Genom att uppmärksamma dolda framgångsfaktorer i människornas handlingar är det möjligt att förbättra säkerheten

På arbetsplatserna inom den kemiska industrin ökar man beredskapen på att i praktiken tillämpa ett nytt säkerhetstänkande. Arbetshälsoinstitutet publicerade ett kostnadsfritt läromaterial med verktyg för proaktiv hantering av arbetssäkerhet på arbetsplatserna.
Sinitakkiset mies ja nainen keskustelevat tehtaan laboratoriossa
Anna-Maria Teperi
Anna-Maria Teperi

I hanteringen av arbetssäkerheten är det viktigt att beakta människans handlingar som en del av systemet – i synnerhet inom branscher där verksamheten är komplex och teknikbaserad, såsom inom kemiindustrin. Vad gäller främjandet av säkerheten har man för ändamålet redan länge betraktat saken ur den mänskliga faktorns perspektiv för att utveckla arbetet och arbetsmiljön så att båda stödjer människans verksamhet.

Den kemiska industrin är starkt reglerad och där har man redan länge gjort insatser för att hantera säkerheten, också med hjälp av frivilligt ansvarsarbete. Mänskliga faktorn-perspektivet har dock inte systematiskt tagits i beaktande. Arbetsplatserna inom branschen behöver en mer genomgripande förståelse i ämnet, praktiska metoder och gemensamt lärande och genomförande.  
 
Vid sidan av reaktiva mätare är det lönsamt att använda fler mätare som kan förutse framtiden och i tid ge information om kommande säkerhetsrisker. 
 
Det här framgår av en undersökning som Arbetshälsoinstitutet, Riscon Oy och Aalto-universitetet gemensamt genomfört ”Systeemiälykäs ihmisten toiminta kemianteollisuuden turvallisuuden edistämisessä” (på svenska ungefär ”Systemsmart mänsklig verksamhet inom kemiindustrins proaktiva säkerhetshantering). För undersökningen insamlades forskningsmaterial från fyra företag inom den kemiska industrin. 

Ett tänkesätt som ställer människan i centrum förbättrar arbetssäkerheten

Med mänskliga faktorer (human factors, HF) avses faktorer som är förenade med miljön, organisationen, arbetet, team och individer och som påverkar människans handlingar. Dessa faktorer sammanflätas i varandra och antingen förstärker eller försvagar säkerheten på arbetsplatserna. 

– Individens ork, arbetets natur och rådande stämning i teamet, chefens stöd och en uppmuntrande organisationskultur är exempel på mänskliga faktorer som inverkar på skapandet av säkerhet, listar forskningsprofessorn på Arbetshälsoinstitutet Anna-Maria Teperi

För säkerhetsledning behövs, vid sidan av traditionella ledningssystem, en synvinkel med människan i centrum. Säkerhet ska ses som ett övergripande resultat som skapas av interaktionen mellan människor, arbetet och organisationen i en ständigt föränderlig verksamhetsmiljö. I forskningsprojektet fördjupar den systemsmarta synvinkeln förståelsen för de sätt på vilka människorna, som en del av arbetsgemenskapen och verksamhetsmiljön, bygger upp säkerheten. 

Mänskliga faktorer uppmärksammas i problemsituationer 

Diskussioner om säkerhet på arbetsplatserna kopplas ofta ihop med mänskliga misstag, trots att mänskliga handlingar borde uppfattas som något positivt, en faktor som ökar säkerheten. 

– Det är beklagligt att mänskliga faktorer vanligtvis får uppmärksamhet först i samband med olyckor eller olyckstillbud, trots att säkerhet är en fråga som borde behandlas proaktivt, inte enbart genom att man lär sig av misstag, säger Teperi. 

Proaktiv utveckling av säkerhet förutsätter att man på arbetsplatserna identifierar hur bakgrundsfaktorer på olika nivåer påverkar framgång i människans verksamhet. Enligt undersökningen skulle säkerheten också främjas av att man bättre uppmärksammar de anställdas egna erfarenheter av arbetet och arbetsmiljön. Ett bra exempel på detta är den kontakt medarbetarna upplever med varandra, samhörighetens betydelse och tankar om gestaltning av helheter och egna handlingar. Direktörer och chefer spelar en nyckelroll då det gäller omställningar av verksamhetskulturen.

– Den kemiska industrin förändras ständigt, den är en dynamisk bransch på vilken många olika tryck riktas i fråga om produktionssättet, bland annat på grund av bio- och vätgasekonomin, den gröna omställningen och digitaliseringen. Om man fäste vikt vid människans handlingar och inre upplevelser på branschens arbetsplatser skulle det inte enbart främja säkerheten, utan även stödja ett hållbart arbetsliv och underlätta anpassningen till dessa förändringar, konstaterar Anna-Maria Teperi. 

– Vi bör se till att ett teknisk-ekonomiskt och på reglemente baserat tänkesätt inte åsidosätter människans röst och den mänskliga synvinkeln, fortsätter Teperi.

Det nya läromedlet ger verktyg för att proaktivt utveckla säkerheten

I forskningsprojektet utvecklades i samarbete med deltagarorganisationerna praktiska verktyg för igenkänning av mänskliga faktorer och beaktande av systemsmarthet. Resultatet blev ett kostnadsfritt och för alla tillgängligt onlineläromedel, ”Onnistu turvallisuudessa” (enbart på finska), som ger verktyg för att proaktivt utveckla säkerheten, inte enbart inom den kemiska industrin utan även på andra arbetsplatser. 

Information om projektet

Ytterligare information

  • Anna-Maria Teperi, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, Anna-Maria.Teperi [at] ttl.fi (Anna-Maria.Teperi[at]ttl.fi), tfn +358304742371 

Dela innehåll på sociala medier!