3. Hur känner jag igen psykiska hälsorisker?

Chefen har en speciell möjlighet utifrån sin roll att observera de anställdas välbefinnande och dess risker. Dessutom kan olika verktyg användas för att identifiera risker, såsom lagstadgad riskbedömning, arbetsplatsutredning utförd av företagshälsovården och personalenkäter. Utvecklingen av sjukfrånvaro och insamlad information inom företagshälsovården bidrar också till att identifiera risker.

Begreppet psykosociala belastningsfaktorer används ofta för att beskriva faktorer som förekommer på arbetet och som har en negativ inverkan på den psykiska hälsan. Dessa belastningsfaktorer kan vara relaterade till arbetets innehåll, arbetets organisation eller arbetsgemenskapens sociala funktionalitet. Psykosociala faktorer som har en negativ inverkan på den psykiska hälsan är till exempel för hög arbetsbelastning, motstridiga krav, etisk belastning, ensidigt arbete eller hot om våld. Allteftersom arbetet förändras, ändras också riskfaktorerna för psykisk hälsa. Den pågående omvälvningen i arbetet innebär osäkerhet, ökad konkurrens om kunder och marknader samt skärpta kompetens- och effektivitetskrav.

I användningen av all riskinformation är det viktigt att identifiera de viktigaste utvecklingsobjekten, att utarbeta en konkret åtgärdsplan och att övervaka hur den genomförs. Vid bedömningen av den övergripande situationen är det viktigt att ta hänsyn till resursfaktorernas betydelse vid sidan av risker och belastningsfaktorer.

Information som samlats genom följande metoder kan användas för att bedöma psykosocial belastning: