Värmeförhållanden på arbetsplatsen

Gränsen för arbete i heta förhållanden anses vara 28 grader. Arbete i temperaturer under 10 grader exponerar däremot arbetstagarna för kyla.
-
Innehållsförteckning

Arbete i värme

I Finland arbetar uppskattningsvis 60 000 arbetstagare i heta förhållanden. Var tredje arbetstagare upplever att värmen är skadlig.

I många arbeten där man använder ugnar eller andra effektiva värmegeneratorer är värmen som orsakas av arbetsprocessen betydande även på vintern. Torr värme är ett problem bland annat vid smältning och gjutning, värmebehandling, smide och valsning inom metallindustrin samt inom vissa arbeten inom glas- och keramikindustrin.

Arbetstagare i kök, tvättinrättningar och bagerier exponeras för fuktig värme. På sommaren utsätts arbetstagare utomhus för hög värme bland annat vid asfalt- och takarbeten. Även förarhytterna i fordon och maskiner kan bli varma om luftkonditioneringen inte är tillräcklig. Skyddsutrustning och tungt arbete kan orsaka värmebelastning även i svala miljöer.

  • Värmebelastning orsakas av
  • hög lufttemperatur och luftfuktighet
  • fysiskt tungt arbete
  • arbete i solen
  • låg nivå av vätskeintag
  • skyddsutrustning eller kläder som är olämpliga för arbetet.
  • Tidiga varningssignaler på värmebelastning i kroppen inkluderar överdriven svettning, huvudvärk, svaghet, trötthet, illamående och törst.

Hjärtat belastas och kroppen torkar ut

Belastningen på hjärtat ökar när man arbetar i värme eftersom en allt större andel av blodet omdirigeras till huden för att hålla kroppen sval när det blir varmt eller när den fysiska belastningen ökar. Samtidigt kan blodcirkulationen i musklerna minska och då tröttas musklerna ut snabbare. Om temperaturen i hjärnan stiger uppstår trötthet i det centrala nervsystemet. Det leder till försämrad prestationsförmåga och kan orsaka kraftig utmattning så att man måste avbryta arbetet.

När det är riktigt varmt lyckas kroppen endast göra sig av med värmen genom svett som avdunstar. Riklig svettning gör det svårare att upprätthålla kroppens vätske- och saltbalans. En arbetstagare som är van vid att arbeta i heta förhållanden kan producera ungefär 600–1 000 gram svett per timme. Om man inte kompenserar vätskeförlusten genom att dricka blir kroppen uttorkad. När kroppen blir uttorkad ökar belastningen på blodcirkulationen och temperaturen i de inre organen stiger, vilket ökar risken för akuta värmerelaterade sjukdomar.

Ett bra sätt att upprätthålla vätskebalansen är att kontrollera kroppsvikten. Törst är inget bra mått på vätskebehovet. En viktminskning på mer än tre procent medför en påtaglig nedsättning av muskelstyrkan. En viktminskning på över fyra procent ger effekter på uthålligheten. Om vikten sjunker med över sex procent är risken för värmeslag överhängande.

Negativa hälsoeffekter orsakade av värme

Kraftig svettning irriterar huden och ökar risken för hudförändringar och hudsjukdomar. Hormonella förändringar orsakade av värme kan leda till svullnader i ben och fötter. Risken ökar om man är överviktig och har högt blodtryck. Vid arbeten utomhus utsätts en oskyddad hud för solens UV-strålar och för brännskador. Värme kan försämra balansen och därmed öka risken för fallolyckor.

Värme kan öka risken för värmerelaterade sjukdomar

  • Solsting orsakas av kraftig värmestrålning mot huvudet och nacken.
  • Värmesvimning orsakas av en kraftig belastning på den ytliga och perifera blodcirkulationen, vilket tillfälligt begränsar blodtillförseln till hjärnan.
  • Värmekramper, det vill säga smärtsamma kramper i arm-, ben- och magmusklerna, är vanliga hos arbetstagare som utför arbete i värme, dricker mycket vatten och äter saltfattig mat. Värmeutmattning föregås ofta av kramper.
  • Värmeutmattning orsakas av flera timmars värmeexponering och svettning, vilket rubbar kroppens vätske- och saltbalans.
  • Värmeslag leder till en överbelastning av kroppens temperaturreglering eller att den upphör att fungera. Värmeslag är ett livshotande tillstånd.

Arbete i heta förhållanden passar inte alla

Alla kan inte arbeta i värme. Det finns kroniska sjukdomar som minskar värmetåligheten eller som förvärras av värmebelastning samt individuella faktorer som ökar risken för värmeslag.

Värmetåligheten kan minska på grund av sjukdomar i andningsorganen och blodomloppet, sjukdomar i nervsystemet, metabola sjukdomar, utbredda hudsjukdomar och läkemedel som används mot dessa.

Hinder för utförande av arbete i heta förhållanden är ofta hjärtinfarkt, hjärtinsufficiens och svår njursjukdom.

Hantering av olägenheter orsakade av värme

  • Vänj dig vid värmen stegvis. De första dagarna i en varm miljö är svårast, eftersom det tar ungefär en vecka för kroppen att anpassa sig till värmen.
  • Drick tillräckligt. Om du utför fysiskt arbete i värme ska du dricka upp till 1–2 deciliter åt gången, 3–4 gånger i timmen. Även vid lättare arbete bör du dricka vätska, men undvik övervätskning. Vid kortare exponeringar för värme kan vätskeförlusten ersättas med enbart vatten. Vid långvarig kraftig värmebelastning rekommenderas sockrad saft eller sportdryck med balanserad sammansättning av energi och salter.
  • Ta pauser enligt den fysiska belastningen när du arbetar i värme. Vid fysiskt arbete i värme ska du hålla fler pauser än normalt beroende på den upplevda värmen. Var i skuggan under pauserna och undvik solgass.
  • Klä dig efter ditt arbete, med hänsyn till arbetssäkerhetskraven. Skydda huden från solens ultravioletta strålar. Skydda också huvudet.
  • Använd lämpliga kylningsmetoder i arbetet. Till exempel fläktar, luftkonditionering, drag, en sval dusch, en luftkonditionerad bil och svala kläder minskar värmebelastningen.
  • Ät mångsidigt. Även om du känner dig mindre hungrig i värme behöver kroppen ändå energi. Öka mängden frukt i din kost.
  • Gör fysiskt tyngre arbete under de svalare timmarna på dagen.
  • Beakta den extra belastningen av personlig skyddsutrustning i värme. Många skydd förhindrar att värmen avlägsnas från kroppen genom svettning, vilket snabbt kan leda till värmebelastning. Drick tillräckligt redan innan du börjar arbeta. Ta på dig endast nödvändiga kläder under skyddsutrustningen. Minska belastningen genom att bland annat minimera bördorna och rör dig lugnt. Ta tillräckligt många pauser och avlägsna den personliga skyddsutrustningen under pausen.
  • Undvik att arbeta ensam i heta förhållanden.
  • Lär dig att känna igen symptomen på värmebelastning i kroppen. 
  • Var extra försiktig med alkoholintaget. Alkohol avlägsnar vätska från kroppen och ökar pulsen redan i vila.
  • Låt kroppen återhämta sig på natten. Se till att sovrummet är så svalt som möjligt och ta en sval dusch innan du lägger dig. Om du kyler ned kroppen på natten hjälper du den att återhämta sig från värmebelastningen.
  • Känn ditt hälsotillstånd. Om du inte mår bra ska du sluta arbeta och söka vila eller, vid behov, företagshälsovård
  • Ta hand om din kondition.
  • Kom ihåg att vissa sjukdomar och läkemedel kan minska värmetåligheten. Under infektioner och konvalescensen efter allvarligare inflammatoriska sjukdomar uppstår lätt störningar i kroppens temperaturreglering. Hudsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar i centrala nervsystemet samt metabola sjukdomar, såsom diabetes och sköldkörtelproblem, kan göra att temperaturregleringen inte fungerar som den ska vid värmebelastning.

Arbete i kyla

Arbetstagarna exponeras för kyla till exempel inom jord- och skogsbruket, byggbranschen och livsmedelsindustrin samt vid stuveri- och lagerarbete.

Nedkylning leder till muskelskakningar

Vi anses vara i värmebalans när vår kropp producerar lika mycket värme som den gör av med. Värmebalansen regleras av det autonoma värmeregleringssystemet. Värmebalansen påverkas även av kläder, arbetsbelastning och miljöfaktorer, såsom vind, luftfuktighet och lufttemperatur.

I kyla strävar kroppens fysiologiska reaktioner efter att hålla personen varm. Till en början drar blodkärlen i huden och extremiteterna ihop sig, då blodflödet och värmen som avges av kroppen minskar.

Om nedkylningen fortsätter ökar muskelspänningen och orsakar slutligen ofrivilliga muskelkramper. Med hjälp av muskelskakningarna producerar kroppen värme, vilket fördröjer nedkylningen. Kraftiga muskelskakningar kan öka värmeproduktionen fyr- eller femfaldigt jämfört med en person i vila.

Om personen fortsätter att vistas i kyla blir muskelskakningarna ännu kraftigare och obehagligare. På grund av de känslor som kylan orsakar försöker vi ofta komma bort från den, ta på mer kläder eller röra på oss.

Kylans inverkan på funktionsförmågan och hälsan

Kylans inverkan på funktionsförmågan beror på vilka kroppsdelar som kyls ned och hur mycket. Vanligast i arbetssituationer är nedkylning av händer och fötter. Nedkylning av fingrarna försvagar de finmotoriska färdigheterna.

Kyla belastar kroppen och sänker den fysiska funktionsförmågan. Störst besvär orsakar kylan i arbeten som kräver dynamiskt muskelarbete, det vill säga synliga rörelser. När musklerna kyls ner med en grad försvagas funktionsförmågan med 2–10 procent. När man jobbar utomhus i normalt vinterväder kan funktionsförmågan försvagas med 5–20 procent. Olyckorna ökar i kyla, eftersom det obehaglig som orsakas av kyla försvagar uppmärksamheten, kroppens nedkylning förändrar musklerkoordinationen, tjocka kläder orsakar klumpighet och risken för att halka ökar. 

Kylan orsakar symptom och försvårar överlevnad:

  • cirkulationsrubbningar i händer och fötter: Raynauds syndrom, vibrationsskada
  • sjukdomar i stöd- och rörelseorganen: karpaltunnelsyndrom, senskideinflammation
  • kranskärlssjukdom och andra hjärtsjukdomar
  • svår blodtryckssjukdom
  • sjukdomar i andningsorganen: astma
  • prostatasymptom
  • hudsjukdomar: köldallergi, köldknölar, rodnad

Nedkylning av kroppen är en stressfaktor som har negativ inverkan på vår mentala verksamhet. Lindrig nedkylning är ett undantag, eftersom den leder till ökad vakenhet och kan till och med förbättra funktionsförmågan.

  • Lindrig nedkylning försvagar funktionsförmågan i händerna samt förbättrar eller försvagar den intellektuella funktionsförmågan.
  • Måttlig nedkylning försvagar funktionsförmågan i händerna, de yttersta delarnas muskelstyrka och den intellektuella funktionsförmågan.
  • Kraftig nedkylning försvagar funktionsförmågan på många sätt. Kylan reducerar blodcirkulationen i huden, händerna och fötterna, höjer blodtrycket och belastar hjärtat. Speciellt i tungt arbete kyls andningsorganen ned och luftvägarna kan dra ihop sig.

Skador orsakade av kyla

Kraftig lokal nedkylning av kroppens perifera delar och huden kan orsaka vävnadsskador, varav de vanligaste är köldskador. De kan uppstå om omgivningstemperaturen sjunker till under noll grader.

Om det är fuktigt och man inte rör på sig kan man förfrysa fötterna redan i relativt milt väder. Följden kan i värsta fall vara svåra cirkulationsstörningar.

En lokal köldskada kan uppstå på några sekunder om bar hud kommer i kontakt med en kall metallyta, till exempel ett verktyg.

Hypotermi innebär att kroppstemperaturen sjunker under 35 grader, alltså ungefär två grader under det normala. Hypotermi förekommer i huvudsak i samband med olyckor.

Symptom på lindrig hypotermi är kraftiga muskelskakningar, försämrad fysisk och intellektuell funktionsförmåga, försvagad koordinationsförmåga och ibland också virrighet. När kroppstemperaturen sjunker under 33 grader minskar muskelskakningarna så småningom, tills de helt upphör. När kroppstemperaturen sjunker under 30 grader kan man förlora medvetandet och riskera att dö.

Keywords

kuuma
kuumatyö
kylmä
kylmätyö
Arbetarskydd