Ämnen som är farliga för den reproduktiva hälsan

I många arbetsuppgifter kan det förkomma ämnen som påverkar fertiliteten, utvecklingen av fostret eller av ett barn som ammas. Det hör till arbetsgivarens skyldigheter att identifiera dessa ämnen och göra en bedömning av hur arbetstagaren exponeras för dessa. Arbetsgivarens skyldighet är också att bedöma och minimera hälsorisker med anknytning till exponeringen. En förteckning ska föras över arbetstagare som exponeras. Företagshälsovården stödjer arbetsgivaren i samband med bedömningen av hälsoriskerna.

Reproduktionsstörande ämnen i arbetet

Reproduktionsstörande ämnen kan ha konsekvenser för mäns och kvinnors fertilitet eller fostrets utveckling. Exponeringen för ett ämne kan till exempel leda till att ett foster växer långsammare, missfall, medfödda missbildningar eller förändringar i könscellerna. Dessutom kan en del av ämnena utsöndras i modersmjölken och skada barnet som ammas.

Reproduktionsstörande ämnen hanteras i många olika arbetsuppgifter. Till exempel många lösningsmedel och metaller kan skada den reproduktiva hälsan. I samband med vissa arbetsprocesser, till exempel svetsning och andra förbränningsprocesser, kan det bildas reproduktionsstörande ämnen.

I handboken Raskaus ja työn altisteet (på finska, julkari.fi) finns noggrannare beskrivningar om olika reproduktionsstörande agenser och råd om hur exponeringen för dessa kan minimeras.

Exponeringsnivån och hur länge exponeringen pågår har avsevärd betydelse för hur sannolikt det är att exponeringen kan leda till konsekvenser för den reproduktiva hälsan. Det kan även förekomma individuella skillnader i fråga om känsligheten för ämnena. Exponering sker främst via andningsvägarna, men en del ämnen kan även tränga genom huden. Under graviditeten tränger de flesta ämnena genom placentan och hamnar från moderns blodcirkulation även i fostrets blodcirkulation.

Förutom reproduktionsstörande ämnen kan ämnen som är skadliga för arvsmassan, skadliga för inre organ eller cancerframkallande skada fostret eller barn som ammas.

Faroklassificering och faroangivelser

Faroklassificering av kemiska ämnen som är av största betydelse för den reproduktiva hälsan:

farliga för reproduktionen och vid amning: Repr 1A/1B; H360, H360D, H360F, H360FD, H360Fd, H360Df; Repr. 2; H361, H361d, H361f, H361fd; Lact. H362
cancerframkallande: Carc. 1A/1B; H350, H350i; Carc. 2; H351
skadliga för arvsmassan: Muta. 1A/1B; H340; Muta. 2; H341
orsakar organskador: STOT SE 1; H370; STOT SE 2; H371; STOT RE 1; H372; STOT RE 2; H373.

Kemikaliens faroklassificering finns under punkt 2.1 i säkerhetsdatabladet.

En separat bedömning av exponeringen och anknytande hälsorisker ska alltid göras.

Läs mer om de viktigaste faroklassificeringarna för den reproduktiva hälsan:

Faroklassificeringar som är viktiga för den reproduktiva hälsan (pdf)

Arbetsgivarens skyldigheter

Arbetsgivaren är skyldig att:

identifiera i arbetet använda och i arbetet förekommande agenser som är farliga för den reproduktiva hälsan
bedöma risken som dessa ämnen medför, även för arbetstagare som är gravida och ammar
delge bedömningsresultaten till arbetstagarna
vidta nödvändiga åtgärder för att minska exponeringen och riskerna
föra en förteckning över arbetstagare som exponeras för reproduktionsstörande agenser (Repr. 1A/1B)
försäkra sig om att arbetet inte medför fara för arbetstagare som är gravida eller ammar.

Arbetstagare som exponeras för cancerframkallande eller för arvsmassan skadliga agenser ska anmälas till ASA-registret.

Arbetsgivaren ska identifiera i arbetet använda och i arbetet förekommande ämnen som är farliga för den reproduktiva hälsan och bedöma exponeringen och till exponeringen anknytande eventuella risker för hälsan som en del av bedömningen av kemikalierisker på arbetsplatsen (arbetarskyddslagen 738/2002; SRf 715/2001; SRf 113/2024). Riskbedömningen ska uppdateras regelbundet och alltid när det sker förändringar i arbetsförhållandena.

I fråga om de agenser som anges i förordningen om skydd för arbetstagare som är gravida (SRf 143/2024) ska arbetsgivaren dessutom bedöma om agenserna medför fara för graviditet eller amning. Denna bedömning ska göras oavsett om det finns gravida eller ammande arbetstagare på arbetsplatsen. Också denna riskbedömning ska uppdateras regelbundet och alltid när det sker förändringar i arbetsförhållandena.

Företagshälsovården hjälper arbetsgivaren att bedöma exponeringens konsekvens för hälsan.

Kemiska agenser som ska beaktas vid bedömningen av risker som i arbetet kan medföra risker för arbetstagare som är gravida och ammar (SRf 143/2024):

ämnen som klassificerats som farliga för reproduktionen eller vid amning (faroangivelser H360, H360D, H360F, H360FD, H360Fd, H360Df, H361, H361d, H361f, H361fd, H362)
ämnen som klassificerats som cancerframkallande (faroangivelserna H350, H350i, H351)
ämnen som klassificerats som skadliga för arvsmassan (faroangivelserna H340, H341)
ämnen som orsakar specifik organtoxicitet (faroangivelserna H370, H371, H372, H373)
anestesigaser
kvicksilver och dess föreningar
kolmonoxid, dvs. kolos
organiska lösningsmedel
cytostatika
syntetiska hormoner, såsom östrogen och progestiner samt hormonantagonister
mangan
aluminium
svetsrök
tobaksrök i omgivningen
sådana kemiska faktorer som man vet att är farliga och som kan tränga genom huden
cancerframkallande arbetsmetoder som anges i bilaga I till förordningen om agenser som medför risk för cancersjukdom, mutagena agenser och reproduktionstoxiska agenser i arbetet (SRf 113/2024).

Arbetsgivaren ska delge resultaten från riskbedömningen till arbetstagarna. Om man antar att arbetet medför fara för arbetstagare som är gravida eller ammar, ska arbetsgivaren påminna arbetstagarna om att de ska informera om graviditet och amning i ett så tidigt skede som möjligt. På så sätt kan graviditeter och amning fortgå tryggt och säkerställas till exempel genom arbetsarrangemang.

Cancerframkallande, gentoxiska, och reproduktionsstörande ämnen och arbetsmetoder ska ersättas med tryggare alternativ när detta rimligen är möjligt att genomföra (SRf 113/2024). Om det inte går att ersätta arbetsmetoden ska ämnena hanteras i ett slutet system.

Om det tekniskt sett inte är möjligt att genomföra ett slutet system, ska arbetsgivare på annat sätt säkerställa att exponeringen av reproduktionsstörande ämnen som arbetstagarna utsetts för inte överstiger bindande gränsvärden. Exponering för cancerframkallande ämnen och bly ska alltid minimeras så mycket som det tekniskt sett är möjligt, dock alltid så att exponeringen understiger bindande gränsvärden.

Arbetsprocesserna och arbetsmetoderna ska planeras så att exponeringen blir så liten som möjlig, och exponering av både hud och andningsvägar ska beaktas. För att förhindra att exponeringen sprids kan man använda till exempel inkapsling och objektborttagning. Man ska även sköta om städning och regelbundet underhåll av anordningarna. För arbetstagarna ska det finnas duschrum och separata förvaringsutrymmen för arbetskläder och vardagskläder.

Om det med hjälp av tekniska åtgärder inte går att i tillräcklig grad minska på exponeringen, ska arbetstagarna ges nödvändiga personliga skyddsutrustningar och arbetstagarna ska få introduktion i hur utrustningarna ska användas, underhållas och förvaras på rätt sätt. Arbetstagarna ska använda skyddsutrustningarna enligt föreskrifterna.

Arbetstagarna ska få undervisning och handledning i trygg hantering av cancerframkallande, genotoxiska och reproduktionsstörande ämnen.

ASA-lagen (452/2020; 117/2024) förpliktar arbetsgivaren att föra en förteckning över arbetstagare som exponeras i sitt arbete till reproduktionsstörande ämnen som uppfyller kriterierna för klassificering i kategori Repr. 1A eller Repr. 1B (faroangivelserna H360, H360D, H360F, H360FD, H360Fd eller H360Df). Uppgifterna rapporteras inte till något separat register, utan arbetsgivaren ska spara uppgifterna i fem år.

I förteckningen anges alla arbetstagare som exponeras i sitt arbete till ämnen som faroklassificerats Repr. 1A/1B, oavsett om exponeringen medför hälsorisker. Skyldigheten att föra förteckningen gäller även arbetstagare som exponeras för reproduktionsstörande läkemedel. Förteckningen hjälper arbetsgivaren att identifiera arbeten där man kan exponeras för reproduktionsstörande ämnen. En separat bedömning av hälsorisker anknutna till exponering ska dock alltid göras.

I förteckningen antecknas kalenderårsvis:

arbetsgivarens uppgifter
produkter som innehåller ämnen som klassificerats Repr. 1A/1B och dessa årliga användningsmängder
beskrivning av arbete som medför exponering
uppmätta exponeringsnivåer om tillgängliga
för de arbetstagare som exponeras: namn, personbeteckning, yrke och orsaken till exponering.

Riktgivande lista över ämnen

Arbetshälsoinstitutet har sammanställt en riktgivande lista över de ämnen som omfattas av plikten av att föra en förteckning och för vilka en enhetlig klassificering har utarbetats i EU:

Riktgivande lista om ämnen som klassificerats Repr. 1A/1B (pdf)

Listan uppdateras varje år. Ämnen som industrin själv klassificerar omfattas också av skyldigheten att föra förteckning. Produktens klassificering kan kontrolleras under punkt 2.1 på säkerhetsdatabladet. Under punkt 3 på säkerhetsdatabladet finns uppgifter om beståndsdelar utifrån vilka en produkt faroklassificerats.

En mall för arbetsgivarens förteckning

Bifogade mall kan användas i upprättandet av en förteckning över reproduktionsstörande ämnen.

Exempel på arbetsgivarens förteckning över arbetstagare som exponeras för reproduktionsstörande ämnen (på finska):

Förteckning över personer som har exponerats för reproduktionsstörande ämnen (word)

Uppgifterna rapporteras inte till något separat register, utan arbetsgivaren ska spara uppgifterna i fem år.

Separata skyldigheter att föra förteckning och för registrering gäller för ämnen som är cancerframkallande eller skadliga för arvsmassan, och uppgifter om dessa finns på webbplatsen för ASA-registret.

När det vid en riskbedömning har konstaterats att exponering i ett visst arbete kan medföra fara för arbetstagare som är gravida eller ammar och en arbetstagare som utför detta arbete meddelar arbetsgivaren att hon är gravid eller ammar, ska arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att graviditeten och amningen kan tryggt fortgå.

Den främsta åtgärden är en ändring av arbetsförhållandena så att farlig exponering inte förekommer. Det är möjligt att minska exponeringen av arbetstagare som är gravida eller ammar genom att till exempel ändra arbetsprocesser och genom arbetsarrangemang.

Som en följande åtgärd kan arbetstagaren flyttas över till andra uppgifter med beaktande av arbetstagarens kompetens och erfarenhet.

Om det inte är möjligt att ställa om arbetet så att det blir tryggt och om det inte finns ett ersättande arbete att tillgå, kan arbetstagaren på vissa villkor få graviditetsledighet för vilken FPA betalar graviditetspenning. Information om särskild graviditetspenning finns på FPA:s webbplats: Särskild graviditetspenning (FPA).

Företagshälsovårdens roll

Företagshälsovården

ska i en arbetsplatsutredning även identifiera de arbetsuppgifter och exponeringar som kan påverka den reproduktiva hälsan
ge förslag om hur farorna ska avlägsnas eller hur arbetstagarna kan skydda sig mot dem.

Det är viktigt att detta görs redan innan någon av arbetstagarna är gravid. Det ligger på arbetsgivarens ansvar att genomföra ändringarna, men företagshälsovården kan delta i planeringen av åtgärderna i samråd med arbetarskyddet.

Med hjälp av hälsokontroller hos företagshälsovården är det inte möjligt att direkt motverka faror för den reproduktiva hälsan, men information om riskfaktorer och råd om trygga arbets- och förfaringssätt är i fall av en eventuell graviditet nödvändiga. Arbetstagare ska uppmuntras att i ett så tidigt skede som möjligt informera arbetsgivaren och företagshälsovården om sin graviditet eller att de ammar.

I samband med den första hälsokontrollen och arbetsintroduktionen ska information om frågor som gäller reproduktiv hälsa ges, och igen i samband med eventuella tidsbestämda hälsokontroller. Dessutom kan företagshälsovården bedöma arbetsförmågan hos arbetstagare som är gravida eller ammar, och i samråd med arbetsgivaren komma överens om nödvändiga arbetsarrangemang. Detta är en del av lagstadgad företagshälsovård.