ASA-registret

ASA-registret är ett register över personer som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som medför risk för cancersjukdom. Registret grundar sig på lagstiftning (452/2020) och Arbetshälsoinstitutet har upprätthållit det sedan år 1979.
Innehållsförteckning

Vilka skyldigheter har arbetsgivaren?

Arbetsgivaren ska

  • föra en egen förteckning över de agenser som medför risk för cancersjukdom (härefter benämnda cancerframkallande agenser) och ämnen som skadar arvsmassan (härefter benämnda mutagena ämnen)  som används och förekommer på arbetsplatsen
  • föra en förteckning över de arbetstagarna som exponeras
  • anmäla de arbetstagarna som exponeras till ASA-registret retroaktivt per kalenderår.

Följande information ska anges i arbetsgivarens förteckning per arbetsavdelning och kalenderår:

  1. uppgifter om arbetsgivaren
  2. cancerframkallande agenser och mutagena ämnen som används eller förekommer på arbetsplatsen
  3. produkter som innehåller cancerframkallande agenser eller mutagena ämnen, samt deras årliga användningsmängder
  4. hur den cancerframkallande agensen eller mutagena ämnet används eller annan orsak till exponeringen
  5. uppmätt mängd för arbetstagarnas exponering, om informationen är tillgänglig
  6. de exponerade arbetstagarnas namn, personbeteckningar och yrken samt grunden för uppgiften om exponering.

Att föra en förteckning över cancerframkallande agenser, ämnen som skadar arvsmassan och exponerade anställda hjälper arbetsplatserna att fästa uppmärksamhet vid dessa faktorer som medför särskild risk och vid ett tryggt arbete.

Bedömning av exponering för ASA-ämnen är en del av den bedömning av exponering och risker som arbetarskyddslagen (738/2002) och förordningen om kemiska agenser i arbetet (SrF 715/2001) förutsätter. Den årliga anmälningen av information till ASA-registret påminner arbetsgivaren att regelbundet uppdatera bedömningen av exponering och risker och att kontrollera aktualiteten av eventuellt nödvändiga kontrollåtgärder.

Vilka ämnen och arbetsmetoder berörs av ASA-anmälningen?

Cancerframkallande agenser har definierats på nytt i så kallade ASA-lagen 452/2020. Arbetsgivaren ska lista alla ämnen som enligt EU:s CLP-förordning klassificeras

  • som cancerframkallande (Carc.1A/1B, faroangivelse H350 eller H350i) eller
  • skadliga för arvsmassan (Muta.1A/1B, faroangivelse H340), samt
  • de 11 arbetsmetoder som nämns i bilaga 1 till Statsrådets förordning 1267/2019.

Kontrollera om ämnet finns i den riktgivande listan om ASA-ämnen

Vissa ämnen har fått en så kallad harmoniserad klassificering inom EU. Arbetshälsoinstitutet har sammanställt riktgivande listor över ämnen som omfattas av ASA-registreringsplikten, som har en harmoniserad klassificering. Listan omfattar också arbetsmetoder som medför risk för cancersjukdom. Listan uppdaterars årligen: 

Faktorer som medför risk för cancersjukdom

I förteckningen finns även de ASA-ämnesnummer som ska anges på blanketterna. I denna lista bör man söka efter ämnet med hjälp av CAS-, EG- eller indexnummer (klicka Ctrl+F och skriv i sökfältet ämnets CAS-, EG- eller indexnummer som anges i punkt 3 på säkerhetsdatabladet).

Hittar du inte ämnet i den riktgivande listan om ASA-ämnen?

Arbetsgivarens skyldighet att föra förteckning och anmäla till ASA-registret gäller både ämnen med harmoniserad klassificering och ämnen som respektive tillverkare själv klassificerat (så kallade självklassificerade ämnen). Självklassificerade ämnen har ingen enhetlig klassificering på EU-nivå, och det kan därför förekomma variationer mellan olika tillverkares klassificeringar. Anmälningarna till ASA-registret görs alltid utifrån den produktklassificering som används på arbetsplatsen i fråga. Ämnets eller produktens klassificering (Carc/Muta 1A/1B; H350, H350i eller H340) anges i säkerhetsdatabladet.

De ämnen som inte har en förenhetligad faroklassificering på EU-nivå ingår inte i den riktgivande listan om ASA-ämnen som Arbetshälsoinstitutet utarbetat. Anmälningarna till ASA-registret om självklassificerade ämnen görs utan ASA-ämnesnumret men säkerhetsdatabladet måste bifogas.

Anmäl även de arbetsmetoder som medför risk för cancersjukdom

De 11 arbetsmetoder som ska anmälas har listats i den riktgivande listan om ASA-ämnen, där det även finns motsvarande ASA-ämnesnummer för dem.

Noggrannare anvisningar finns på sidorna vanliga frågor (FAQ)

På ASA-registrets sidor om vanliga frågor (FAQ) finns allmänna anvisningar om att göra ASA-anmälan. Det finns även mer detaljerade anvisningar om att göra ASA-anmälan gällande vissa nya arbetsmetoder och ämnen. Ytterligare anvisningar finns även för laboratoriearbete vid låg användning samt om användning av andningsskydd vid ASA-anmälningar.

Vanliga frågor om ASA-registret

Gör först en bedömning av exponeringen

Anmälan till ASA-registret ska grunda sig på en bedömning av exponeringen som gjorts på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska årligen anmäla de arbetstagarna på arbetsplatsen som bedöms ha exponerats till ASA-registret.

Bedömningen att en arbetstagare har exponerats kan grunda sig på:

  • arbetshygieniska utredningar (mätningar av luftföroreningar eller biologiska exponeringsmätningar)
  • andra utredningar eller mätningar som gjorts i motsvarande förhållanden
  • 20-dagarsregeln: om arbetshygieniska utredningar inte har gjorts, men arbetstagaren under ett kalenderår har utfört arbete som medför exponering i minst 2 timmar per dag under minst 20 dagar (eller motsvarande exponeringstid, exempelvis 1 h/dag under 40 dagar eller 40 timmar per år)
  • betydande exponering vid enskilda tillfällen, exempelvis vid produktionsstörningar eller olyckor.

Arbetstagare som exponeras för tobaksrök i miljön ska anmälas till ASA-registret (SRb 1153/1999):

  • när en arbetstagare i sitt arbete har exponerats för tobaksrök minst 2 timmar per dag under minst 40 arbetsdagar (eller motsvarande exponeringstid, exempelvis 1 h/dag under 80 dagar eller 80 timmar per år)

Arbetstagarnas eventuella egna rökning påverkar inte ASA-anmälan. Även arbetstagare som själva röker ska alltså anmälas om de exponeras för tobaksrök i omgivningen på arbetet.

Vilka uppgifter ska anmälan? Vilka berörs av anmälningsplikten? Hur gör jag en anmälan?

Arbetsgivaren gör årligen ASA-anmälningarna med det elektroniska ASA-anmälningssystemet via nätet. Anmälningar görs endast för de cancerframkallande ämnen eller mutagena ämnen som arbetstagarna har exponerats för. Anmälan ska alltid göras då arbetet utförs i ett arbetsavtalsförhållande och personen har en finsk personbeteckning, också om personen har en tillfällig personbeteckning.

Gör ASA-anmälan

Det går inte att anmäla exponering för tobaksrök via denna tjänst. Använd en separat blankett för att anmäla arbetstagare som exponerats för tobaksrök i omgivningen.

Vad gör man om man inte lyckas anmäla elektroniskt? Var hittar jag blanketterna och hur lämnar jag in dem? 

Om du inte lyckas anmäla elektroniskt kan du göra anmälan även med en blankett. Anmälningar görs endast för de cancerframkallande ämnen eller mutagena ämnen som arbetstagarna har exponerats för. 

Det går inte att anmäla exponering för tobaksrök via denna tjänst. Använd en separat blankett för att anmäla arbetstagare som exponerats för tobaksrök i omgivningen.

Blanketter och instruktioner för ifyllandet:

Du kan göra anmälan om uppgifter också på något annat motsvarande sätt, till exempel med eget Excel/Word -dokument

Anmälan görs retroaktivt per kalenderår, och blanketterna returneras till Arbetshälsoinstitutets ASA-register senast den 31 mars året efter exponeringen.

Blanketterna returneras till adressen:

ASA-registret, Arbetshälsoinstitutet, PB 18, 00032 ARBETSHÄLSOINSTITUTET

Du kan också returnera blanketterna per e-post via säker post. Obs. Säker post är inte i bruk under juli.

Kontakta oss om du har ytterligare frågor

Du kan nå våra experter per telefon eller genom att skicka e-post till adressen [email protected].

Mer information om ASA-registeranmälan: ASA-registret (tyosuojelu.fi)

Vår expert

Annely Soosaar

Annely Soosaar

E-post
annely.soosaar [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 2044