Företagshälsovårdssamarbetet stöder en smidig återgång till arbetet

Företagshälsovården har givetvis en viktig roll i stödet för återgång till arbetet, men åtgärder förväntas också av arbetsplatsen. Det behövs således ett samarbete även i stödet för återgång till arbetet. Inom ramen för samarbetet är det bra att komma överens om till exempel hur man håller kontakt med arbetstagaren under sjukledigheten. Det rekommenderas att överenskommen praxis beskrivs i detalj i verksamhetsmodellen. Överenskommen praxis ska också delges arbetstagarna.

En chef har inte rätt att utan arbetstagarens tillstånd inom arbetsgemenskapen ange orsaken till en enskild arbetstagares sjukfrånvaro. Det är ändå bra att komma överens med arbetstagaren om vad som får berättas i arbetsgemenskapen och på vilket sätt. På så sätt kan arbetsgemenskapen bättre stödja kollegans återgång till arbetet och anpassa sig till de förändringar som eventuella omorganiseringar av arbetet medför. Även företagshälsovården bör hållas informerad

Målet med nätverksmöten är att tillsammans söka en lösning på hur arbetstagaren ska kunna fortsätta i arbetet. Initiativet till nätverksmöten kan tas av chefen, företagshälsovården, arbetstagaren själv eller av någon samarbetspart (t.ex. specialsjukvården eller FPA). Det finns inga exakta anvisningar för när nätverksmöten ska hållas. Ett sådant kan sammankallas före, under eller efter en sjukfrånvaro, eller när det finns ett behov av att multiprofessionellt överväga lösningar som stöder arbetsförmågan.

I mötena deltar i allmänhet arbetstagaren och dennes chef samt de personer från företagshälsovården som man anser att behövs. Vid behov kan också t.ex. en förtroendevald eller en annan vårdinstans delta. Syftet med nätverksmötena är att hitta praktiska åtgärder som kan stödja arbetstagarens arbetsförmåga. Uppgifter om arbetstagarens hälsotillstånd behandlas endast med arbetstagarens samtycke. Alla som deltar i nätverksmötena har tystnadsplikt, med tanke på eventuella känsliga uppgifter. En promemoria för alla parter utarbetas utifrån mötet, där överenskomna åtgärder, tidsplaner och uppföljning av åtgärderna antecknas.

Du kan läsa mer om nätverksmöten här.

Arbetsgivaren, närmare bestämt chefen, ansvarar för att anpassa arbetet inom ramen för arbetsförmågeledarksapet.  Det kan genomföras med till exempel arbetstidsarrangemang eller tekniska lösningar, genom att organisera arbetet eller utveckla arbetsmiljön, eller med hjälp av kollegor, eller olika lösningar i fråga om arbetsresor. Målet är att så bra som möjligt balansera arbetets krav med arbetstagarens kompetenser och resurser. Anpassningen kan vara antingen tillfällig eller permanent. Det är också bra att öppet diskutera de nya arbetsarrangemangen samt ansvarsfördelningen i arbetsgemenskapen.

Mer information om anpassning av arbetet finns här.

När arbetet ska anpassas, uppnås bästa resultat om det finns ett gott samarbete mellan chefen, arbetstagaren och företagshälsovården, samt om alla känner till arbetsuppgifterna och arbetsprocesserna. Det kan vara utmanande att anpassa arbetet, men det är värt att göra ett försök. Det finns belägg för att anpassning av arbetet har effekt, i synnerhet om arbetstagaren har en funktionsnedsättning, sjukdom i rörelseorganen eller en störning i den mentala hälsan. Vissa anpassningar, så som att omorganisera arbetet, behöver inte ens innebära utgifter. Genom att anpassa arbetet kan man minska kostnaderna för sjukfrånvaro och invalidpension på arbetsplatsen. 

När man anpassar en arbetstagares arbete sker det ofta förändringar i arbetsgemenskapen. Om en arbetstagare får mindre uppgifter, måste de resterande uppgifterna fördelas på nytt. Det kan leda till en känsla av orättvisa eller till och med avundsjuka i arbetsgemenskapen. Å andra sidan kan det också komma fram förbättringsförslag som passar alla. Det är inte alltid möjligt att alla arbetstagare utför lika mycket arbete. Det är viktigt att alla arbetstagare och deras individuella situationer behandlas enligt samma rättvisa process. Arbetet bör organiseras så att ingen överbelastas

När det gäller anpassning av arbetet har företagshälsovården den specialkompetens som behövs för att bedöma arbetsförmågan: företagshälsovården bedömer arbetsbelastningen och känner till förhållandet mellan arbetsbelastning och hälsa. Företagshälsovården ger den medicinska grunden, men arbetsgivaren ska planera arbetsuppgifterna och följa upp genomförandet.

Arbetsplatsens verktyg för återgång till arbetet 

• Skapa en verksamhetsmodell tillsammans med företagshälsovården
• Säkerställ chefernas kompetens: utbildning i verksamhetsmodellen
• Kontakt under sjukfrånvaron enligt verksamhetsmodellen
• Kartläggning av alternativen för anpassning av arbetet: vilka uppgifter och på vilket sätt?
• Ordna/delta i nätverksmöten, beslut om avgöranden som gäller utförande av arbete

Företagshälsovårdens verktyg för återgång till arbetet

• Skapa en verksamhetsmodell tillsammans med arbetsplatsen
• Bedömning av arbetsförmåga: beskriv begränsningarna för utförande av arbetet
• Samarbete med den specialiserade sjukvården och/eller primärvården enligt behov
• Ordna/delta i nätverksmöten