Avbrott och för stor arbetsmängd är belastningsfaktorer som lyfts fram mer än tidigare

Återkommande avbrott i arbetet, för stor arbetsmängd och hård arbetstakt skapar avsevärd psykosocial belastning på arbetsplatserna. Enligt den nyaste Arbetarskyddspanelen som riktats till arbetarskyddspersonalen bedömer var tredje person att avbrott återkommande förekommer på arbetsplatsen. Det samma ansåg var fjärde person år 2016. Även för mycket information och ständig nåbarhet ökar belastningen.
Fyra upptagna kontorsanställda diskuterar på ett snabbmöte.

Arbetshälsoinstitutets och Arbetarskyddscentralens pressmeddelande 8.2.2024

Den nyaste Arbetarskyddspanelen, dvs. den enkät som Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen låter genomföra varje år, genomfördes i november 2023. Som tema valdes denna gång psykosociala faktorer och hanteringen av dessa. Panelen behandlade samma tema år 2016.

Av respondenterna ansåg 34 procent att avbrott återkommande utgjorde en belastningsfaktor på arbetsplatsen (25 procent år 2016) och 53 procent i viss mån. Dessutom ansåg 19 procent av respondenterna att för stora mängder information återkommande utgjorde en belastningsfaktor på arbetsplatsen.

Genom att väsentliggöra innehållet kan arbetsmängden bli rimlig

I fråga om arbetsarrangemang ansåg 27 procent att arbetsmängden kontinuerligt var för stor och arbetstakten för hård, 60 procent i viss mån. Att ständigt vara nåbar på arbetsplatsen ansåg 21 procent vara ständigt belastande, och 51 procent i viss mån.

Om arbetsmängden ser ut att öka för mycket anser forskaren att det är skäl att överväga huruvida resurserna ska ökas eller huruvida det är nödvändigt med gallringar i arbetet.

– En metod är att väsentliggöra innehållet, vilket betyder att man förtydligar kärnuppgiften, identifierar de väsentligaste uppgifterna och utifrån dessa avgränsar arbetet så att arbetsmängden blir rimlig. Det lönar sig att tillsammans diskutera arbetsmängden, arbetsuppgifterna och arbetsfördelningen för att man ska kunna få en gemensam syn på vad som är viktigt och vad man kan hoppa över, uppmanar Minna Toivanen, sakkunnig på Arbetshälsoinstitutet.  

Belastningsfaktorer identifieras, men de är svåra att hantera

Arbetarskyddspanelen visar att det på arbetsplatserna finns metoder för att göra en bedömning av belastningsfaktorer. Av respondenterna meddelade 59 procent att en bedömning av riskerna för psykosociala belastningsfaktorer hade utförts på den egna arbetsplatsen. Enligt 70 procent hade en riskbedömning av psykosociala belastningsfaktorer ingått i företagshälsovårdens arbetsplatsutredningar. Även personal- och arbetsklimatenkäter bidrar till att identifiera belastningsfaktorer.

Trots identifieringen upplevs hanteringen av belastningen vara krävande. Av respondenterna bedömer 76 procent att det är mycket eller rätt svårt att hantera psykosocial belastning. Utmaningar på arbetsplatsen, såsom brist på arbetskraft eller omställningsförhandlingar, kan försvåra hanteringen av belastningar. Det finns ingen allmängiltig lösning på belastningshantering.  

– Olika belastningsfaktorer kräver olika hanteringsmetoder. Den bästa metoden är att värna om ett öppet och förtroligt diskussionsklimat och dito samverkan, mellan arbetstagarna och cheferna såväl som inom hela arbetsgemenskapen, konstaterar Hanna Uusitalo, specialsakkunnig på Arbetshälsoinstitutet.

Som hanteringsmetod identifierade respondenterna även bland annat företagshälsovårdens tjänster, arbetsarrangemang med möjligheter till återhämtning, anvisningar och utbildning.

Belastning till följd av förändringar i arbetet har minskat

Arbetarskyddspanelens enkät tyder även på en positiv utveckling. Psykosocial belastning till följd av konstanta förändringar av arbetet har minskat med 11 procent från 2016 till 2023. En femtedel av respondenterna bedömer att det på arbetsplatsen kontinuerligt förekommer psykosocial belastning till följd av konstanta förändringar (31 procent 2016).

I fråga om belastningsfaktor i relation till hur väl gemenskapen fungera socialt bedömdes läget, enligt den nyaste studien, vara en aning bättre än i jämförelse med 2016.   

Av respondenterna identifierade 73 procent inte trakasserier och osakligt beteende på arbetsplatsen. Av respondenterna identifierade 69 procent inte ojämlikt och diskriminerande bemötande på arbetsplatsen. Två tredjedelar av respondenterna uppgav att det knappt förekommer osäkerhet gällande anställningsförhållandet. 

Arbetarskyddspanelen

  • Arbetarskyddspanelen är en enkätundersökning bland arbetarskyddspersonal som utförs en gång om året av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen. 
  • Panelen samlar in information om märkbara behov av arbetarskydd på arbetsplatserna och om hur samhälleliga fenomen påverkar vardagsarbetet. 
  • Den senaste enkäten utfördes i november 2023. Enkäten skickades till arbetarskyddsfullmäktige och -chefer som valts ur Personregistret för arbetarskyddet. Av dessa svarade 597 personer på enkäten.
  • Panelen behandlade samma tema år 2016 (N=822) 

Bekanta dig med materialet

Arbetarskyddspanelen erbjuder aktuell lägesinformation | Työelämätieto | www.tyoelamatieto.fi 

Arbetarskydd och psykosociala faktorer | Työelämätieto | www.tyoelamatieto.fi

Mer information

  • Specialsakkunnig Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 0034, hanna.uusitalo[at]ttl.fi
  • Äldre sakkunnig Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506, minna.toivanen[at]ttl.fi
  • Utvecklingschef Jarna Savolainen, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 561 2022, jarna.savolainen[at]ttk.fi

 

Dela innehåll på sociala medier!