1. Företagshälsovården

Att upprätthålla och främja arbetstagarnas arbetsförmåga ingår i företagets hantering av personrisker och utförs i första hand med interna åtgärder på arbetsplatsen. Tyngdpunkten ligger på förebyggande verksamhet. För att upprätthålla och främja arbetsförmågan behövs också företagshälsovårdens sakkunskap och samarbete mellan arbetsplatsen och företagshälsovården.

1.1 Företagshälsovårdens uppgift

I lagen om företagshälsovård (1383/2001) och i statsrådets förordningen om principerna för god företagshälsovårdspraxis (708/2013) betonas företagshälsovårdens förebyggande roll. Det innebär att risker för hälsan och arbetsförmågan ska utredas och att man planmässigt ska förebygga dem. För ett lyckat företagshälsovårdssamarbete krävs att företagets ledning, chefer, arbetstagare, arbetarskydd och en aktiv företagshälsovård deltar i främjandet av hälsan och arbetsförmågan hos arbetsplatsens personal.

Med företagshälsovårdsverksamhet avses all den verksamhet i enlighet med lagen om företagshälsovård som utförs på arbetsplatsen, inom arbetarskyddet, företagshälsovården och dess nätverk för att upprätthålla personalens arbetsförmåga och hälsa, stöda orken i arbetet samt förebygga arbetsoförmåga. Målet är att genom samarbete mellan arbetsplatsen och företagshälsovården främja

  • förebyggandet av sjukdomar och olycksfall i anslutning till eller som följd av arbetet,
  • hälsa och säkerhet i arbetet och arbetsmiljön,
  • arbetstagarnas hälsa och arbets- och funktionsförmåga i olika arbetslivsskeden, samt
  • verksamheten bland de anställda.

För att man ska uppnå de gemensamma målen krävs samarbete, planmässighet och växelverkan.

Utöver förebyggande verksamhetsformer kan företagshälsovårdsenheten som frivilliga tjänster erbjuda arbetsgivaren sjukvård med inriktning på företagshälsovård samt andra hälso- och sjukvårdstjänster.

I företagshälsovårdens multiprofessionella team arbetar en företagshälsovårdare, en företagsläkare, en företagsfysioterapeut och en företagspsykolog samt vid behov andra experter inom företagshälsovård. I lagen om företagshälsovård 1383/2001 definieras företagshälsovårdare och företagsläkare som yrkesutbildade personer inom företagshälsovård. Företagsfysioterapeuter och företagspsykologer definieras som experter inom företagshälsovård, och för anlitande av dem krävs en behovsbedömning av en yrkesutbildad person.

Olika nivåer för förebyggande verksamhet

Med promotion avses främjande av hälsa och arbetsförmåga: man försöker till exempel påverka arbetsplatsens förhållanden så att de stöder hälsan och arbetsförmågan och så att problem inte uppkommer. Det är arbetsgivaren som ansvarar för detta, men företagshälsovården kan fungerar som expert, till exempel vid planering av arbetslokaler utnyttjas företagsfysioterapeutens eller företagspsykologens kunskaper för att säkerställa att arbetslokalerna stöder hälsan och arbetsförmågan.

Med prevention avses förebyggande av sjukdomar och minskning av sjukdomsföljder. Preventionen kan vara primär, sekundär eller tertiär.

Vid primärt förebyggande förhindrar man uppkomsten av sjukdomar. Man är förberedd redan innan riskfaktorn har uppkommit eller minskar olägenheterna av en redan konstaterad riskfaktor. Inom företagshälsovården kan det till exempel vara frågan om att ge information, råd och vägledning för att förebygga hälsoolägenheter av skiftarbete på sådana arbetsplatser där skiftarbete och särskilt nattarbete utförs.

Vid sekundärt förebyggande agerar man i ett tidigt skede efter diagnostiseringen av sjukdomen, varvid man försöker förhindra att sjukdomen framskrider och att symtom uppkommer, antingen genom att avlägsna riskfaktorer eller minska dess effekter. Till exempel tidig identifiering av depression och god vård är sekundär prevention inom företagshälsovården.

Vid tertiärt förebyggande minskar man de negativa effekterna av en sjukdom som redan har brutit ut, och som ofta är långvarig, genom att förhindra att sjukdomen och dess olägenheter förvärras. Stöd vid återgången till arbetet efter en lång sjukfrånvaro och rehabilitering är exempel på tertiär prevention.

Mer information:

Lääketieteen sanasto. Duodecim Terveyskirjasto.

Sauni, R. (2016) Lagstiftning. I publikationen Uitti, J. (Red.) God företagshälsovårdspraxis. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.

1.2 Företagsfysioterapi

Företagsfysioterapi är att främja och upprätthålla arbetstagarnas fysiska funktions- och arbetsförmåga, att förebygga försämring av arbetsförmågan och arbetsoförmåga samt att påverka verksamheten på kundarbetsplatserna. I företagsfysioterapeutens arbete ligger fokus på att utveckla arbetet, arbetsmiljön och -redskapen i syfte att främja hälsan och arbetsförmågan samt säkerheten.

I företagsfysioterapeutens arbete ligger tyngdpunkten på främjande av arbetsförmågan och förebyggande av sjukdomar. En central del i detta arbete är samarbete med olika grupper. Företagsfysioterapeuten deltar i multiprofessionellt samarbete med olika yrkesgrupper inom företagshälsovården och annan hälso- och sjukvård. En väsentlig del i detta samarbete är samarbetet med företrädare för arbetsplatsen för att utreda deras behov, sätta gemensamma mål och utveckla verksamheten.

Företagsfysioterapeuten deltar i utvecklingen av arbetsförhållanden, -metoder och -redskap på kundarbetsplatsen med ergonomiska metoder. Fysioterapeuten bedömer den fysiska belastningen i arbetet och belastningens hälsomässiga effekter, ger åtgärdsförslag samt rekommendationer för optimering av den fysiska belastningen i olika arbetsuppgifter. Kundarbetsplatsen får information, råd och vägledning vid planering och utveckling av arbetsförhållanden, -metoder och -redskap.

I främjandet av klienternas arbets- och funktionsförmåga ingår fysioterapeutisk undersökning av enskilda klienters funktions- och arbetsförmåga. Till främjandet hör också information, rådgivning och vägledning om funktions- och arbetsförmåga till enskilda klienter och klientgrupper om

  • att minska risken för arbetsoförmåga på grund av problem i rörelseapparaten
  • motionens och träningens effekter på funktions- och arbetsförmågan samt förebyggande och behandling av sjukdomar
  • vilka effekter de fysiska belastningsfaktorerna i arbetet har på arbetsförmågan
  • anpassning av arbetsförhållandena så att de stöder arbetstagarens arbetsförmåga, i samarbete med arbetstagaren, arbetsgivaren och övriga sakkunniga inom företagshälsovården.

Företagsfysioterapeuten samarbetar i den multiprofessionella rehabiliteringsprocessen enligt kundens behov med både rehabiliteringsinrättningar och kundarbetsplatser.

Mer information:

Kukkonen, R, Hanhinen, H., Ketola, R., Luopajärvi, T., Noronen, L. & Helminen, P. 2001). Työfysioterapia: yhteistyötä työ- ja toimintakyvyn hyväksi. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.

1.3 Företagspsykologi

Företagspsykologens arbete baserar sig på vetenskaplig information om människans funktioner samt samband mellan arbete och hälsa. Forskningsdata kompletteras med evidensbaserad praxis. Inom företagspsykologi kan man utnyttja teoretiska grunder och forskningsdata från flera olika tillämpningsområden inom psykologin.

Företagspsykologen ingår i det multiprofessionella teamet inom företagshälsovården och stöder arbets- och funktionsförmågan hos individer samt funktionsdugligheten i arbetsgemenskaper. Psykologens sakkunskap utnyttjas i arbetsplatsutredningar för att förebygga uppkomsten av psykosociala belastningsfaktorer eller identifiering av faktorerna i ett så tidigt skede som möjligt. En av verksamhetsformerna i arbetet är individuell mottagning. På mottagningen kartlägger företagspsykologen tillsammans med klienten faktorer som är förknippade med arbetsförmågan och arbetshälsan. Dessutom kan företagspsykologen göra psykologiska undersökningar relaterade till exempel till problem med minnet, lärandet, koncentrationsförmågan, problemlösningsförmågan och arbetsmotivationen. Företagspsykologen deltar också i främjandet av välbefinnandet och funktionsförmågan i arbetsgemenskapen. Psykologen kan till exempel reda ut problemsituationer i arbetsgemenskapen och ge förslag om hur de ska lösas.

Företagspsykologen fungerar också som stöd för cheferna genom att ge information, råd och vägledning om interaktion och konfliktsituationer i arbetsgemenskaper eller frågor i samband med förändringar i arbetet. I arbetsgemenskapen kan företagspsykologen ge stöd i stresshantering samt bearbetning av krissituationer i arbetet (olycksfall, hot- och våldssituationer).

1.4 Behörighetskrav för företagspsykologer och företagsfysioterapeuter

Legitimerade psykologer och fysioterapeuter ska ha en utbildning inom företagshälsovård som omfattar minst 15 studiepoäng inom två år efter det att han/hon har övergått till uppgifter inom företagshälsovården (708/2013, 14 §).

Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar om behörighet för yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården (SHM:s publikationer 2016:11) innehåller också anvisningar om kompletterande utbildning för personal inom företagshälsovården. Möjligheter till fortsatt och kompletterande utbildning ska beredas i enlighet med lagen om företagshälsovård: Psykologer och fysioterapeuter som arbetar inom företagshälsovården ska delta i kompletterande utbildning i genomsnitt sju dagar per år minst vart tredje år. Det här gäller även självständiga yrkesutövare. Utbildningsdagar för kompletterande utbildning kan också bestå av inplanerade utbildningar som är kortare än en dag för upprätthållande och utveckling av yrkesskickligheten. Till dessa räknas dock inte arbetsplatsmöten eller introduktion av nyanställda.

1.5 Kundorientering baserar sig på att man känner kunden

När företagsfysioterapeuten och företagspsykologen känner det arbete som utförs på kundarbetsplatsen, arbetsmiljön och arbetsförhållandena samt lyssnar noggrant på klienternas behov, kan de utifrån den information de erhåller planera en kundorienterad, effektiv och högklassig service.

Grunden för ett kundorienterat verksamhetssätt är att man känner kunden. Utgångspunkten i verksamheten är kundens behov, önskemål och förväntningar i den form som kunden uttrycker dem. Inom företagshälsovården omfattar det kundorienterade verksamhetssättet såväl kundarbetsplatsen som den enskilda klienten. Kunden är inte föremål för företagshälsovårdens verksamhet utan en aktiv part som deltar i verksamheten och fattar beslut. Verksamhetssättet grundar sig på att kunden själv aktivt framför sina behov, och att företagshälsovårdens representanter känner de centrala risk- och belastningsfaktorerna i branschen samt arbetsförhållandena på kundarbetsplatsen. Genom att förena denna information kan företagshälsovården erbjuda en högklassig och effektiv service som motsvarar kundens behov och som grundar sig på en expertbedömning.

Beakta kunden i kommunikationen

Företagshälsovårdssamarbete grundar sig på ett kundorienterat verksamhetssätt. Ett kundorienterat verksamhetssätt innebär att man använder allmänspråk och allmänspråkliga begrepp, och undviker fackterminologi, i kommunikationen med kundarbetsplatsen och de enskilda klienterna om verksamhetens mål, mätningar och måluppfyllelse dvs. effekterna. Företagsfysioterapeuten och företagspsykologen kan bygga upp tilliten och samförståndet genom att diskutera med kunden enligt kundens behov och i dessa diskussioner säkerställa att alla deltagare förstår de ärenden som behandlas på samma sätt.

Kännedom om kunden styr verksamheten

När företagsfysioterapeuten och företagspsykologen känner behoven på kundens arbetsplatser och hos klienterna kan de delta i planeringen och utforma sin verksamhet som en integrerad del i de tjänster som företagshälsovården erbjuder. Förutsättningen för detta är att företagsfysioterapeuten och företagspsykologen deltar i arbetsplatsutredningarna och planeringen av verksamheten tillsammans med kunden och företagshälsovårdsteamet. Även när kunden är en småföretagare ska företagsfysioterapeuten eller företagspsykologen tas med i verksamheten enligt kundarbetsplatsens behov. I fråga om små företag kan det i vissa situationer räcka med att företagsfysioterapeuten och företagspsykologen konsulteras internt inom företagshälsovården.

Kundorientering är utgångspunkten för utformningen av tjänsten

Med metoder för tjänsteutformning kan företagspsykologen och företagsfysioterapeuten utveckla sina tjänster så att kundens helhetsupplevelse av tjänsten blir bättre. Varje möte med producenten av företagshälsovårdstjänster är viktigt, eftersom kundupplevelsen består av alla direkta och indirekta kontakter med den enhet som producerar tjänsten.

Ur företagshälsovårdens och kundorganisationens samt individens synpunkt kan man säga att företagshälsovården ansvarar för produktionen av de tjänster som kunden har nytta av. Kundorienterad tjänsteutformning är en effektiv metod för produktion av tjänster som kunden verkligen behöver. Tjänsten utformas och planeras i samarbete med kunden med hjälp av metoder som är kända inom användarorienterad produktutformning.

Vid kundorienterad tjänsteutformning är det viktigt att förstå kundens behov och önskemål gällande tjänsten för att man ska kunna lösa kundens problem och svara på kundens behov med tjänsten. Om kunden upplever att den tjänst eller lösning som erbjuds inte ger mervärde, köper kunden inte tjänsten nu eller på nytt efter det första inköpet.

Tjänsteutformning erbjuder företagshälsovården en möljlighet att utveckla verksamheten; ett nytt sätt att tänka, producera mervärde och innovationer till kunden. Dessutom kan man med hjälp av tjänsteutformningsprocessen lösa många slags utmaningar i interaktionen mellan tjänsteproducenten och kunden som gagnar båda parter.

Mer information:

Laaksonen, M., Hakulinen, H., Michelsen, T. & Uitti, J. (2016). Kundorientering inom företagshälsovården. I publikationen Uitti, J. (Red.) God företagshälsovårdspraxis. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.

Leino, T., Laaksonen, M. & Österbacka, O. 2016). Nyckeln till kvalitet. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.

Tuulaniemi, J. (2011). Palvelumuotoilu. Helsingfors: Talentum.

1.6 Kvalitet och effektivitet

Kvaliteten på och verkningsfullheten av företagsfysioterapeutens och företagspsykologens arbete är förknippade med verksamhetens kvalitet inom hela företagshälsovårdsenheten. Deras arbete ska dock även planeras som egna separata helheter. Kvaliteten på företagsfysioterapeutens och företagspsykologens verksamhet kan granskas med perspektiv på företagshälsovårdens kärnprocesser, företagshälsovårdens interna verksamhet och den egna kompetensen.

Enligt lagen om företagshälsovård (1383/2001) ska kvaliteten och effektiviteten följas upp. Enligt statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis (708/2013) ska varje företagshälsovårdsenhet ha ett detaljerat kvalitetssystem. Företagsfysioterapeuterna och företagspsykologerna deltar i företagshälsovårdens kvalitetsarbete. För att kvaliteten på verksamheten inom företagsfysioterapin och företagspsykologin ska kunna följas upp och utvecklas måste det finnas definitioner och beskrivningar av tjänsterna.

Det behövs fungerande utvärderingsmetoder för bedömning av arbetets kvalitet och effektivitet. Då kan resultaten av bedömningarna faktiskt användas för utveckling av det egna arbetet och den egna yrkesgruppens arbete. Metoderna kan vara kvalitativa eller kvantitativa. Det väsentliga är att de utvärderar arbetet på ett övergripande och mångsidigt sätt. Vid bedömningen av effekterna är det viktigt att nyttan för den enskilda klienten och kundarbetsplatsen beaktas separat. Det centrala vid bedömningen av nyttan är å andra sidan kundens behov; arbetsmålen definieras alltid i samarbete med kunden.

Kompetensutveckling förutsätter alltid en uppdatering av egna kunskaper och färdigheter. Det här kan förverkligas genom fortbildning samt separata tilläggsutbildningar. Det är också viktigt att man förhåller sig positiv och öppen till att lära sig nytt och att fördjupa och berika yrkeskunskaperna.

Utöver goda utvärderingsmetoder utgör principen om ständig förbättring och ett aktivt grepp och beredskap att utveckla sitt eget arbete garantier för arbetets kvalitet. Det bästa sättet att utveckla sitt arbete är att utnyttja kunskap inom både den egna yrkesgruppen och andra yrkesgrupper. Ett högklassigt arbete ger den största nyttan för företagshälsovårdens kunder samt ökar den egna yrkeskunskapen och arbetsvälbefinnandet.

Vi har sammanställt ett bedömningsverktyg för beskrivning av god praxis inom företagshälsovårdsverksamhet för företagsfysioterapeuterna och företagspsykologerna.

Mer information:

Leino, T., Laaksonen, M. och Österbacka, O. 2015). Nyckeln till kvalitet. Arbetshälsoinstitutet.

SHM:s anvisning om behörighet och kompletterande utbildning.

Uitti, J. (red.). (2014). God företagshälsovårdspraxis. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet

1.7 Målsättningar är en förutsättning för effektiv verksamhet

Företagsfysioterapeuten och företagspsykologens verksamhet planeras i samarbete mellan företagshälsovårdsteamet och kundarbetsplatsen. De gemensamma målen grundar sig på kundens behov och gemensam planering, varvid de också stöder företagsfysioterapeutens och företagspsykologens verksamhetsplanering och uppföljning av effekter.

Förutsättningen för ett effektivt företagshälsovårdssamarbete är en målinriktad företagshälsovårdsverksamhet, som organisationens ledning har förbundit sig till och som den anser sig ha nytta av. Med en målinriktad verksamhet avses att konkreta mål för företagshälsovården har avtalats och antecknats. Företagshälsovården mål (både helhetsmål och delmål) sätts inom företagshälsovårdssamarbetet bl.a. utifrån den information som har erhållits vid arbetsplatsutredningar, hälsoundersökningar och chefsdiskussioner. De mål som avses i lagen om företagshälsovård ändras till vardagliga mål för vilka det är möjligt att mäta eller åtminstone bedöma uppfyllelsen. Kundarbetsplatsen och företagshälsovården följer upp och övervakar tillsammans att verksamheten bedrivs mot de gemensamma målen och att dessa uppnås.

Metoderna för företagshälsovårdsverksamheten är verkningsfulla när de främjar hälsan och arbetsförmågan samt förebygger sjukdomar och arbetsoförmåga. För att företagsfysioterapeuten och företagspsykologen ska kunna välja lämpliga metoder behöver de information om effekterna. Resultaten av företagshälsovårdsverksamheten kan vara direkta effekter som snabbt kan konstateras på arbetsplatsnivå, men de kan också vara följder på samhällsnivå som uppkommer med flera års fördröjning, såsom en förlängning av den genomsnittliga arbetskarriären. Företagshälsovården måste fungera på ett ändamålsenligt sätt för att den ska ge avsedda effekter. Ett mål är också att verksamheten ska vara kostnadseffektiv.

Verksamhetsplanen för kundarbetsplatsens företagshälsovård innefattar också den helhetsmässiga verksamheten och målen för företagsfysioterapin och företagspsykologin. Om man vill följa och mäta verksamhetens effekter måste man sätta delmål för alla olika funktioner. Med målinriktning avses att man för verksamheten avtalar om och antecknar konkreta mål i vardagen och att man kan följa, bedöma eller mäta huruvida målen uppnås. Bra mål är realistiska och kan uppnås i verksamheten inom en utsatt tid.

Måluppfyllelsen ska utvärderas i olika skeden av verksamheten. Bedömningen ska göras i samarbete mellan kundarbetsplatsen och företagshälsovårdens multiprofessionella team. Med hjälp av mellanbedömningar kan företagsfysioterapeuten och företagspsykologen få veta om deras verksamhet är i enlighet med målsättningen och om de behöver ändra på sin verksamhet. När företagsfysioterapeuten och företagspsykologen samlar information samt antecknar och rapporterar noggrant kan de synliggöra och rapportera förändringar och resultat som de har åstadkommit i arbetet.

Målen är mångfasetterade. I Kirkpatricks modell för utvärdering av effekter delas lärandemålen och effekterna in i fyra olika nivåer. Denna modell kan tillämpas för att bedöma effekterna av företagsfysioterapeuternas och företagspsykologernas påverkningsmetoder, dvs. att ge information, råd och vägledning.

  • Nivå 1: direkta reaktioner på verksamheten, till exempel nöjdhet med tjänsten och arrangemangen
  • Nivå 2: inlärda kunskaper, färdigheter och attityder
  • Nivå 3: förändringar i kundernas verksamhet
  • Nivå 4: förändringar i kundernas verksamhetsobjekt.

 

Mer information:

Karhula, A-L. (Toim.) (2015). Työterveysyhteistyöllä vaikuttavuutta työkyvyn tukeen. Tampere: Juvenes Print Oy.

Kirkpatrick, D. L. (1998). Evaluating training programs: The four levels (2nd ed.). San Francisco, CA: Berrett-Koehler.

Kurppa, K., Uitti, J., Viljamaa, M. Michelsen, T., Juvonen-Posti, P. & Arsalo, A. (2014). Työterveyshuollon tavoitteellinen toiminta ja vaikuttavuus. Teoksessa Uitti, J. (Toim.), Hyvä työterveyshuoltokäytäntö. Helsinki: Työterveyslaitos.

1.8 Etiska regler som stöd för beslutsfattande

Etik är en grundpelare i företagshälsovårdens yrkesverksamhet. Etiska principer kan granskas på tre olika nivåer. Den första nivån gäller politiskt beslutsfattande om företagshälsovård. Den andra nivån hänför sig till lagligheten i företagshälsovårdens verksamhet och praxis. För att verksamheten inom företagshälsovården ska vara etiskt hållbar måste lagstiftningen omfatta alla parter: arbetsgivaren, arbetstagarna, arbetarskyddet och företagshälsovården. Den tredje etiska granskningsnivån gäller företagshälsovårdens personal.

På de två första nivåerna är den enskilda yrkespersonens eller företagshälsovårdens påverkningsmöjligheter begränsade, medan den tredje nivån har ett direkt samband med förfaringssätten hos de yrkesutbildade personerna inom företagshälsovården. På den tredje nivån är förutsättningen för att den yrkesutbildade personalens verksamhet ska vara etiskt hållbar att tjänsterna planeras och genomförs samt att företagshälsovårdens etiska regler iakttas inom de ramar som lagen fastställer. De etiska reglerna går djupare än lagstiftningen. Det innebär att en arbetstagares lösning kan ligga inom lagens gränser, men att den är etiskt klandervärd. Det är ytterst viktigt att varje yrkesutbildad person iakttar de etiska reglerna i sitt beslutsfattande.

Inom företagshälsovården kan ett etiskt dilemma uppstå på grund av att experterna å ena sidan är skyldiga att ge information och å andra sidan är skyldiga att hantera vissa uppgifter konfidentiellt. Uppgifter om individens hälsotillstånd är alltid sekretessbelagda och de får inte utlämnas utan personens uttryckliga skriftliga samtycke. Samtidigt har arbetsgivaren och arbetsgemenskapen rätt att få information av företagshälsovården som grund för beslutsfattande, utan att man bryter mot tystnadsplikten. Nedan ges exempel på ovan nämnda situationer.

  • Exempel 1: Du deltar tillsammans med din klient i en diskussion om arbetsförmågan där kunden, företagsläkaren och klientens chef deltar. Klienten har besökt din mottagning på grund av problem med orken/ryggbesvär. Med tanke på anpassningen av arbetsuppgifterna skulle det vara viktigt att man berättade öppet om dessa problem för chefen, men klienten vill inte själv berätta om dem. Diskussionen är enligt din åsikt därför på väg in på ett sidospår.
  • Exempel 2: Du har utfört en riktad arbetsplatsutredning på en liten enhet där alla arbetstagare har olika arbetsbeskrivningar. Arbetets belastningsfaktorer är förknippade med dessa olika arbetsuppgifter. Hur ska du anteckna väsentliga uppgifter i rapporten, utan att enskilda arbetstagares upplevelser eller identiteter avslöjas?

Till god företagshälsovårdspraxis hör utöver de etiska principerna även att iaktta allmänt godtagbar yrkespraxis, att främja och upprätthålla arbetstagarens hälsa och arbetsförmåga samt att förhindra hälsoolägenheter av arbetet. Dessutom är en yrkesutbildad person inom företagshälsovården skyldig att i sin verksamhet använda metoder som är allmänt godkända och som baserar sig på vetenskaplig forskning eller evidensbaserad praxis. Yrkespersoner ska i sina vårdbeslut även beakta klientens individuella livssituation samt behov av stöd och vård.

Numera är företagshälsovården i huvudsak en konkurrensutsatt verksamhet som fungerar på marknadsvillkor. Det här kan skapa nya stressmoment i de yrkesutbildade personernas verksamhet. Det krävs ett etiskt övervägande till exempel i situationer där arbetsgivaren enligt den yrkesutbildade personens åsikt har orealistiska förväntningar eller resultatmål, i vilka andra än klientens eller klientens arbetsplats fördelar betonas.

Mer information:

Martimo, K.-P., Uitti, J., Antti-Poika, M. (red.). 2018). Työstä terveyttä. fjärde omarbetade upplagan. Helsingfors: Duodecim.

Finlands Fysioterapeuter: Fysioterapeuttien eettiset ohjeet.

Suomen Psykologiliitto ry: Psykologien ammattieettiset periaatteet.

Työterveyshuolto ja haasteet, RFV, 2015.

Uitti, J. (Red.). (2016). God företagshälsovårdspraxis. Arbetshälsoinstitutet.

1.9 Yrkesutövare inom företagshälsovården

Kunnande inom försäljning och hantering av kundrelationer samt att synliggöra sin egen kompetens är viktigt för företagsfysioterapeuter och företagspsykologer som verkar som företagare eller enskilda yrkesutövare.

Företagsfysioterapeuter och företagspsykologer arbetar som yrkesutövare inom stora läkarcentralkedjor och även i små företag som verkar separat från det övriga team som erbjuder företagshälsovårdstjänster. Företagande innebär alltid en risk och för att hantera detta behöver dessa experter kunnande inom försäljning och hantering av kundrelationer. Grunden i företagsverksamhet är att skaffa kunder. Det kräver tid och resurser för marknadsföring och försäljning. Denna verksamhet kan inte debiteras direkt av kunden.

När företagaren har fått en kund måste han eller hon också kunna svara på kundens behov:

  • genom att erbjuda tjänster, som ger kunden upplevelsen av att få ut det som utlovats eller ännu mer för de pengar och den tid som kunden har lagt ut
  • genom att skapa mervärde för sina kunder (inom företagshälsovården kan det vara att ingripa i rätt tid vid problem, vilket kan minska benägenheten för att komma till arbetet när man är sjuk, dvs. presenteeism (sjuknärvaro) och kostnader orsakade av sjukfrånvaro)
  • genom att systematiskt bygga upp en relation till kunden, utifrån vilken företagaren/yrkesutövaren bättre kan svara på kundens behov och utveckla sin verksamhet tillsammans med kunden.

Kunder hos företagsfysioterapeuter och företagspsykologer är utöver kundarbetsplatser och enskilda kunder även multiprofessionella team inom företagshälsovården som köper och använder deras tjänster. Tid måste reserveras för administration av alla dessa kundrelationer. Även inom läkarstationskedjorna måste företagsfysioterapeuter och företagspsykologer som fungerar som yrkesutövare reservera tillräckligt med aktiv arbetstid för detta arbete. Klienterna kommer i huvudsak via läkarstationerna till dem. De bör dock även ta den risken i beaktande att man inte kan eller vill använda deras tjänster på kundarbetsplatserna eller i företagshälsovårdsteamen. Denna verksamhet kräver vanligen aktivt deltagande av företagsfysioterapeuter och företagspsykologer i företagshälsovårdens gemensamma möten samt i diskussioner med företrädare för kundarbetsplatser och att ta fram sitt eget kunnande under diskussionerna. Dessutom framhåller de sin kompetens genom att se till att beskrivningen av den egna kompetensen är uppdaterad på internet (till exempel på LinkedIn och på arbetsplatsens intranät).