Plattformsekonomi

Digitala plattformar som bygger på en utbredd användning av informations- och kommunikationsteknik och internet medför avsevärda förändringar för samhälle, ekonomi och arbete. Om arbetet sker via digitala plattformar talar vi om plattformsarbete. Plattformsarbete är ofta av kort varaktighet eller av projektkaraktär. Det kan göras antingen lokalt eller helt virtuellt. I Finland ganska mycket lite plattformsarbete, men internationellt ökar plattformsarbetet snabbt.
Asiakas kuittaa lähetin tuoman paketin mobiililaitteella.

Vad är digitala plattformar?

Med en digital plattform avses en virtuell ”plats” över internet där människor kan mötas eller där tjänster eller produkter kan byta ägare. Plattformen producerar inte själv vad kunden vill, utan tillhandahåller mötesrelaterade tjänster till plattformsanvändare. Vid hantering av plattformen styr dock företaget hur plattformsanvändarna kan arbeta. I princip möjliggör plattformarna idealet om en delningsekonomi, som härstammar från tiden för internets uppkomst. I en plattformsekonomi kan alla ge tid, kunskap eller egendom till andra, antingen gratis eller mot en avgift. 

Vi känner alla till Googles sökmotor, Facebook och YouTube som digitala plattformar. Vid sidan av, eller på grundval av, dessa jättars verksamhet kan människor och företag bygga upp ett brett spektrum av verksamheter, inklusive affärsverksamhet. 

Eftersom digitala plattformar till stor del är baserade på algoritmer kan de spara kostnader. Plattformsföretaget tjänar sina intäkter från användaravgifter, eller genom att sälja annonsutrymme eller data om användarna. Data är värdefulla för många aktörer, eftersom de kan användas för att rikta reklam och för att vidareutveckla produkter. Digitala plattformar används också allt oftare inom den offentliga förvaltningen, till exempel kanta.fi eller suomi.fi.

Plattformar som förmedlar arbete för samman dem som erbjuder och dem som köper arbete

För arbetslivet och Arbetshälsoinstitutet är digitala plattformar av särskilt intresse när de används för att förmedla arbete. Det finns många arbetsförmedlingsplattformar i Finland, till exempel freska.finerot.fi eller sumpli.com.  De erbjuder alternativ för arbetstagare, vilket möjliggör delaktighet, självförsörjning och nya fördelar. Å andra sidan skapar plattformsarbete osäkerhet och kan försvaga arbetsvillkoren och till och med urholka välfärdsstatens grundvalar. 

Hur kan de positiva aspekterna av plattformsekonomin användas i arbetslivet, så att nackdelarna samtidigt skulle minska?

Plattformsarbete kräver samhällelig reglering, men företag och plattformsanvändare bör också ta ett större ansvar än vid normalt lönearbete. Arbetshälsoinstitutets undersökning Reilu työ alustoilla (REITA) undersöker arbetsförmedlingsplattformarnas rättvisa och ansvarsfulla praxis. Reita-projektet organiserar nätverksaktiviteter som är öppna för alla intresserade parter, till exempel webbseminarier.