Teknik och välbefinnande

Digitaliseringen förändrar arbetsmetoderna inom olika branscher och arbetsuppgifter. Digitaliseringens effekter på arbete och välbefinnande på arbetsplatsen är dock inte linjära. De påverkas av hur den nya tekniken införs och tillämpas. Digitaliseringen är inte enbart teknisk utan framför allt socioteknisk förändring, där det är viktigt att stödja människors påverkningsmöjligheter och agens.
Lähikuva käsistä kannettavan tietokoneen äärellä.
Innehållsförteckning

Artificiell intelligens (AI) och robotteknik

Med AI avses i allmänhet en dator eller ett datorprogram som kan hantera funktioner som anses intelligenta. Under de senaste åren har utvecklingen av AI drivits av en ökning av datorprestandan, snabbare datakommunikationsförbindelser, en ökning av mängden data i digitalt format och utvecklingen av maskininlärningsalgoritmer.  

De nuvarande AI-tillämpningarna kan dock endast utföra förutbestämda och relativt smala uppgifter utifrån sin programmerade logik. AI är ännu inte kapabel att självständigt tänka som människan.   

Nya AI-lösningar dyker ofta upp i arbetslivet i form av olika robotar. De sträcker sig från traditionella industrirobotar till virtuella enheter som sökmotorer, chatbots, sociala robotar och självkörande fordon. Beroende på uppgiften fungerar robotar antingen som substitut för mänsklig arbetsinsats eller i roller som hjälper eller utökar mänsklig förmåga och intelligens.   

Den största nyttan av robotar och andra AI-lösningar i arbetslivet uppnås när de fungerar som en “stödjande intelligens” för människor, så att de främjar människans användning av sin egen kompetens och kreativitet i arbetet.

Sakernas internet

Med sakernas internet (IoT, Internet of Things) avses fysiska och digitala enheter som är anslutna till internet och samtidigt samlar in och delar information. Enheterna har en förmåga att känna av sin omgivning baserad på sensorer, programvara och kommunikation. De kommunicerar och agerar intelligent baserat på de data de känner av.  

Antalet enheter som är anslutna till internet ökar snabbt. Effekterna av detta på arbetslivet och samhället som helhet kan jämföras med framväxten av internet eller mobiltelefoner.     

Sakernas internet kommer nu att tillämpas på nästan alla eldrivna apparater vars data kan överföras. Detta skapar förutsättningar för automatisering av många funktioner och bidrar till att till exempel utveckla nya typer av tjänster, integrera processer mer och mer eller stödja människor i deras vardag.  

Sakernas internet kan användas för att förutse risk- och farosituationer. Samtidigt blir olika frågor om datasäkerhet och dataskydd allt viktigare. 

Förstärkt och virtuell verklighet

De digitala världarna smälter samman med verkligheten, dvs. den verkliga världen, med hjälp av terminaler som ger en allt mer autentisk känsla.  

I den förstärkta verkligheten (Augmented Reality, AR) förs enskilda digitala element in i den verkliga världen. I virtuell verklighet (Virtual Reality, VR) skapar enheterna däremot en helt artificiell digital värld för användaren.  

Applikationer för förstärkt och virtuell verklighet används i olika branscher, till exempel inom utbildning, fjärrnärvaro, underhållsuppgifter och simuleringar.   

AR- och VR-tillämpningar gör det möjligt att utveckla nya typer av inlärningslösningar för många uppgifter. Arbetstagares exponering för skadliga eller farliga arbetsmiljöer kan minskas. Den fysiska, mentala eller kognitiva belastningen i arbetsuppgifterna kan minskas. Kognitiv belastning är relaterad till exempelvis en persons uppmärksamhet, minne, perception och tankeförmåga.  

Samtidigt måste man se till att de anställdas förståelse och känsla för de verkliga processerna inte går förlorade genom tillämpningarna. Vikten av kompetens gällande utrustningens användbarhet och datasäkerhet ökar också som en fråga i anslutning till arbetssäkerhet och välbefinnande.

Keywords

teknologia
tekoäly
Förändringen av arbetslivet
Arbetshälsa och arbetsförmåga