Uppdaterade FireFit motiverar räddningspersonalen att upprätthålla arbetsförmågan

FireFit-metoden har använts för att bedöma och följa upp räddningspersonalens funktionsförmåga under femton års tid. Syftet är att stödja räddarens arbetsförmåga under hela arbetskarriären. Nyheter i metoden som hela tiden uppdateras är nu eget referensvärdesmaterial för personer över 60 år och för kvinnor samt en uppdaterad bana som simulerar rökdykning.
-
Sirpa Lusa

Sirpa Lusa

Anne Punakallio

Anne Punakallio

Janne Halonen

Janne Halonen

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 11.1.2023

FireFit-metoden bedömer, ger respons på och följer upp den fysiska funktionsförmågan hos räddningspersonal. Bedömningen består av testning av syreupptagningsförmågan och muskelkonditionen, som utgör grunden för FireFit-indexet, och bedömer räddarens fysiska funktionsförmåga och lämplighet för räddningsväsendet. På basis av bedömningen får räddaren individuell respons och ett personligt träningsprogram.

Därtill testar man separat räddarens motorik och rörlighet samt ger övningsinstruktioner. Motoriken och rörligheten stödjer arbetsförmågan, men dessa test bedömer inte lämpligheten för räddningsväsendet. Funktionsförmågan följs upp regelbundet i FireFit.

Egna referensgrupper för personer över 60 år och kvinnor

Responsen från FireFit använder referensvärdesmaterial från tidigare testresultat. Det nyaste materialet består av testresultat från närmare 10 000 räddare och är uppdelat i fem olika åldersgrupper.

– En allt större andel av räddarna är över 60 år. Den upplevda arbetsförmågan är starkt anknuten till åldern, så vi vill hjälpa dem att upprätthålla arbetsförmågan. Nu har de en egen referensvärdesgrupp i FireFit, så att de egna testresultaten kan jämföras med andra i samma ålder. Därtill utarbetar vi egna referensvärden separat för heltidsanställda och avtalsbrandkårernas personal samt för kvinnor. Målet är att räddaren ska sträva efter en god fysisk funktionsförmåga och bevara en god nivå så länge som möjligt, berättar specialsakkunnig Janne Halonen vid Arbetshälsoinstitutet.

Referensvärden används i första hand till att motivera personerna till att själva upprätthålla och utveckla sin fysiska funktionsförmåga.

En bana som simulerar rökdykning bedömer belastning och arbetsfärdighet

På banan som simulerar rökdykning kan räddarens fysiska funktions- och arbetsförmåga bedömas under arbetsliknande förhållanden. Den bedömer inte lämpligheten direkt, utan individuell belastning under arbete med rökdykningsutrustning.

Testbanan är ett bra sätt att bedöma belastningen och arbetsfärdigheterna till exempel efter en sjukledighet. Testbanan som härstammar från 1990-talet har nu uppdaterats för att motsvara dagens behov och förändrade utrustning.

– Det är inte fråga om en tävling, utan var och en har samma mängd tid på banan och prestationen jämförs med personens egen maximala puls. Banan har fått en helt ny slangdragningsuppgift för att den på bästa möjliga sätt ska motsvara riktigt rökdykningsarbete, berättar ledande forskare Sirpa Lusa vid Arbetshälsoinstitutet.

Den uppdaterade banan som simulerar rökdykning rekommenderas att användas för bedömning av arbetsförmågan under arbetsliknande förhållanden.

Testresultaten har ett samband med utvecklingen av arbetsförmågan

FireFit-metodens test och övningar för motorisk funktionsförmåga och rörlighet anses enligt en enkät vara gynnsamma för att stödja räddarens arbetsförmåga. Resultaten från uppföljningsundersökningen stärker pålitligheten hos FireFits motorik- och rörlighetstest för att bedöma och följa balansen, rörligheten och kroppshanteringen som krävs i arbetet för räddare i olika åldrar.

– Vår uppföljningsundersökning stödjer vägledande sambandet mellan resultaten från FireFits motorik- och rörlighetstest och förändringar i arbetsförmågan. När räddaren i början av uppföljningen presterade bra till exempel i det dynamiska balanstestet, där man går på en 10 cm hög och 10 cm bred bom, var räddarens självrapporterade arbetsförmåga efter åtta års uppföljning vanligtvis också bättre, berättar ledande forskare Anne Punakallio vid Arbetshälsoinstitutet.

FireFit5-projektet 2020–2022

Ytterligare information

  • ledande forskare Sirpa Lusa, Arbetshälsoinstitutet, [email protected], 030 474 8652
  • ledande forskare Anne Punakallio, Arbetshälsoinstitutet, [email protected], tfn 030 474 2648
  • specialsakkunnig Janne Halonen, Arbetshälsoinstitutet, [email protected], tfn 030 474 2598

Nyckelord

pelastusala
työkyky
fyysinen työkyky

Dela innehåll på sociala medier!