Arbetsförmåga

En bild av Arbetsförmågehuset kan laddas ner från Arbetshälsoinstitutets materialbank på finska, svenska, engelska och tyska, men bildens utseende eller innehåll får inte ändras.  Arbetshälsoinstitutets logotyp och anteckningen ©Arbetshälsoinstitutet ska vara synliga på bilden.

Arbetsförmågan kan beskrivas som ett hus med fyra våningar. Hälsa och funktionsförmåga är den första våningen. Fysisk funktionsförmåga, psykisk och social funktionsförmåga samt hälsa utgör tillsammans grunden för arbetsförmågan.

Kompetens finns på den andra våningen. Den baserar sig på grundläggande utbildning samt yrkesmässiga kunskaper och färdigheter. En kontinuerlig uppdatering av kunskaperna och färdigheterna, s.k. livslångt lärande, är viktigt. Våningens betydelse har betonats under de senaste åren, eftersom nya krav på arbetsförmåga och kunskapsområden uppkommer kontinuerligt inom alla näringsgrenar.

Värden, attityder och motivation finns på den tredje våningen. På den här våningen samordnas också arbetslivet och det övriga livet. 

De egna attityderna till arbetet påverkar arbetsförmågan på ett betydande sätt. Om arbetet upplevs som meningsfullt och lämpligt utmanande, förstärker det arbetsförmågan. Ifall arbetet är en obligatorisk del av livet och inte motsvarar de egna förväntningarna, försämrar detta arbetsförmågan. Med åldern ändras attityderna gentemot arbete och pension och kan leda till att man lämnar arbetslivet eller marginaliseras i förtid.

Ledarskapet, arbetsgemenskapen och arbetsförhållandena finns på husets fjärde våning. Denna våning beskriver arbetsplatsen konkret. Hit hör arbetet, arbetsförhållanden, arbetsgemenskapen och organisationen. Även chefsarbetet och ledarskapet är en central del av verksamheten på denna våning: cheferna och direktörerna har ett ansvar och en skyldighet att organisera och utveckla verksamheten som upprätthåller arbetsförmågan på arbetsplatsen.

Arbetsförmåga handlar om kompatibilitet och balans mellan människans resurser och arbete. Arbetsförmågehuset fungerar och står stadigt då alla våningar stöder varandra. Med åldern sker betydande förändringar i de lägre våningarna som beskriver individens resurser. Den fjärde våningen, arbetet, förändras snabbt och beaktar inte alltid människans förutsättningar att svara på förändringarna i tillräcklig utsträckning. En fjärde våning som blivit för tung trycker ofta ner våningarna nedanför med ödesdigra konsekvenser.

Alla våningar i byggnaden måste utvecklas kontinuerligt under arbetslivet. Målet är att säkerställa att våningarna passar ihop när människan och arbetet förändras. Individen har naturligtvis huvudansvaret för sina egna resurser. Arbetsgivarna och cheferna har för sin del huvudansvaret för husets fjärde våning: arbetet och arbetsförhållandena. 

I verksamheten för att upprätthålla arbetsförmågan ger samarbete mellan olika parter och stödorganisationer (bland annat företagshälsovården, arbetarskyddskommissionen) det bästa resultatet. Arbetsgivaren kan stödja utvecklingen av individens resurser på många olika sätt. Arbetstagaren kan aktivt delta i främjande av välbefinnandet både i sitt eget arbete och i arbetsgemenskapen.

Arbetsförmågehuset omges av nätverk av familj, släktingar och vänner. Samhällets strukturer och regler inverkar också på individens arbetsförmåga. Ansvaret för individens arbetsförmåga fördelas mellan individen, företaget och samhället.

Modellen Arbetsförmågehuset har utvecklats av professor Juhani Ilmarinen. Den baserar sig på studier som har undersökt de faktorer som påverkar arbetsförmågan. 

Publiceringsrättigheter för bilden av Arbetsförmågehuset: ladda ner en webbild eller en tryckbar bild på Arbetsförmågehuset. Arbetshälsoinstitutets logotyp och anteckningen ©Arbetshälsoinstitutet ska vara synliga på bilden. Andra referenser behövs inte.