Graviditet och arbete

Vid bedömning av säkerhet och hälsa på en arbetsplats bör arbetsförhållandena alltid granskas med hänsyn till eventuell gravid arbetstagare samt arbetstagarnas reproduktiva hälsa. I en arbetsplatsutredning bör ingå identifiering och utredning av de arbetsuppgifter samt faktorer som kan ha en inverkan på arvsmassan, fostret eller graviditeten. Arbetsgivaren ansvarar för den verksamhet som behövs för främjande och upprätthållandet av arbetstagarnas säkerhet och hälsa.
-
Innehållsförteckning

Lagstiftning som rör graviditet

Företagshälsovårdens uppgifter och samarbete

Företagshälsovården har en central roll vid kartläggning, bedömning samt förebyggande arbete av hälsorisker i arbetet. I en arbetsplatsutredning bör ingå identifiering och utredning av de arbetsuppgifter samt faktorer som kan ha en inverkan på arvsmassan, fostret eller graviditeten. 

Företagshälsovården ger råd och vägledning i anslutning till den reproduktiva hälsan. Vid behov utförs en hälsoundersökning för att planera nödvändiga åtgärder i arbetet under graviditetstiden.

Gällande de faktorer som påverkar graviditeten och den reproduktiva hälsan stadgas i lagstiftningen inom EU, arbetsavtals- och arbetarskyddslagstiftningen samt statsrådets förordning som berör rätten till utbetalning av särskild moderskapspenning via FPA. Samtliga författningar bör tas i beaktande när det gäller skydd av arbetstagaren och fostrets hälsa.

Centrala författningar

I arbetarskyddslagen (738/2002, § 10, 11, 38, 40) stadgas att arbetsgivaren ansvarar för en gravid arbetstagares arbetarskydd, hälsa i arbetet samt förhindrande av olycksfall.

Arbetsavtalslagen (55/2001) stadgar att om en gravid arbetstagares arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden äventyrar hennes eller fostrets hälsa och riskfaktorn inte kan elimineras i arbetet eller arbetsförhållandena, skall arbetsgivaren sträva efter att för graviditetstiden flytta arbetstagaren till andra uppgifter som är lämpliga med beaktande av hennes arbetsförmåga och yrkesskicklighet.

Tillämpliga arbetarskyddsåtgärder kan till exempel vara att byta ut hälsofarliga ämnen mot ofarliga eller minimera exponeringen under riskgränsvärden och således risk för ohälsa, ändra arbetsmetoder, förbättra arbetsförhållandena genom konstruktionsåtgärder och tekniska åtgärder samt användning av personlig skyddsutrustning. Det bör noteras, att användning av personlig skyddsutrustning ofta är problematiskt under en graviditet, till exempel kan kontinuerlig användning av andningsskydd inte rekommenderas.

Enligt statsrådets förordning 603/2015 ska arbetsgivaren underrätta arbetstagarna om de risker som fostrets utveckling eller graviditeten utsätts för, om det i arbetet används eller förekommer agens eller andra faktorer som kan medföra sådana risker. I ett sådant arbete ska en gravid arbetstagare informera arbetsgivaren eller företagshälsovården om sin graviditet.

Statsrådets förordning 603/2015 om agens och andra faktorer i arbetet som medför risker för den reproduktiva hälsan nämner kemiska ämnen som kan vara mutagena, cancerogena, reproduktionstoxiska eller ha effekt på eller via amning och specifikt organtoxiska vid enstaka exponering. Därutöver bör man ge akt på följande kemiska agens: anestesigaser, kvicksilver och dess föreningar, kolmonoxid, organiska lösningsmedel, cytostatika samt syntetiska östrogener och progestiner.

Biologiska faktorer som utgör fara är toxoplasmos och listeria samt virussjukdomarna hepatit, herpes, HIV, cytomegalo, vattkoppor, röda hund och femte sjukan.

Fysikaliska faktorer som utgör fara är joniserande strålning, radionukleider, tryckreglerade arbeten som inkluderar underjordiskt gruvarbete, arbete i tryckreglerade utrymmen och undervattensdykning.

Andra faktorer som bör beaktas i enlighet med EU- och arbetarskyddslagstiftningen

Fysikaliska faktorer

Om det konstateras att en arbetstagare i sitt arbete belastas av temperaturförhållanden, buller, tryck, vibration, strålning eller andra fysikaliska faktorer på ett sätt som äventyrar säkerheten eller förorsakar olägenhet eller fara för hälsan, skall arbetsgivaren begränsa dem så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarens säkerhet eller hälsa eller reproduktiva hälsa i enlighet med arbetarskyddslagen.

Av dessa berättigar enbart joniserande strålning till särskild moderskapsledighet, vilket innebär att belastande exponering av temperaturförhållanden, buller, tryck eller vibration bör åtgärdas och avlägsnas på arbetsplatsen. Om detta inte är möjligt, åtgärdas så att de inte medför risk för ohälsa på arbetsplatsen.

Fysiska belastningsfaktorer

När arbetsmetoder väljs för en gravid arbetstagare ska storleken av lass och bördor som hanteras manuellt samt arbetsställningar eller arbetsrörelser som kan vara skadliga för fostret beaktas i enlighet med statsrådets förordning 603/2015.

EU-direktivet 92/85/ETY påbjuder att fysikaliska faktorer som bör utvärderas gällande gravid arbetstagare är slag, vibrationer eller rörelser , hantering av lass och bördor (speciellt riskfaktorer för ryggen), buller, joniserande och icke-joniserande strålning, extrem kyla eller värme, arbetsställningar och rörelser, fysisk och psykisk trötthet samt övrig fysisk ansträngning.

Den primära åtgärden för att skydda sig mot dessa faktorer är att anpassa arbetsuppgifterna och om detta inte är möjligt att placeras i andra arbetsuppgifter. Om inte heller detta är möjligt, kan arbetstagaren ges semester enligt gängse nationella lagstiftning. Dessa faktorer, förutom joniserande strålning, berättigar inte till särskild moderskapsledighet enligt finländsk lagstiftning, utan bör åtgärdas så att de inte medför risk för ohälsa på arbetsplatsen.

Nattarbete

I enlighet med EU-direktivet 92/85/ETY kan en gravid arbetstagare inte åläggas att utföra nattarbete. Arbetarskyddslagen stadgar också att en arbetstagare i nattarbete vid behov ges möjlighet att byta arbetsuppgifter eller övergå till dagarbete. Nattarbete berättigar inte till särskild moderskapsledighet enligt finländsk lagstiftning.

Våra experter

Leena Aitto-oja

Leena Aitto-oja

E-post
leena.aitto-oja [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 6106
Heikki Frilander

Heikki Frilander

E-post
heikki.frilander [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 2265

Keywords

Arbetshälsa