I var tredje organisation förekommer arbetsveckor på över 50 timmar

Arbetstagarna kan i regel påverka sin egen arbets- och fritid – arbetstiderna i Finland är mycket flexibla då distansarbete blivit vanligare. I många organisationer har man ändå inte avtalat om att utföra arbetet på arbetstid och upprepade arbetsveckor på över 50 timmar är oroväckande vanliga. Direktörer föregår ofta med dåligt exempel för resten av arbetsgemenskapen när det gäller arbetstid. Resultaten bygger på svaren i verktyget Återhämtningsräknare som riktar sig till organisationer.
kuvituskuva: kaksi työntekijää kahviautomaatilla
Mikko Härmä

Mikko Härmä

Mikael Sallinen

Mikael Sallinen

Virpi Ruohomäki

Virpi Ruohomäki

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 10.10.2022

Återhämtningsräknaren, som bedömer organisationens arbetstider och praxis för återhämtning, har under året redan besvarats av över 1 300 organisationer. Räknaren är en del av den kostnadsfria verktygslådan för att stödja psykisk hälsa som genomförs av Arbetshälsoinstitutet.

Enligt resultaten kan arbetstagarna i 73 procent av organisationerna i allmänhet reglera både sin arbetstid och sin fritid. I organisationer där man huvudsakligen utför distansarbete fanns det större frihet (87 procent). I organisationer där man utför skiftarbete fanns det färre möjligheter att reglera arbets- och fritiden (61 procent).

– Individuell flexibilitet i arbetstiderna förbättrar enligt undersökningar arbetshälsan, men en ökad arbetsmängd kan utgöra ett hot för arbetstagare med mycket fria arbetstider, säger forskningsprofessor Mikko Härmä.

Det är oroväckande vanligt med arbetsveckor på över 50 timmar

Återhämtningsräknaren avslöjade ett oroande fenomen: i mer än en tredjedel av organisationerna (37 procent) finns personer som kontinuerligt jobbar över 50 timmar eller ännu mer per vecka. En längre arbetstid var aningen vanligare i stora företag än i små eller mikroföretag.

Härmä påminner om att den totala arbetstiden inte ska överskrida i genomsnitt 48 timmar i veckan, inte ens med övertidsarbete, även om Finlands nya arbetstidslag (870/2019) har ökat arbetstidens flexibilitet.

Arbetet rinner över i fritiden i synnerhet i organisationernas ledning

Av de organisationer som besvarade återhämtningsräknaren saknar en knapp tredjedel (30 procent) överenskommelser om att arbetet förs på arbetstid och om de villkor, enligt vilka arbetstagarna ska vara anträffbara på fritiden.

Utifrån företagsstorlek var de stora företagen bäst på att avtala om att utföra arbetet på arbetstid (72 procent). I de stora branscherna var social- och hälsovården bättre på att avtala om att utföra arbetet på arbetstid (81 procent) än till exempel industrin (65 procent).

Organisationernas egen ledning föregick i regel inte heller med gott exempel då det gällde att utföra arbetet på arbetstid (61 procent). I synnerhet bland företag där man utför mycket distansarbete kunde endast en liten del av ledningen (39 procent) i sin egen verksamhet föregå med gott exempel genom att begränsa arbetet.

Ifall man inom organisationerna reste mycket, hade endast en femtedel (20 procent) avtalat om återhämtning eller fritidsarrangemang efter resedagarna.

Utvecklingssamtalet behöver utnyttjas bättre för att stödja arbetshälsan

För att stödja arbetshälsan bör man blir bättre på att avtala om arbetsmängden och arbetstiden.

Till exempel har fler än hälften (51 procent) av organisationerna inte gett anvisningar för att utvecklingssamtalen ska ta upp frågor om arbetsmängd och arbetshälsa.

– Det var överraskande att fler än hälften av organisationerna saknade anvisningar för hur man hanterar frågor om arbetsmängd och arbetshälsa under utvecklingssamtalen, säger forskningschef Mikael Sallinen.

– Utvecklingssamtalet är ett utmärkt tillfälle att fästa uppmärksamhet vid pauser i arbetet och återhämtning i distansarbete för att på så sätt stödja arbetstagarnas psykiska hälsa på ett förebyggande sätt, påminner ledande forskare Virpi Ruohomäki.

Återhämtningsräknare för organisationer

  • Med hjälp av Återhämtningsräknaren kan arbetsplatsen bedöma arbetsförhållandena ur ett återhämtningsperspektiv. Räknaren lämpar sig som ett komplement till riskbedömningen och företagshälsovårdssamarbetet.
  • Räknaren publicerades i september 2021 och den ingår i Verktygslådan för psykisk hälsa som publicerats av Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet.
  • Under de första åren har räknaren använts 1 336 gånger. De inkomna svaren är representativa för organisationer av olika storlek och olika branscher.
  • Svaren som inkommit via återhämtningsräknaren representerades till 18 procent av mikroföretag, 25 procent av småföretag, 22 procent av medelstora företag och 35 procent av storföretag. De största branscherna som deltog var hälso- och socialvårdstjänster (35 procent), industrin (10 procent) och information samt kommunikation (6 procent). I 58 procent av organisationerna var distansarbete vanligt, i 32 procent utfördes skiftarbete.
  • Räknaren ger deltagaren respons på organisationens nuläge samt riktlinjer för utvecklingsarbetet. Det är avgiftsfritt att använda återhämtningsräknaren.

Mer information

  • Forskningsprofessor Mikko Härmä, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 5442750, [email protected]
  • Forskningschef Mikael Sallinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 768 6956, [email protected]
  • Ledande forskare Virpi Ruohomäki, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2941, [email protected]

Läs mer

Nyckelord

mielenterveys
palautuminen
työaika

Dela innehåll på sociala medier!