Arbetsförmåga

Arbetsförmågan är en helhet där arbetstagarens hälsa, kompetens och motivation möter arbetets krav. Även individens upplevelser av arbetet spelar en central roll för arbetsförmågan.

I ett föränderligt arbetsliv utvecklas kompetenskraven ständigt och den psykiska hälsans betydelse för arbetsförmågan har ökat. Även samhälleliga faktorer, såsom lagstiftning och kollektivavtal, påverkar arbetets krav och därigenom arbetsförmågan.
 

Arbetsförmåga kan definieras på olika sätt. Till exempel en bedömning av arbetsförmågan inför beslut om tjänster och förmåner görs på medicinska grunder som är relaterade till individen. Då bedöms graden av arbetsoförmåga, som bestäms av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

I samband med upprätthållande av och stöd för arbetsförmågan granskas arbetsförmågan däremot i bred bemärkelse. Då kan metoderna för att stödja arbetsförmågan vara mångahanda. Utöver stöd för individens hälsa, kompetens och motivation kan metoderna omfatta gemensamma verksamhetsmodeller för stöd för arbetsförmågan och ledning av arbetsförmågan på arbetsplatsen. På arbetsplatserna och i chefsarbetet borde det finnas verksamhetssätt med hjälp av vilka arbetsförmågan kan stödjas.

Om individens hälsa och funktionsförmåga är nedsatt räcker det inte att enbart bedöma individens begränsningar. Det är viktigt att förstå vad arbetet betyder för hen och hur hen upplever sin arbetsförmåga. På så sätt kan arbetsförmågan stödjas på ett övergripande sätt och fungerande, realistiska lösningar tas fram.

En övergripande syn på arbetsförmågan kan gestaltas till exempel med hjälp av Arbetsförmågehuset, som utvecklats av professor Juhani Ilmarinen. Modellen Arbetsförmågehuset baserar sig på studier av faktorer som påverkar arbetsförmågan.

En bild av Arbetsförmågehuset för webben eller tryck kan laddas ner från Arbetshälsoinstitutets materialbank på finska, svenska och engelska. Bildens utseende eller innehåll får inte ändras. Arbetshälsoinstitutets logotyp och märkningen © Arbetshälsoinstitutet ska vara synliga på bilden. Inga andra källhänvisningar behövs.

Samarbete utvecklar våningarna i Arbetsförmågehuset

Arbetsförmågehuset fungerar och står stadigt när alla dess våningar stöder varandra. När människan, arbetet eller verksamhetsmiljön förändras måste man se till att våningarna passar ihop.  

Individen ansvarar inte ensam för att upprätthålla arbetsförmågan och förmågan att stanna kvar i arbetet. Stödet för arbetsförmågan är ofta sektorsövergripande och multiprofessionellt. Arbetstagarnas arbetsförmåga stöds av aktörer på arbetsplatsen, företagshälsovården, primärvården, sysselsättningstjänsterna och exempelvis tjänsteproducenter inom rehabilitering.

1. Hälsa och funktionsförmåga utgör grunden för arbetsförmågan
   
   • Den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan samt hälsan utgör tillsammans grunden för arbetsförmågan.
   • Individens funktionsförmåga är dock inte samma sak som arbetsförmågan. Även om funktionsförmågan är nedsatt varierar dess inverkan på arbetsförmågan beroende på arbetsuppgifterna och livssituationen.
2. Kompetens är en allt viktigare del av arbetsförmågan
   • Grunden för kompetens är grundläggande utbildning samt yrkeskunskaper och färdigheter. 
   • Det är viktigt att kontinuerligt uppdatera kunskaperna och färdigheterna. 
   • Betydelsen av denna våning i Arbetsförmågehuset har under de senaste åren framhävts, eftersom arbetets krav ökar och det hela tiden behövs ny kompetens inom alla branscher.Osaamisen perustana ovat peruskoulutus sekä ammatilliset tiedot ja taidot. 
3. Arbetets meningsfullhet stärker arbetsförmågan
   • Individens attityder och motivation påverkar arbetsförmågan. 
   • Om arbetstagaren upplever att arbetet strider mot hens egna värderingar eller inte känns motiverande kan arbetsförmågan försämras. Arbetsförmågan stärks däremot om arbetet upplevs som meningsfullt och lagom utmanande.
   • Goda arbetsförhållanden, såsom rättvist chefsarbete, uppskattning av arbetet, ett meningsfullt arbetsinnehåll och välorganiserade arbetsprocesser, har samband med arbetsmotivationen.
4. Ledarskap, arbetsgemenskap och arbetsmiljö
   • Genom gott ledarskap och chefsarbete säkerställs att arbetet löper smidigt. Det uppnås genom att ställa upp mål för arbetet, utveckla organiseringen av arbetet och arbetssätten samt främja goda arbetsförhållanden.
   • En öppen och uppskattande kultur på arbetsplatsen främjar gemenskap, mångfald och delaktighet i arbetsgemenskapen.
   • Ledning av arbetsförmågan är en del av den dagliga ledningen, där varje våning i Arbetsförmågehuset beaktas (se separat punkt om ledning av arbetsförmågan nedan).
5. Familjen, den närmaste kretsen och verksamhetsmiljön påverkar arbetsförmågan
   • Individens närmiljö kan hjälpa till att upprätthålla arbetsförmågan.
   • Å andra sidan kan ett meningsfullt och rätt dimensionerat arbete stödja personen i en situation där till exempel en närståendes allvarliga sjukdom försämrar arbetsförmågan. 
6. Även samhällets värderingar, attityder och lagar påverkar individens arbetsförmåga
   • Arbetsgivarnas attityder gentemot olika arbetstagare eller förändringar i arbetstidslagstiftningen är exempel på samhällsfrågor som också kan påverka individens arbetsförmåga. 
   • Minskningen av fysiskt arbete och ökningen av kunskapsarbete framhäver behovet av psykisk uthållighet och flexibilitet i arbetslivet. Samhällsförändringen ökar individernas möjligheter, men samtidigt kan ett ständigt krav på självledarskap vara belastande.

Ledning av arbetsförmågan är målinriktad och systematisk verksamhet som grundar sig på arbetsplatsens strategi och vars syfte är att stödja och stärka arbetsförmågan både på individ- och arbetsgemenskapsnivå. Den omfattar såväl förebyggande åtgärder som stöd i föränderliga situationer. Lyckad ledning av arbetsförmågan förutsätter ett nära samarbete mellan olika aktörer, såsom chefer, ledningen, HR och arbetarskyddsexperter samt företagshälsovården.

Ledningen av arbetsförmågan kan beskrivas som en pyramid:

• Grundnivån: Dagligt ledarskap som säkerställer förutsättningarna för ett bra arbete och att arbetet löper smidigt. Det är viktigt att identifiera och stärka arbetstagarnas och arbetsgemenskapens resursfaktorer samt förebygga risker som hotar arbetsförmågan och arbetssäkerheten.
• Medelnivån: Man tar tidigt tag i utmaningar i arbetet, arbetsmiljön eller arbetsgemenskapen och söker lösningar tillsammans med olika aktörer, såsom arbetstagarna, chefen, HR och företagshälsovården.
• Högsta nivån: Man stöder arbetstagare vars arbetsförmåga redan är nedsatt och söker individuella lösningar för att fortsätta i arbetet eller återvända till arbetet.

Arbetsförmåga

• Handboken Stöd för arbetsförmågan på arbetsplatsen (suomi.fi)
• Sairauslähtöisestä työ- ja toimintakyvyn arvioinnista monialaiseen arviointimalliin (duodecimlehti.fi) på finska, sammanfattning på engelska
• Begreppet arbetsförmåga och modeller för arbetsförmåga inom rehabiliteringsforskning och -praxis (helsinki.fi) på finska, sammanfattning på engelska
• Arbetsförmågans dimensioner: Resultat från undersökningen Hälsa 2000 (julkari.fi) på finska, sammanfattning på svenska
• Työkyvystä työpotentiaaliin (ttl.fi) på finska
• Exploring the diversity of conceptualizations of work (dis)ability: a scoping review of published definitions (link.springer.com)
• The Concept of Work Ability (link.springer.com)

Ledning av arbetsförmågan

• Ledning av arbetsförmåga – vad och varför? (ttl.fi)