Klimatförändringen och arbete

Klimatförändringen är det största bland alla oroväckande problem som hotar planetens framtid. Enligt bedömningar kan klimatförändringen inte längre stoppas, men ansträngningar görs för att anpassa sig till dess effekter och för att stävja dess framskridande.
Henkilö pyöräilee kaupungilla.
Innehållsförteckning

Europeiska unionen strävar efter att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050, och den finska staten strävar efter att vara koldioxidneutral senast 2035. De viktigaste frågorna för att begränsa klimatförändringen gäller energi, transport och markanvändning. Att uppnå koldioxidneutralitet är en stor insats och lösningar måste eftersträvas på alla områden i samhället. Att uppnå detta mål kommer att få många konsekvenser för arbetslivet i takt med att arbetssätten förändras.  

Klimatförändringen, tillsammans med begränsnings- och anpassningsåtgärder, påverkar arbetslivet på många sätt. Med begränsning av klimatförändringen avses aktiva åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, såsom införande av ny energiteknik och användning av förnybara råvaror. Anpassning till klimatförändringen innebär att man förbereder sig för de direkta vädereffekterna, till exempel genom att sörja för tillräcklig nerkylning av arbetslokalerna och planera för lämpliga pauser i heta utomhusarbeten.  

Faktorer relaterade till klimatförändringar har en betydande inverkan på arbetstagarnas hälsa, arbets- och funktionsförmåga samt på arbetets säkerhet och smidighet. Förändrade väderförhållanden och ökande extrema väderfenomen kommer att förändra arbetsförhållandena och skapa nya risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.  

Arbetsplatserna spelar en viktig roll för anpassnings- och begränsningsåtgärder i samband med klimatförändringen, till exempel genom främjande av den cirkulära ekonomin. Det behövs lösningar på organisationsnivå som kan avse till exempel arbetslokaler, energianvändning, arbetsresor eller processer och affärsmodeller. Både individer och arbetsplatser måste vara resilienta, dvs. ha förmåga att förutse, överleva, anpassa sig, lära sig och förnya sig i enlighet med kraven i en föränderlig verksamhetsmiljö.

Variabla agenser och miljöfaktorer i arbetet

Klimatförändringen påverkar också i vilken typ av bransch, arbetsuppgift och arbetsmiljö människorna arbetar. Det är uppenbart att det kommer att bli mindre arbete inom de fossila bränslebaserade industrierna, och å andra sidan kommer arbete inom exempelvis den cirkulära ekonomin att öka. Ny teknik håller på att utvecklas för att bekämpa och stävja klimatförändringarna. Denna utveckling skapar också arbetstillfällen och nya typer av arbetsuppgifter. Dessa förändringar kommer att påverka vilken typ av kompetens som krävs på arbetsplatsen och vilken typ av arbetshälso- och arbetssäkerhetsaspekter som bör beaktas i framtiden.  

Arbetssäkerhetsutmaningar, såsom skadlig exponering för kemiska, biologiska och fysikaliska agenser samt olycksfall i arbetet, kan förekomma inom arbetsuppgifterna i cirkulär ekonomi. Exempelvis är exponering för mögel och bakterier, lösningsmedel eller buller typiskt i återvinningsarbetet. Arbetsplatserna och företagshälsovården bör göras mer medvetna om riskerna med nya arbetsuppgifter. Risker kan hanteras bland annat genom ventilationslösningar och planering av arbetslokalerna.

Hållbara organisationer och arbetsprocesser

För att begränsa klimatförändringen och anpassa sig till den måste stora förändringar göras i samhällsstrukturerna och ekonomin samt i de vanliga verksamhetsmodellerna. Gröna, ekonomiska modeller som bygger på cirkulär ekonomi syftar till att säkerställa att råvaror och material cirkulerar i produktion, användning och återanvändning så länge som möjligt, samtidigt som deras värde och kvalitet bevaras så bra som möjligt. Samtidigt minimeras de skadliga miljöeffekterna och konsumtionen av nya råvaror minskas.  

Strävan efter koldioxidneutralitet och en grön ekonomi skakar framför allt om branscher som är knutna till fossila energi, energiintensiva och resurskrävande. Dessa industrier kan bli tvungna att minska sin verksamhet och sina arbetstillfällen. Å andra sidan uppskattas den gröna ekonomin och den cirkulära ekonomin bidra till sysselsättning och lokal verksamhet, eftersom exempelvis affärsverksamhet i anslutning till underhåll av produkter och den cirkulationen av material ofta är arbetsintensiv och beroende av lokal företagsverksamhet.  

Den reform som krävs på grund av hållbarhetskrisen berör alla sektorer och organisationer. Klimatkrisen tvingar företagen att reflektera över frågor som råvarornas tillräcklighet och förändrad lagstiftning, förändringar i energisystemet och energibeskattningen, krav och standarder för materialåtervinning, användning av sekundära råvaror, krav på biprodukter och avfallshantering samt förändringar i transport och rörlighet. Samtidigt erbjuder klimatförändringsfrågorna många möjligheter till innovation och utveckling. Stater med hög kunskapsnivå, som Finland, förväntas också dra nytta av de nya affärsmöjligheter som klimatförändringen skapar.  

Klimatförändringens inverkan på arbetstagarna i Finland har undersökts av bland annat Finlands Fackförbunds Centralorganisation och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL. I fossilintensiva branscher, såsom energi och industri, är effekterna av klimatmålen betydande. Inom industrin återspeglas effekterna av klimatförändringen i en övergång till nya energikällor och förbättrad energieffektivitet. Inom trafik- och transportsektorn elektrifieras fordonen och användningen av biobaserade bränslen ökar. Utbildnings- och handledningssektorn spelar en viktig roll när det gäller att öka medvetenheten om klimatförändringen och utveckla sakkunskap om begränsning av och anpassning till klimatförändringar.  

Arbetsplatser behöver därför resiliens – de måste kunna anpassa och förnya sin verksamhet i enlighet med kraven i en föränderlig verksamhetsmiljö. Stegen mot en grön ekonomi kräver förändringar i affärsverksamheten, tjänsterna, produkterna och materialen samt i organisationen, ledarskapet och arbetsprocesserna. Företagen har därför en nyckelroll i utvecklingen och spridningen av nya koldioxidsnåla produkter. Företagens interna verksamhet måste också följa hållbara principer: lokaler, rörlighet, återvinning och andra lösningar är miljövänliga.  

Allt detta fortsätter att påverka människors arbetsuppgifter, kompetenskrav och arbetsmiljö samt hälso- och säkerhetsfaktorer.  

Ur organisations- och ledarskapssynvinkel betonar den gröna ekonomin olika samarbets- och värdenätverk samt planering som tar hänsyn till produkters och tjänsters hela livscykel. Uppgifterna utförs som hybridarbete som kombinerar distansarbete och närarbete, mobilt arbete och lokalt producerade tjänster, vilket också kräver nytt av ledarskapet.   

En ökande andel av värdeskapandet kan spridas över flera aktörer och ske på ett immateriellt sätt genom användning av digitala tjänsteplattformar och mobil teknik. Fokus ligger på produkter, processer och servicelösningar som använder digitalisering, artificiell intelligens och mobil teknik. Samarbets- och servicenätverk är flexibla beroende på situationen; systemiskhet och resiliens är centrala inslag i verksamheten.  

Resilienta organisationer förenas genom systematisk planering och beredskap på förhand, samt förmågan att verka i en krävande, ny typ av situation. På arbetsplatsen är det därför viktigt att hitta effektiva och praktiska sätt att främja ett gemensamt kontinuerligt utbyte av information, föregripande arbete, lärande och innovation samt reflektion och utvärdering av verksamheten.  

På både gemenskapsnivå och individuell nivå kräver begränsning av klimatförändringarna beredskap att avstå från gamla, miljöskadliga vanor och förmåga och vilja att anta nya tillvägagångssätt. Grön aktivitet kräver ett medvetet engagemang för hållbar utveckling och möjlighet att både lära sig nya saker och använda dem för att skapa hållbara metoder, processer och produkter.

Klimatvänliga arbetslokaler och lösningar

Åtgärder för att minska klimatförändringen kommer också att inriktas mer på arbetets och arbetslokalernas miljöpåverkan. Principerna för hållbar utveckling, krav på resilient verksamhet och smidigt arbete samt deras effekter på välbefinnande i arbetet beaktas vid konstruktion, utformning av lokaler, materialval och andra inomhusmiljölösningar.  

Den ökande användningen av distansarbete och multilokalt arbete leder till nya typer av rymdlösningar, samtidigt som arbetsresorna minskar. Flexibla och delade utrymmen blir allt vanligare. Utrymmena utnyttjas och delas mellan flera olika användargrupper. Flexibla utrymmeslösningar syftar till att snabbt och effektivt kunna reagera på ständiga förändringar i funktioner och lokalernas användningssyfte samt kraven på lokal- och energieffektivitetskrav.   

Målet är också att minska onödig byggnation och avfallsproduktion under byggnationen, samt att spara in på jordbrukskostnaderna. Hållbar och säker återanvändning av material kräver kunskap om, identifiering och hantering av skadliga ämnen, både vid återanvändning av produkter och material och vid ny användning i byggnader, inomhusmiljöer och på arbetsplatser.  

Arbetsplatslösningar söker balans mellan krav på begränsning av klimatförändringen, smidigt och produktivt arbete och välbefinnande på arbetsplatsen. Vid planering är det viktigt att investera i användarorienterad medverkande planering och förändringsledning, samt i att möjliggöra resilient verksamhet.  

Lokalerna och funktionerna utvecklas samtidigt och kontinuerligt. Användarnas miljöåtgärder stöds: till exempel ska papperslöshet och avfallsåtervinning vara lätta att genomföra. Fokus ligger på samarbete kring användningen av flexibla utrymmen: dit kommer man för att träffa kollegor, förhandla och skapa innovationer. Olika typer av arbetsflexibilitet och distansarbete möjliggör smidigt arbete och effektiv användning av lokalerna samt minskar pendlingstrafiken.  

Man förbereder sig på nya infektionssjukdomar och pandemier, som till följd av klimatförändringen kan blir vanligare, genom att utarbeta planer för eventuella exceptionella situationer. Planerna ska omfatta det maximala antalet personer som arbetar i lokalerna och säkerhetsarrangemang, såsom upprätthållande av renlighet och hygien, avstånd mellan lokalens användare, skiljeväggar i lokalen och ventilationslösningar.  

Nya lösningar kräver också inlärning. Om personalen inte är redo att lära sig en ny typ av verksamhetskultur kommer den nya lokallösningen inte att fungera, oberoende av hur väl den implementerats.

Temperatur- och extremförhållandenas inverkan på arbetsplatser och arbetstagare

En av de viktigaste effekterna av klimatförändringarna på arbetshälsa, säkerhet och arbetsförmåga är de ökande värmeböljorna och värmebelastningen på arbetsplatserna. Studier har visat att långvariga värmeböljor är förknippade med överdödlighet, särskilt hos den äldre befolkningen, men långvarig värmebelastning hos personer i arbetsför ålder utgör också en hälsorisk. I fysiskt arbete ökar höga temperaturer hjärt- och kärlbelastningen, och utbredd värme kan öka sjukligheten, särskilt bland arbetstagare med underliggande sjukdomar som kroniska lungsjukdomar.   

Förutom att påverka sjukligheten har värmen en inverkan på arbetsproduktiviteten. Detta fenomen syns också i kontorsarbete: värmebelastning minskar uppmärksamheten, påverkar förmågan att fatta beslut och lösa problem. Värmebelastningen ökar också sannolikheten för olycksfall i arbetet och exponeringen för kemikalier i arbetet kan öka under alltför varma arbetsförhållanden.   

Arbetskläder som minskar värmebelastningen, pauser, organisering av svala pausrum och ekologiska kyllösningar är exempel på åtgärder som kan förebygga de anställdas värmebelastning och de därmed sammanhängande hälso- och arbetsförmågeutmaningarna.

Klimatförändringen kommer att öka det nollgradiga vintervädret, och man räknar med att antalet halkolyckor också kommer att öka i Finland. Detta påverkar utomhusarbetarna, men utgör också en verklig risk vid pendling. Redan idag orsakar halkolyckor avsevärt mycket arbetsoförmåga. Det är därför viktigt att halkolyckor kan förebyggas mer effektivt i framtiden, till exempel genom att vägytor underhålls och olika informations- och larmsystem utvecklas.  

Våra framtida vintrar kommer att vara mörkare än idag, eftersom klimatförändringen kommer att öka molnigheten på vintern och förkorta tiden då marken är snötäckt. Mörkerdepression kan påverka finländarnas arbetsförmåga mer i framtiden.   

Klimatförändringen kommer också att öka andra extrema väderfenomen. Också i Finland måste man till exempel förbereda sig på stormskador och skogsbränder. Detta måste särskilt beaktas vid bedömningen av riskerna med räddnings- och röjningsarbete.   

I framtiden bör klimatförändringsfrågor beaktas mera i arbetsplatsens ansvar för att bedöma riskerna i arbetet och arbetsmiljön. Det är viktigt att företagshälsovården också har förståelse för klimatförändringens effekter på arbetshälsa, säkerhet och arbetsförmåga, samt förmåga att bedöma deras betydelse för hälsan på varje arbetsuppgift utifrån en riskbedömning på arbetsplatsen. Företagshälsovården har goda möjligheter att övervaka klimatförändringarnas effekter på hälsa och arbetsförmåga i den arbetsföra befolkningen. Företagshälsovården kan också bidra till klimatmedvetenhet och hjälpa arbetsplatserna och arbetstagarna att skapa ett klimatvänligt arbetsliv.

Våra experter

Arja Ala-Laurinaho

Arja Ala-Laurinaho

E-post
arja.ala-laurinaho [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 2516
Fanni Moilanen

Fanni Moilanen

E-post
fanni.moilanen [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 3177
Pia Sirola

Pia Sirola

E-post
Pia.Sirola [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 2318
Pauliina Kangas

Pauliina Kangas

E-post
pauliina.kangas [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 2514
Satu Mänttäri

Satu Mänttäri

E-post
satu.manttari [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 6093

Keywords

ilmastonmuutos
Förändringen av arbetslivet