskaplig grund. De snabba förändringarna i arbetslivet och hanteringen av psykisk stress förutsätter en kvalitativ och kvantitativ ökning av den psykologiska sakkunskapen.  

Utbildningen riktar sig till psykologer som arbetar med till exempel yrkesvägledning, personalbedömning och urval, företagshälsovård eller arbets- och organisationsutveckling. Specialiseringsutbildningen i hälsopsykologi omfattar kunskap om både psykisk och somatisk hälsa med utgångspunkt i en helhetsinriktad syn på människan och sjukdomar. Målet för specialiseringsutbildningen i hälsopsykologi är att ge de studerande kännedom om hälsopsykologins teoretiska grunder och förtrogenhet med branschens centrala tillämpningsområden.  

I utbildningsprogrammet behandlas den somatiska och psykiska hälsans psykologiska, sociala och samhälleliga grunder samt deras växelverkan och inbördes samband. Målet är att ge de studerande färdigheter att utveckla hälso- och mentalvårdens yrkespraxis så att den svarar mot individernas och samhällets föränderliga behov, att tillämpa olika diagnostiska metoder och hälsopsykologiska mätmetoder samt att inleda interventioner och utvärdera deras effektivitet och resultat.