Arbetsmiljöer för kunskapsarbete

I dag genomgår arbetsmiljön för kunskapsarbete stora förändringar av flera skäl. Digitaliseringen och kraven på en hållbar utveckling kan till exempel ses som en effektiv användning av lokaler och en multilokalisering av arbetet. Vid utformningen av arbetsmiljön försöker man också ta hänsyn till det mångsidiga innehållet i kunskapsarbetet, såsom olika former av samarbete och individuellt arbete som kräver koncentration. Arbetslokalernas roll förändras i takt med att arbetsplatserna och arbetssätten blir alltmer mångsidiga och flexibla.  

I praktiken blir det till exempel allt vanligare med aktivitetsbaserade kontor och gemensamt utnyttjande av lokaler som svar på förändringar i arbetet.  Coronaviruspandemin har ytterligare påskyndat denna redan pågående trend i arbetsmiljön. Det aktivitetsbaserade kontoret är en kontorstyp som syftar till att stödja moderna, flexibla arbetssätt och förbättra effektiviteten och flexibiliteten i utrymmena.  Delade utrymmen och samarbetsutrymmen är gemensamma platser för arbete som inte ägs av en enskild organisation. De kan också vara flexibla, till exempel medlemsbaserade lokaltjänster, där en gemensam arbetslokal delas av människor från olika organisationer och till exempel enskilda företagare. 

Det är viktigt att planera arbetsmiljöerna efter organisationens strategiska mål och det arbete som ska utföras. Användarna står i centrum för designprocessen så att olika användargruppers arbetskrav, arbetsprocesser och behov av integritet, fokus och samarbete balanseras. När man utvecklar arbetsmiljön är det också bra att försöka förutse förändringar i arbetet i framtiden, så att framför allt utrymmeslösningarna tillgodoser arbetsbehovet under lång tid.    

Vid utformning och utveckling av arbetsmiljöer måste hänsyn tas till både de fysiska (utrymmen som är tillgängliga för arbete, inkl. möbler och utrustning) och virtuella arbetsmiljöerna (teknik och utrustning, applikationer, plattformar, datasystem), de sätt på vilka dessa miljöer används och de gemensamma regler som styr deras användning. Målet ska vara sunda, trygga lokaler och arbetsmiljöer som främjar personalens välbefinnande.  Arbetsplatsernas funktionalitet beror i hög grad på de faktorer som stödjer deras användning: funktionaliteten och utnyttjandet av tekniska lösningar samt den lednings- och arbetskultur som stödjer flexibelt arbete på flera platser.