Damm i arbetsmiljön

Luftföroreningar i partikelform, dvs. damm, är vanliga agenser på produktionsmässiga arbetsplatser. Dammet kan härstamma från oorganiska material, såsom stendamm, eller från organiskt eller organogent material. Damm kan frigöras i luften på arbetsplatsen till exempel vid hantering av kemikalier i pulverform eller vid bearbetning av olika material, till exempel metall eller trä. Små partiklar kan frigöras i luften i olika uppvärmnings- och förbränningsprocesser och i avgaser.
-

Oorganiskt damm

Stendamm och kvarts

Stenmaterial innehåller kristallin kiseldioxid, och i Finland är den vanligaste formen kvarts. Exponering för stendamm och den kvarts som det innehåller kan förekomma till exempel i gruvor, betongindustrin och i byggnader. Vid långvarig, alltför stor exponering kan fint kvartsdamm orsaka silikos, dvs. lungfibros orsakad av kvarts, samt lungcancer.

Metalldamm

Vid bearbetning av metaller, såsom skärning, borrning och slipning, uppstår damm. Vid termisk metallbearbetning, t.ex. svetsning och termisk skärning, uppstår rök/ånga som innehåller små metallpartiklar. Vid svetsning av rostfritt stål frigörs bland annat partiklar som innehåller krom och nickel i luften.

Målnivåerna är rekommendationer från Arbetshälsoinstitutet och de kan användas vid bedömningen av arbetsmiljörisker och vid planeringen av en hälsosam arbetsmiljö. Målnivåer har angetts för bland annat krom- och nickelföreningar, svetsångor och allmänt respirabelt och alveolärt damm.

Organiskt damm

Det vanligaste organiska dammet i arbetsmiljön är mjöldamm och trädamm. 

Mjöldamm

Exponering för mjöldamm kan ske i spannmålslager, fabriker, bagerier och foderfabriker. Mjöldamm är en betydande orsak till yrkessnuva och -astma.

Trädamm

Trädamm uppstår vid träbearbetning och vid hantering av trämaterial, t.ex. flis eller sågspån. Bland annat sågverk samt skiv-, trävaru- och möbelfabriker samt snickeriverkstäder är industrisektorer som exponerar för trädamm. Man kan också exponeras för trädamm till exempel vid tillverkning av pappers- och kartongmassa, i byggnadsindustrin och i modellverkstäder, till exempel vid tillverkning av metall- och betongprodukter.

Mätning av dammhalt

Dammhalter på produktionsmässiga arbetsplatser kan mätas och utifrån mätresultaten kan arbetstagarnas exponering bedömas. De arbetshygieniska gränsvärden, som resultaten av mätningarna jämförs med, är oftast fastställda för den inhalerbara fraktionen, med vilken avses de partiklar som kommer in i andningsorganen. Till exempel har gränsvärden för kvarts och vissa metaller också fastställts för alveolärt damm, det vill säga små partiklar som tränger djupt in i andningsorganen ända fram till lungblåsorna eller alveolerna.

Nyckelord