Vanliga frågor om ASA-registret

Eftersom personuppgifter behandlas i ASA-anmälan, har man på grund av dataskyddskrav integrerat tjänsterna Suomi.fi-fullmakter och Suomi.fi-identifikation i applikationen. Fullmaktstjänsten ersätter arbetsgivarens underskrift och identifieringstjänsten bekräftar anmälarens identitet och kontrollerar i fullmaktsregistret att personen är berättigad att göra anmälan varvid personen kommer in i systemet.

Om du inte kan välja företaget du representerar, har du inte fått fullmakt att göra en elektronisk ASA-anmälan. Suomi.fi-identifikation kontrollerar att du har befogenhet att göra en ASA-anmälan. Du kan göra ASA-anmälan på nätet utan att söka fullmakter endast om du är antecknad i handelsregistret som företagets verkställande direktör, biträdande verkställande direktör eller namntecknare, som har rätt att ensam representera företaget eller om du är en privat näringsidkare. Om du inte har någon av dessa roll måste företaget först ge dig en fullmakt att göra ASA-anmälan på företagets vägnar. Det gör man i tjänsten Suomi.fi-fullmakter.

Arbetsgivaren kan befullmäktiga den anställda genom att bevilja hen en fullmakt att uträtta ärenden i fullmaktsärendet Anmälan om personer som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som medför risk för cancersjukdom i tjänsten Suomi.fi.

Vi rekommenderar att i större företag ges rätten att bevilja fullmakt först åt någon i företaget som centralt kan ge fullmakter att uträtta ärenden åt ASA-kontaktpersoner på olika arbetsavdelningar.  I större företag är det värt att vända sig till ekonomi- eller HR-avdelningen som ofta har erfarenhet av att ansöka fullmakter. Närmare anvisningarna om fullmakter finns i anvisningar på tjänsten Suomi.fi.

Som anställd kan du också be om fullmakter hos din arbetsgivare i tjänsten Suomi.fi. När du som anställd ber om fullmakt är den i kraft först efter att fullmaktsgivaren har bekräftat fullmakten i Suomi.fi-fullmakter. Om en anställd lämnar företaget ska arbetsgivaren annullera fullmakterna som den anställda har haft.

Fullmaktstagaren ser alla uppgifter om avdelningar som tidigare har anmälts under FO-numret. Om du vill avgränsa fullmakten till att endast gälla vissa avdelningar och du vet deras ASA-avdelningsnummer, ta i bruk fullmaktsspecifikationen (skjutreglage): 

• Välj som namn för specifikationen: Underorganisationens identifierare 
• Ange som specifikation: arbetsavdelningens ASA-avdelningsnummer (en eller flera).
• Obs! Endast tidigare anmälda avdelningar kan avgränsas med fullmaktsspecifikationer. Nya avdelningar kan inte ges specifikationer för fullmakten eftersom avdelningen ännu inte har fått ett ASA-avdelningsnummer från den personuppgiftsansvarige (Arbetshälsoinstitutet). När ett ASA-avdelningsnummer har getts, kan arbetsgivaren ge den befullmäktigade en fullmakt med ny specifikation. 

Om det inte är möjligt att på egen hand bevilja fullmakt via Suomi.fi-fullmakter kan fullmakten registreras på basis av ansökan. Fullmaktsrätter via tjänsten för tjänstemannabefullmäktigande söks till exempel av myndigheter, kommuner, församlingar, offentliga läroinrättningar, stiftelser och näringssammanslutningar. På sidan fullmakt med ansökan hittar du anvisningar för din egen ansökan.

Om du har problem med fullmakter, ta kontakt med Suomi.fi:s kundtjänst för organisationer genom att ringa 0295 53 5115.

Anmälningsskyldighet till ASA-registret gäller för ämnen och blandningar som klassificerats som cancerframkallande (Carc. 1A/1B; H350 eller H350i) eller skadliga för arvsmassan (Muta. 1A/1B; H340) samt arbetsmetoder som medför risk för cancersjukdom som räknas upp i bilaga 1 till Statsrådets förordning (SrF) 1267/2019.

Anmälningsskyldigheten omfattar inte ämnen eller blandningar som inte klassificeras i kategorierna ovan utan som Carc. 2 (H351) eller Muta. 2 (H341). Anmälningsskyldigheten gäller endast ämnen/blandningar/arbetsmetoder som arbetstagare exponeras för på arbetsplatsen.

ASA-anmälan sker enligt klassificeringen av den produkt som används på arbetsplatsen. Produktens klassificering kan kontrolleras under punkt 2 på säkerhetsdatabladet.

• Om produkten under punkt 2 på säkerhetsdatabladet inte klassificerats som Carc. 1A eller 1B (H350, H350i) eller Muta. 1A eller 1B (H340), kräver inte uppgifterna om beståndsdelarnas cancerframkallande egenskaper som anges under punkterna 3, 11 och 16 att en ASA-anmälan görs (dessa uppgifter har redan beaktats i faroklassificeringen av produkten).
• Om produkten under punkt 2 på säkerhetsdatabladet klassificerats som Carc. 1A eller 1B (H350, H350i) eller Muta. 1A eller 1B (H340), se under punkt 3 på säkerhetsbladet på grund av vilken beståndsdel produkten har klassificerats. I ASA-anmälan ska ASA-ämnesnumret som motsvarar den cancerframkallande beståndsdelen anges. ASA-ämnesnumret hittar du i den riktgivande listan över faktorer som medför risk för cancersjukdom.

Faktorer som medför risk för cancersjukdom

Också i fall där ämnet eller den beståndsdel som föranleder klassificeringen inte finns i den riktgivande listan över ASA-ämnen, men produkten klassificeras i avsnitt 2 på säkerhetsdatabladet som Carc. 1A/1B eller Muta. 1A/1B, ska anmälan göras.

Om produkten förefaller vara felaktigt klassificerad eller om olika leverantörer utan någon uppenbar anledning (t.ex. skillnader i fråga om konsistens, föroreningar o.d.) tillämpar olika klassificeringar på samma produkt/ämne, ska man kontakta leverantören av produkten/ämnet för att klargöra frågan.

Vid exponering i arbete för ett ämne som enligt säkerhetsdatabladet är klassificerat som Carc. 1A/1B (H350 eller H350i) eller Muta 1A/1B (H340) men där det inte finns något ASA-nummer i den riktgivande listan över ASA-ämnen ska produktens säkerhetsdatablad bifogas ASA-anmälan.

När man gör en anmälan med ASA-anmälningssystemet via nätet anmäls inte ASA-ämnesnumret på sidan 2 utan punkten lämnas tom. När man anmäler de exponerade arbetstagarna på sidan 4 hänvisar man till ämnets radnummer (RX) på sidan 2.

Om du anmäler på det gamla sättet med en blankett, skriv en bokstav eller någon annan markering i anmälningsblankettens punkt ASA-ämnesnummer. Samma bokstav/märke ska anges i fältet för ASA-ämnesnummer i punkt 2 (produkter) och punkt 4 (exponerade arbetstagare) på blanketten.

Till ASA-registret anmäls i princip arbetstagare som i sitt arbete utsätts för en större exponering för cancerframkallande agenser eller mutagena ämnen än den (miljöbetingade) bakgrundsexponering som befolkningen i stort utsätts för. Därför uppfylls ofta anmälningskriterierna även när exponeringsnivån i arbetet ligger tydligt under arbetshygieniska gränsvärden (HTP-värden, bindande gränsvärden).

Anmälningskriterierna uppfylls oftast om ämnet hanteras regelbundet i industriell skala, eller annars i betydande volymer. Anmälningskriterierna uppfylls oftast inte om ämnet hanteras i mycket små mängder under noga kontrollerade förhållanden, eller om man hanterar exempelvis oöppnade förpackningar. Arbetsgivaren ansvarar för att utreda och bedöma exponeringen.

Vid avsaknad av mätresultat eller annan uppgift om exponeringsnivå ska som exponerade till ASA-registret anmälas sådana arbetstagare som under året i fråga har i sitt arbete exponerats under en betydande del av sin arbetstid (minst 2 timmar per arbetsdag) under minst 20 arbetsdagar, eller motsvarande tid (d.v.s. 40 timmar per år).

Om man på arbetsplatsen utifrån arbetstid eller exponeringsmätningar bedömer att kriterierna för anmälan uppfylls i en viss arbetsuppgift ska alla arbetstagare som utför arbetsuppgiften i fråga anmälas till ASA-registret. Också arbetstagare som arbetar i närheten av exponerande arbetsobjekt ska beaktas. Den allmänna bakgrundsexponeringen i industriella miljöer kan tydligt överskrida den genomsnittliga exponeringsnivån för befolkningen i övrigt, i vilket fall alla arbetstagare som arbetar i ifrågavarande utrymmen ska anmälas till ASA-registret.

Exponeringen ska alltid bedömas från fall till fall och med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. Det är i sista hand arbetsgivaren som ansvarar för bedömningen av exponeringen, och arbetsgivaren fattar beslut om vilka arbetstagare som ska anses ha exponerats för ASA-ämnen och -arbetsmetoder. Företagshälsovården kan bidra med expertis i bedömningen av exponeringen.

Man anmäler inte endast de personer till ASA-registret vars biomonitoreringsresultat överskrider referensgränsen för icke-exponerade, utan alla arbetstagare som utför samma arbete som medför exponering anmäls. Arbete som medför exponering är arbete där referensgränsen för icke-exponerade i återkommande mätningar överskridits hos flera arbetstagare. Om referensgränsen för icke-exponerade överskrids vid endast cirka 10 procent eller färre av de utförda mätningarna, anmäls arbetstagare som utför detta arbete i regel inte till registret. Vi rekommenderar att beslutet om anmälan grundar sig på en helhetsbedömning som baseras på flera biomonitoreringsmätningar och att man i den även beaktar eventuella luftmätningar.

Personlig skyddsutrustning används utifrån en riskbedömning i situationer där man med tekniska lösningar och andra åtgärder inte i tillräcklig omfattning kan kontrollera exponeringen. Syftet med skyddsutrustningen är att förebygga exponering som överstiger HTP-värden eller bindande gränsvärden. Det är vanligtvis ändamålsenligt att använda andningsskydd endast i de mest exponerande arbetsskedena. Med andningsskydden förekommer även ofta läckage vid kanterna, vilket försvagar skyddseffekten. Det är dock sällan som exponeringen helt kan undanröjas med skyddsutrustning. Därför är exponeringen trots användning av skyddsutrustning oftast större än hos befolkningen i övrigt, varmed skyldighet till ASA-anmälan föreligger.

ASA-anmälan kan med hänvisning till användning av skyddsutrustning endast förbigås i specialfall, t.ex. för uppgifter inom läkemedelsindustrin där man bär tryckluftsdräkt i produktionsutrymmen.

Vid små användningsmängder (1–100 ml/g per arbetsuppgift/arbetsdag) kan exponeringen anses vara obefintlig, om hanteringen av ämnet sker i strikt kontrollerade förhållanden i ett dragskåp, huden skyddas av skyddshandskar och ämnet inte avdunstar lätt och inte kan damma. I sådant arbete uppfylls inte ASA-anmälningsplikten. Vid hantering av fasta ämnen i pulverform och avdunstande vätskor är exponering dock möjlig, och det kan vara motiverat att anmäla arbetstagarna till ASA-registret.

Vid hantering av blandningar eller utspädda lösningar ska man beakta att bruksgränsvärdet (100 ml/g per arbetsuppgift/arbetsdag) endast gäller för ingredienser som klassificerats som cancerframkallande (Carc. 1A/1B eller Muta. 1A/1B), inte hela blandningen eller den utspädda lösningen.

Vid avsaknad av mätresultat eller annan uppgift om exponeringsnivå ska som exponerade till ASA-registret anmälas sådana arbetstagare som under året i fråga har i utfört arbete med exponering för en cancerframkallande agens eller ett mutagent ämne under en betydande del av sin arbetstid (minst 2 timmar per arbetsdag) under minst 20 arbetsdagar, eller motsvarande tid (d.v.s. 40 timmar per år).

Tidsbedömningen avser en enskild agens/ett enskilt ämne. Agenserna/ämnena summeras inte vid beräkning av exponeringstid.

Syftet med 20-dagarsregeln (40 timmars-regeln) är att de som exponeras endast sporadiskt inte ska omfattas av anmälningsskyldigheten. Det är befogat att anmäla till ASA-registret arbetstagare som regelbundet utsätts för exponering i sitt arbete även när 20-dagarsregeln (40-timmarsregeln) inte uppfylls för exempelvis ett enskilt arbetsår.

Det är arbetstagarens egen arbetsgivare som ansvarar för att upprätta ASA-anmälan.

Arbetsgivaren ansvarar för de praktiska arrangemangen kring arbetsgivarens förteckning och ASA-anmälan. Arbetsgivaren kan använda sig av företagshälsovårdens expertis och arbetshygienisk expertis vid identifiering av exponerade arbetstagare och bedömning av exponeringen.

Vid hyrarbete och arbete på en gemensam arbetsplats är det viktigt att säkerställa välfungerande informationsflöde om cancerframkallande agenser och fall av exponering mellan arbetsgivarna (50 § i arbetarskyddslagen 738/2002). Bemanningsföretaget eller underleverantören bör informeras om den agens, det ämne eller den arbetsmetod som medför exponering och det tillhörande ASA-ämnesnumret, när det finns. Bemanningsföretaget bör samla in uppgift om exponeringar årsvis och anmäla arbetstagare till registret kalenderårsvis, om anmälningskriterierna uppfylls.

Om en arbetstagare har ett anställningsförhållande med ett flertal arbetsgivare ska varje arbetsgivare göra en separat anmälan om arbetsrelaterad exponering i respektive anställningsförhållande.

Rekommendation: Om en arbetstagare under ett kalenderår blir föremål för exponering hos ett flertal arbetsgivare, rekommenderar vi att arbetsgivare i vars anställningsförhållande 20-dagarsregeln (40-timmarsregeln) uppfylls anmäler arbetstagaren till ASA-registret även när en del av exponeringen har inträffat hos en annan arbetsgivare.

Varje arbetsgivare anmäler till ASA-registret arbetstagare med arbetsavtal eller tjänsteavtal och som har en finsk personbeteckning (också tillfällig) och som i arbete som omfattas av anställningsförhållandet exponerats för cancerframkallande agenser eller mutagena ämnen.

Utländska arbetstagare anmäls till ASA-registret om arbetstagaren har en i Finland utfärdad (finsk) personbeteckning.

Till ASA-registret anmäls inte studerande, praktikanter eller andra personer som inte står i anställningsförhållande till arbetsgivaren.

Om företagare eller delägare (personer utan anställningsförhållande) också utför arbete där han eller hon exponeras för agenser, ämnen eller metoder vilka medför ASA-anmälningsskyldighet, kan personen anmälas till registret om man så önskar, även om det inte finns någon lagstadgad anmälningsskyldighet.

Arbetsgivaren ska föra en sin egen förteckning över sådana agenser som medför risk för cancersjukdom och mutagena ämnen som används på arbetsplatsen samt över de arbetstagare som exponeras för dessa (3 § i ASA-lagen 452/2020).

Arbetsgivaren kan med hjälp av sin förteckningen följa upp arbetstagarnas exponering och anmäla till ASA-registret de arbetstagare för vilka anmälningskriterierna uppfylls. Till ASA-registret lämnas inte uppgifter över arbetstagare (eller agenser/ämnen/metoder) för vilka anmälningskriterierna inte uppfylls.

Rekommendation: Om en ASA-anmälan har gjorts året innan och exponeringen inte fortgår, bör ASA-registret underrättas om att exponeringen upphört via e-post eller telefon.

För arbetsgivarens förteckning finns ingen särskild lagstadgad lagringstid. Istället ska arbetsgivaren själv bedöma hur länge uppgifterna i förteckningen behöver lagras (artikel 5 (1e) i dataskyddsförordningen 2016/679/EU).

Arbetsgivaren kan i efterhand begära ut uppgift om anmälningsår och anmälda agenser, ämnen och metoder från ASA-registret. Information om anmälda arbetstagare kan dock endast lämnas ut till arbetstagaren för föregående anmälningsåret (förifylld blankett).

Arbetshälsoinstitutet lagrar permanent uppgifterna som sparats i ASA-registret.

En ASA-anmälan per avdelning upprättas.

Anmälningarna bör i första hand göras med tjänsten som finns i nätet. Om du anmäler på det gamla sättet med en blankett och om det på en avdelning finns hundratals arbetstagare som ska anmälas, kan arbetsgivaren skicka in uppgifterna om exponerade arbetstagare i en separat elektronisk fil (exempelvis Excel- eller Word-tabell). Filen ska innehålla samtliga uppgifter som ASA-anmälningsblanketten. Placera arbetstagarna i alfabetisk ordning och använd tillräckligt stort typsnitt.

En arbetstagare kan anmälas som exponerad utifrån exempelvis biologiska exponeringsmätningar eller mätning av föroreningar i arbetsluften. Grunden för exponeringen antecknas på ASA-anmälningsblanketten med klassnummer (exp. klass).

När du använder ASA-anmälningssystemet på nätet behövs inga underskrifter. Suomi.fi fullmakts- och identifieringstjänst ersätter underskrifter.

Om du anmäler med ASA-anmälningsblankett skriver arbetsgivaren eller en person som bemyndigats av arbetsgivaren under blanketten.

Arbetarskyddsfullmäktigen behöver inte längre underteckna blanketten. Arbetarskyddsfullmäktiges tillgång till information ska dock inte försvåras i och med denna förändring.

Förhandsifyllda blanketter skickas endast på särskild begäran. Uppgifterna av anmälningarna från ett år innan anmälningsåret hittas via ASA-anmälningssystemet.

Arbetsgivaren kan i efterhand begära ut uppgift om anmälningsår och anmälda agenser, ämnen och metoder från ASA-registret. Information om anmälda arbetstagare kan dock endast lämnas ut till arbetstagaren för föregående anmälningsåret (förifylld blankett).

Varje arbetstagare som anmälts till ASA-registret har rätt att granska sina uppgifter i ASA-registret genom att rikta en begäran därom till Arbetshälsoinstitutet. Vi ber att begäran riktas till Arbetshälsoinstitutets dataskyddsombud.

Arbetshälsoinstitutets dataskyddsansvarige

Arbetshälsoinstitutet
PB 40
00032 ARBETSHÄLSOINSTITUTET

Telefon: 030 474 2429
E-post: tsv(at)ttl.fi

För att sköta ett konfidentiellt ärende kan du skicka ett datasäkert meddelande till Arbetshälsoinstitutets dataskyddsansvarige.

EU-länderna omfattas av direktivet om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (2004/37/EG), enligt vilken arbetsgivaren ska föra en förteckning över arbetstagare som exponeras för cancerframkallande agenser. Insamling och lagring av dessa uppgifter ser olika ut i olika EU-länder. Ett register som motsvarar ASA-registret används bl.a. i Tyskland, Italien, Polen, Rumänien, Slovakien och i Ungern.

Svetsning och skärbränning av rostfritt stål är nya arbetsmetoder som ska anmälas.

När denna arbetsmetod anges som anledning till exponeringen (ASA-ämnesnummer 308), ska ingen separat anmälan om exponering för krom(VI)- och nickelföreningar göras.

Obs! Med rostfritt stål avses här också s.k. syrafast stål och motsvarande stållegeringar vars svetsning ger upphov till cancerframkallande krom(VI)- och nickeloxidångor. Denna arbetsmetod omfattar alla arbetsmetoder där det bildas ånga, såsom svetsning och olika termiska skärningsmetoder (bl.a. laserskärning och plasmaskärning) samt svetsarbeten där rostfri svetstråd används. Vid slipning av stål uppkommer i huvudsak varken krom- eller nickelångor som ska anmälas till ASA-registret.

För denna arbetsmetod anmäls också arbetstagare som utsätts för svetsångor av olegerat stål i fall där man använder rostfri svetstråd i arbetet (t.ex. beläggningssvetsning). I fall där man på arbetsplatsen endast svetsar olegerat stål men där arbetstagarna exponeras för exempelvis nickeloxidångor till följd av nickel i svetstråden, ska en ASA-anmälan göras om exponering för nickeloxid, istället för denna arbetsmetod. På samma sätt ska ASA-anmälan endast göras för kromföreningar om man vid svetsning av olegerat stål endast utsätts för kromföreningar i svetstråden, och ingen anmälan ska göras för denna arbetsmetod.

• Till registret anmäls arbetstagare som anses ha blivit exponerade. Om arbetstagarnas exponering för krom(VI)- och nickelföreningar i svetsångor har undersökts genom biomonitorering (koncentrationsmätningar i arbetstagarnas urin) ska till ASA-registret anmälas de arbetstagare som utför arbetsuppgifter där exponeringen vanligen överstiger exponeringsgränsvärdena.
• Om det inte finns någon detaljerad uppgift om exponeringsnivåerna, ska till ASA-registret anmälas arbetstagare som utfört svetsning av rostfritt stål eller annan bearbetning där ånga uppstår, eller som arbetat i utrymmen där sådana arbeten utförs, under minst 2 timmar per arbetsdag och minst 20 arbetsdagar per år, eller under motsvarande tid (40 timmar/år).

Obs!  På blanketten under punkten ämne eller material som ska behandlas  ska använt material (t.ex. syrafast stål, rostfritt stål, beläggningssvetsning) och ASA-ämnesnumret 308 anges. Enskilda produkter (t.ex. en lista över svetsningstilläggsämnen) anmäls inte.  Namnet på arbetsmetoden behöver inte upprepas eftersom ASA-ämnesnumret hänvisar till en beskrivning av arbetsmetoden. Du kan anmäla den uppskattade användningsmängden av materialen (kg, st., m) eller den genomsnittliga exponerade arbetstiden (dagar/år eller timmar/år) i punkten årlig användningsmängd.  Om dessa uppgifter inte finns att tillgå, kan du lämna punkten tom.  Beskriv arbetet som medför exponering i fältet  Användningssätt eller orsak till exponering  (t.ex. svetsning, beläggningssvetsning, skärbränning, laserbränning eller plasmabränning). 

Arbete som medför exponering för damm från hårda träslag har utvidgats från arbetsmetoder med ek och bok att omfatta alla hårda träslag (=lövträd).

ASA-anmälan görs om arbetstagare  som under året i fråga i sitt arbete har exponerats för damm från lövträd under en betydande del av sin arbetstid (minst 2 timmar per arbetsdag) under minst 20 arbetsdagar, eller motsvarande tid (40 timmar per år).

• Anmälningsskyldighet föreligger alltid vid bearbetning av lövträd i industriell skala på heltid.
• Vid renovering och ombyggnad kan betydande exponering för damm från lövträd förekomma i synnerhet vid slipning och montering av parkettgolv och vid montering av inredning.
• På grundskolor är volymerna av lövträd som bearbetas små och träslöjd förekommer endast under en del av läsåret, varför den genomsnittliga exponeringen hos slöjdlärare inte kommer upp till gränsvärdet för ASA-anmälan.
• På yrkesinstitut för träbearbetning kan lärarnas exponering vara betydligt högre, och vid användning av lövträd ska lärarna anmälas till ASA-registret.

Träbearbetningsmaskiner är ofta kopplade till spånsug. Spånsugets effektivitet, d.v.s. i första hand ledning av damm och spån som uppstår i samband med bearbetning till suget, varierar kraftigt. Anmälan till ASA-registret avgörs av arbetstagarnas exponeringsnivå, inte användningen av spånsug.

Inte heller användning av andningsskydd undanröjer skyldigheten att göra ASA-anmälan. Om exponeringen för damm från lövträd inte kan bedömas tillförlitligt på annat sätt ska exponeringsmätningar utföras.

På blanketten under punkten ämne eller material som ska behandlas ska använd produkt (t.ex. lövträd, björk eller löv- och barrträd, ek, bok) och ASA-ämnesnumret 300 anges. Namnet på arbetsmetoden behöver inte upprepas eftersom ASA-ämnesnumret hänvisar till en beskrivning av arbetsmetoden. Ange årlig användningsmängd och enhet för produkten (t.ex. m², m³, st.). Om exakt mängd inte finns att tillgå, gör en uppskattning. Om du inte kan uppskatta ämnesmängden som använts, kan du ange ett medeltal av den arbetstid under vilken arbetstagarna utfört arbete som medför exponering (d/v eller h/v). Om inte heller den uppgiften finns att tillgå, kan du lämna punkten tom. Beskriv arbetet som medför exponering i fältet Användningssätt eller orsak till exponering (t.ex. tillverkning av möbler, tillverkning av träskiva, montering och slipning av parkett).

Arbete som medför exponering för damm från kristallin kiseldioxid (kvarts och andra former av förekomst bl.a. tridymit och kristobalit) är en ny arbetsmetod som ska anmälas.

Kvarts är den vanligaste förekommande formen av kiseldioxid. Kvartsdamm förekommer i praktiken i allt arbete där stenmaterial bearbetas. Man kan exponeras för kvartsdamm i bl.a. byggbranschen, vid cementtillverkning, sandblästring, i gruvor och på gjuterier. Exponering för kvartsdamm kan förekomma också i andra uppgifter och arbetsmiljöer.

Kvartsdammens bakgrundskoncentration i utomhusluft är i regel under 0,005 mg/m³ (alveolfraktion). Denna bakgrundskoncentration kan utnyttjas när man på grundval av mätningsresultaten utvärderar om arbetstagarna ska anmälas till ASA-registret. Värdet ska dock inte uppfattas som en entydig rapporteringströskel där ett värde under det vid en individuell mätning skulle innebära att arbetstagare inte ska anmälas till registret. Exponering ska alltid utvärderas som en helhet och arbetsprocessens karaktär ska iakttas. Om det är möjligt att exponeringen i arbetet överskrider den genomsnittliga exponeringen hos befolkningen ska en ASA-anmälan göras.

Vid avsaknad av detaljerade uppgifter om exponeringsnivå ska som exponerade till ASA-registret anmälas sådana arbetstagare som under året i fråga i sitt arbete har exponerats för damm från kristallin kiseldioxid under en betydande del av sin arbetstid (minst 2 timmar per arbetsdag) under minst 20 arbetsdagar, eller motsvarande tid (t.ex. 40 timmar per år).

Arbetsgivaren ansvarar för bedömning av arbetstagarnas exponering för kvartsdamm. Arbetshälsoinstitutet har inlett ett forskningsprojekt om Exponering för kvarts och tillhörande hantering vid byggande (på finska), som syftar till att bedöma exponeringen för kvartsdamm i för byggbranschen typiska arbetsuppgifter. Detta projekt bidrar med dataunderlag som arbetsgivarna kan utnyttja i sina bedömningar.

På blanketten anmäls som produkt som behandlas till exempel stenmaterial eller betong som innehåller kvarts och som ASA-ämnesnummer 306. Namnet på arbetsmetoden behöver inte upprepas eftersom ASA-ämnesnumret hänvisar till en beskrivning av arbetsmetoden. Du kan anmäla den uppskattade användningsmängden av materialen (kg, t, st.) eller den genomsnittliga exponerade arbetstiden (dagar/år eller timmar/år) i punkten årlig användningsmängd. Om dessa uppgifter inte finns att tillgå, kan du lämna punkten tom.  Beskriv arbetet som medför exponering i fältet  Användningssätt eller orsak till exponering  (t.ex. tillverkning av cement, sandblästring, betongslipning, byggarbete, gruvarbete, gjuteriarbete).

Arbete som omfattar exponering för dieselmotorernas avgaser är en ny arbetsmetod som ska anmälas.

En betydande exponering för dieselavgaser förekommer ofta i arbeten där man använder dieseldrivna maskiner i slutna utrymmen (bl.a. gruvor, tunnlar, lager- och terminalbyggnader). Också underhåll av fordon, i synnerhet tunga fordon, kan medföra exponering för dieselavgaser. Exponeringen är oftast lägre vid arbete utomhus, men det kan krävas en mer detaljerad bedömning av exponeringen vid arbete utomhus i omedelbar närhet av tunga dieseldrivna maskiner. Exponeringen för dieselavgaser kan undersökas med exponeringsmätningar.

Bakgrundskoncentrationen av dieselavgaser i utomhusluften är vanligen under 0,005 mg/m³ (grundämneskol, alveolfraktion) mätt som dieselsot. Denna bakgrundskoncentration kan utnyttjas när man på grundval av mätningsresultaten utvärderar om arbetstagarna ska anmälas till ASA-registret. Värdet ska dock inte uppfattas som en entydig rapporteringströskel där ett värde under det vid en individuell mätning skulle innebära att arbetstagare inte ska anmälas till registret. Exponering ska alltid utvärderas som en helhet och arbetsprocessens karaktär ska iakttas. Om det är möjligt att exponeringen i arbetet överskrider den genomsnittliga exponeringen hos befolkningen ska en ASA-anmälan göras. 

Om det inte finns någon detaljerad uppgift om exponeringsnivåerna, ska till ASA-registret anmälas arbetstagare som utfört arbete där man exponeras för dieselavgaser under minst 2 timmar per arbetsdag och minst 20 arbetsdagar per år, eller under motsvarande tid (40 timmar/år).

På blanketten anmäls som produkt som behandlas till exempel användning av dieselfordon eller underhåll av dieselmaskin och som ASA-ämnesnummer anges 309. Namnet på arbetsmetoden behöver inte upprepas eftersom ASA-ämnesnumret hänvisar till en beskrivning av arbetsmetoden. Du kan under punkten årlig användningsmängd av produkten ange medeltalet av den arbetstid under vilken arbetstagarna utfört arbete som medför exponering (d/v eller h/v). Om uppgiften inte finns att tillgå, kan du lämna kolumnen för användningsmängd tom. Beskriv arbetet som medför exponering i fältet Användningssätt eller orsak till exponering (t.ex. användning av dieselmaskin i gruva, tunnel, lager eller terminal).

Skyldighet att upprätta en ASA-anmälan föreligger för arbeten där man tvingas komma i kontakt med använda brännmotoroljor.

Det kan p.g.a. höga drifttemperaturer bildas cancerframkallande föreningar i brännmotoroljor under drift. Exponering för använda brännmotoroljor kan förekomma i samband med bl.a. underhåll och reparation av fordon, andra färdmedel och arbetsmaskiner, industriellt underhåll och avfallshantering.

Anmälningsskyldigheten omfattar inte andra oljor som användas i fordon eller arbetsmaskiner (t.ex. hydrauloljor).

Till ASA-registret anmäls sådana arbetstagare som under året i fråga har i sitt arbete hanterat använda motoroljor under minst 2 timmar per arbetsdag under minst 20 arbetsdagar, eller motsvarande tid (40 timmar/år). Användning av skyddshandskar i arbetet undanröjer inte anmälningsskyldigheten.

Ett arbete som medför exponering för cellgifter som tillhör anatomisk, terapeutisk och kemisk (ATC)-klassificering och medför risk för cancersjukdomar omfattas av koden L01 (Antineoleptiska läkemedel) läkemedel, exklusive monokloniska antikroppar och proteinkinasblockerare och vissa andra läkemedel som utifrån sin verkningsmekanism inte anses orsaka cancer. Som ämne som behandlas anges cellgifter och som ASA-ämnesnummer 307. Enskilda produkter eller årliga användningsmängder anmäls inte.

Exponering för cellgifter kan förekomma hos arbetstagare som i sitt arbete hanterar och kommer i kontakt med sekretioner som innehåller cellgifter (t.ex. arbetstagare på sjukhusapotek, sjukskötare, närvårdare och lokalvårdare). Arbetsgivaren ansvarar för att utreda och bedöma exponeringen. Till ASA-registret anmäls sådana arbetstagare som under året i fråga i sitt arbete har exponerats för cellgifter under en betydande del av sin arbetstid (minst 2 timmar per arbetsdag) under minst 20 arbetsdagar, eller motsvarande tid (t.ex. 1 timme under 40 dagar).

Exponering för formaldehyd sker särskilt vid tillverkning av kemiska produkter, träprodukter samt pappers- och kartongprodukter. Exponering är också vanlig vid förädling av metall, tillverkning av metallprodukter, användning av formalin för desinfektion, arbete i patologiska laboratorier samt användning av lack, färg och lim som innehåller formaldehyd. 

Formaldehyd förekommer inte nödvändigtvis i produkten som formaldehyd. Anmälningsplikten gäller också situationer där formaldehyd frigörs i arbetslokalen, när man använder något ämne som frigör formaldehyd. Inom industrin används ämnen som frigör formaldehyd exempelvis i biocider, bakterie-och mögel-bekämpningsmedel samt slembekämpningsmedel. Formaldehyd kan förekomma i luften på arbetsplatsen i halter som innebär exponering exempelvis vid bearbetning av metall, när man använder bearbetningsvätskor som blandas med vatten. Mer information om användning och förekomst av formaldehyd finns på Arbetshälsoinstitutets sida om kemikalier och arbete (på finska).

Största tillåtna formaldehydhalt i inomhusluften är enligt förordningen om bostadshälsa 0,05 mg/m³ och denna nivå underskrids i nästan alla inomhusluftsmätningar. Denna bakgrundskoncentration kan utnyttjas när man på grundval av mätningsresultaten utvärderar om arbetstagarna ska anmälas till ASA-registret. Värdet ska dock inte uppfattas som en entydig rapporteringströskel där ett värde under det vid en individuell mätning skulle innebära att arbetstagare inte ska anmälas till registret. Exponering ska alltid utvärderas som en helhet och arbetsprocessens karaktär ska iakttas. Om det är möjligt att exponeringen i arbetet överskrider den genomsnittliga exponeringen hos befolkningen ska en ASA-anmälan göras. 

Om det inte finns närmare information om exponeringsnivån, ska de arbetstagare som har utfört arbete som medför exponering för formaldehyd under en betydande del (minst 2 timmar) av arbetsdagen i minst 20 dagar (eller motsvarande tid, exempelvis 40 timmar per år) under året, anmälas till ASA-registret.

Ämnen som frigör formaldehyd anges sällan i säkerhetsdatablad, även om vissa säkerhetsdatablad kan innehålla uppgift om t.ex. mängden fritt formaldehyd. Ämnen som frigör formaldehyd används i många sammanhang.

• Sådana ämnen kan bl.a. användas i metallbearbetningsvätskor och tillsatta biocider samt slembekämpningsmedel och mögelskyddsmedel på olika objekt.
• Formaldehydinnehållande hartser används vanligen i bl.a. lim och som bindemedel vid tillverkning av träskivor, i gjuterier och vid tillverkning av mineralull samt i syrahärdande målarfärger för träprodukter.
• Formaldehydfrigörande medel som används allmänt inom industrin är bl.a. bronopol, paraformaldehyd, hexametylentetramin, triazinföreningar, bismorfolinföreningar och metylenbisoxatiazolidföreningar.

Frågor om formaldehydfrigörande produkter kan ställas till produktleverantörer.

Till ASA-registret ska anmälas arbetstagare som exponeras för tobaksrök i arbetsmiljön (t.ex. hemvård).

Personer som endast utsätts för tobaksrök p.g.a. egen rökning anmäls inte såsom exponerade för tobaksrök i omgivningen. Om det dock förekommer tobaksrök i arbetsmiljön även i övrigt, ska också rökande arbetstagare anmälas såsom exponerade för tobaksrök i omgivningen.

Arbete som omfattar exponering för cancerframkallande agenser som uppstår vid förbränning är en ny arbetsmetod som ska anmälas. Denna arbetsmetod berör bl.a. brandmän, sotare, saneringspersonal efter bränder, brandinspektörer och brandutbildare samt arbetstagare som underhåller kontaminerad utrustning. Också exponering vid terrängbrand omfattas av denna arbetsmetod.

De brandmän i alla yrkesbrandkårer eller avtals- och frivilligbrandkårer som uppfyller exponeringskriterierna ska anmälas till ASA-registret.

När denna arbetsmetod anges som anledning till exponeringen (ASA-ämnesnummer 302), ska ingen separat anmälan om enskilda förbränningsprodukter, såsom PAH-föreningar eller bensen, upprättas.

På anmälningsblanketten anges förbränningsprodukt som produkt som behandlas och 302 som ASA-ämnesnummer. Namnet på arbetsmetoden behöver inte upprepas eftersom ASA-ämnesnumret hänvisar till en beskrivning av arbetsmetoden. Du kan under punkten årlig användningsmängd av produkten ange medeltalet av den arbetstid under vilken arbetstagarna utfört arbete som medför exponering (d/v eller h/v). Om uppgiften inte finns att tillgå, kan du lämna kolumnen för användningsmängd tom. Beskriv arbetet som medför exponering i fältet Användningssätt eller orsak till exponering (t.ex. brandsläckningsuppgifter, brandundersökning, brandutbildning, skötsel av utrustning, sotning).

Arbetsgivaren ska göra en separat bedömning av arbetstagarens exponering i varje arbetsuppgift och föra en förteckning över exponerade arbetstagare. Som grund för exponering av arbetstagare som anmäls till ASA-registret kan användas ett avvikande arbetsmoment med kortvarig, onormalt hög exponering (såsom rökdykning), alternativt anmäler man till registret de arbetstagare som har utfört arbete där man exponeras för förbränningsprodukter under en betydande del av arbetstiden (minst 2 timmar per arbetsdag) under minst 20 arbetsdagar, eller motsvarande tid (t.ex. 1 timme under 40 dagar eller 40 timmar per år). Val av exponeringsklass:

• Om räddningspersonens totala exponeringstid överstiger 40 timmar om året eller om räddningspersonen exponeras fler än 20 gånger om året, välj exponeringsklass 4.
• Om exponeringstiden understiger 40 timmar eller exponeringsgångerna är färre än 20, men personen redan deltar i en större släckningsoperation, såsom rökdykning som varar över en timme är exponeringsklassen 5.

Rekommendation: Om en arbetstagare under ett kalenderår blir föremål för exponering för förbränningsprodukter hos ett flertal arbetsgivare, rekommenderar vi att arbetsgivare i vars anställningsförhållande 20-gångersregeln (40-timmarsregeln) uppfylls anmäler arbetstagaren till ASA-registret även när en del av exponeringen har inträffat hos en annan arbetsgivare.

Obs! Om personen redan deltar i en större släckningsoperation, såsom rökdykning som varar över en timme, ska arbetsgivaren i vars tjänst denna person var under exponeringstiden göra en ASA-anmälan om arbetstagaren.

Det går inte att anmäla exponering för tobaksrök via denna tjänst. Använd en separat blankett för att anmäla arbetstagare som exponerats för tobaksrök i omgivningen.