Artros är den vanligaste ledsjukdomen. Den förekommer oftast i fingerlederna, knäna, höfterna och ryggraden. Artros utvecklas till följd av en kombination av individens genetiska benägenhet, livsstil och olika belastningsfaktorer.
Finger- och handledsartros är den vanligaste typen av artros. Den kan minska greppstyrkan och handens funktionsförmåga och avsevärt försämra arbetsförmågan i många yrken. Knä- och höftartros påverkar arbetsförmågan, särskilt i uppgifter med hög fysisk belastning, och försämrar rörligheten hos den åldrande befolkningen.
Förekomsten av artros ökar kraftigt med åldern, så i takt med att den arbetsföra befolkningen åldras ökar även antalet personer med artros i arbetslivet. Uppskattningarna av förekomsten av artros i befolkningen varierar beroende på definitionskriterierna för sjukdomen. Enligt en klinisk undersökning i Hälsa 2000-undersökningen var förekomsten av knäledsartros bland finländare över 30 år fem procent för män och sju procent för kvinnor. Fem procent av männen och fyra procent av kvinnorna hade höftledsartros. Enligt en metaanalys i den internationella forskningslitteraturen var förekomsten av artros i tummens basled sju procent hos kvinnor och sex procent hos män.
Artros och arbete
Artros är vanligare i vissa yrken. Det finns något olika riskfaktorer för knä- och höftledsartros. Knän belastas särskilt mycket av huksittande eller knästående arbete, frekventa tunga lyft och bärande, positioner med böjda knän särskilt med en tung last, frekvent spring i trappor eller klättring på annan brant yta, upprepade hopp, vibrationer och långvarig gång.
En metaanalys av knäartros konstaterade att arbete på knä eller på huk, lyftarbete och arbete som involverar en hel del trappor ökar risken för knäartros med 1,6 till 1,7 gånger.
Riskfaktorer för artros i höften inkluderar hantering av tunga laster, vibrationsexponering, frekvent trappspring och hopp. Högenergiskador på leden utlöser lätt artrosprocessen. Skador på annat håll kan också leda till artros, om de indirekt påverkar biomekaniken i leden. Upprepad och långvarig belastning av lederna kan påverka leden på samma sätt. Ett exempel på detta är sambandet mellan artros i arbetshandens fingrar på grund av pincettgreppet som upptäckts hos tandläkare.
Världshälsoorganisationen (WHO) och Internationella arbetsorganisationen (ILO) har gjort en uppskattning av den globala sjukdomsbördan i samband med arbetets fysiska belastningsfaktorer. Ergonomiska belastningsfaktorer visade sig öka risken för höft- och knäartros och vissa andra sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.
Riskfaktorer för artros
Arbetsrelaterade riskfaktorer
Knäartros
- huksittande eller knästående arbete
- hantering av tunga laster
- positioner med böjda knän
- frekvent spring i trappor
- upprepade hopp
- vibrationer
- långvarig gång
- olycksfall
Höftartros
- hantering av tunga laster
- frekvent spring i trappor
- upprepade hopp
- vibrationer
- olycksfall
Finger- och handledsartros
- vibrationer
- ensidiga handrörelser
- statisk belastning av fingrarna
- Individuella faktorer
- genetiska faktorer
- ålder
- övervikt
