Psykiska störningar och arbete

Psykiska störningar är vid sidan av problem i stöd- och rörelseorganen den sjukdomsgrupp som oftast orsakar långvarig sjukfrånvaro och arbetsoförmåga. Perioder av arbetsoförmåga som beviljats på grund av psykiska störningar har blivit vanligare, vilket har väckt stor oro i samhället. Bidragande orsaker till fenomenet är ökade krav på den psykiska arbetsförmågan i det moderna arbetslivet, att begreppen kring psykisk hälsa har blivit mångsidigare och de förändrade sätten att använda dessa begrepp, arbetstagarnas förändrade sätt att söka stöd i frågor som berör psykisk hälsa och den ökade benägenheten att söka hjälp.
Innehållsförteckning

Psykiska störningar är syndrom med många bakomliggande faktorer, som ger upphov till problem inom de kognitiva funktionerna, känslolivet och beteendet. Benägenheten att insjukna i psykiska störningar påverkas av ärftliga faktorer, upplevelser under livet, de resurser man samlat på sig och aktuella händelser. Långvarig stress och utbrändhet kan förvärra en psykisk störning, såsom en sömnstörning eller depression, och kan också förekomma samtidigt som en annan psykisk störning.

Användning av rusmedel försämrar sömnkvaliteten och kan ha en negativ effekt på sociala relationer. Stödåtgärder på arbetsplatsen kan bidra till bevarande av arbetsförmågan och stödja arbetstagarens resurser.

Det psykiska välbefinnandet kan stärkas genom en bra livsstil.

Gränsen mellan psykiska symtom och en sjukdom som kan diagnostiseras är flytande och kulturbunden. Depressions- och ångeststörningar hör till de vanligaste psykiska störningarna hos personer i arbetsför ålder. De kan förekomma självständigt eller som en del av andra sjukdomar. Mer sällsynta sjukdomar som påverkar arbetsförmågan är till exempel bipolär sjukdom och psykotiska störningar.

Psykiska störningar orsakar mänskligt lidande, men också betydande nationalekonomiska förluster. I arbetsoförmåga som börjar i ung ålder har psykiska störningar en större roll, eftersom psykiska sjukdomar börjar tidigare än andra sjukdomar som orsakar arbetsoförmåga.

Depression på arbetsplatsen

På arbetsplatsen framträder psykiska problem som varningssignaler som ännu inte berättar vad som pågår. Om man noterar ökade eller upprepade signaler bör man ta upp saken med arbetsgivaren. Depressionsrelaterade symtom som försämrar arbetsförmågan är exempelvis

  • brist på initiativförmåga 
  • trötthet, minskade resurser och ökad känslighet för stress
  • minskat intresse och minskad motivation
  • försämrat självförtroende 
  • svårigheter att koncentrera sig eller fatta beslut 
  • sömnlöshet som påverkar energinivån dagtid 
  • oavsiktliga misstag eller försummelser 
  • konstant nedstämdhet, tillbakadragenhet och isolering
  • att man fastnar i negativa tankar eller gör negativa tolkningar av situationer 
  • problem med stämningen och återkommande gräl 
  • svårigheter att kontrollera känslor, känslighet eller irritabilitet 
  • svårigheter att hålla sig till sin arbetsroll och uppträda sakligt
  • långsammare eller snabbare tänkande eller agerande 
  • negativ respons från kunder 
  • oroväckande beteendeförändringar 
  • svårigheter att hantera arbetet 
  • långsammare och förändrad arbetsprestation 
  • ökad frånvaro och sjuklighet
  • likgiltighet gällande den egna säkerheten och självdestruktivt beteende. 

Symtom berättar om eventuella problem. Symtom kan dock även förekomma kortvarigt utan att det är fråga om en sjukdom. För depressionssymtom finns i den medicinska sjukdomsklassificeringen fastställda kriterier, enligt vilka en diagnos ställs. I Finland används klassificeringssystemet ICD-10, enligt vilket de centrala formerna av depression är indelade i depressionstillstånd (F32), varav depressiv episod är den första, och återkommande depression (F33), där man har haft depression minst en gång tidigare. En depressionsdiagnos ställs alltid av en läkare utifrån dessa symtomkriterier. 

Hur bedöms depression inom företagshälsovården?

I allmänspråket kan ordet depression syfta på 1) en normal kortvarig känsloreaktion, 2) en deprimerad sinnesstämning som är ett långvarigt känslotillstånd och ett huvudsymtom på depression eller 3) egentlig klinisk depression.

Man kan ta hjälp av olika symtomskalor för att identifiera och bedöma en depression. Frågeformulären lämpar sig för både screening och bedömning av svårighetsgrad, medan bedömningsskalorna endast lämpar sig för bedömning av svårighetsgrad. Man kan inte ställa diagnoser utifrån skalorna. En intervju är nödvändig för att bedöma symtomens kliniska betydelse. Genom differentialdiagnostik utesluter man somatiska sjukdomar orsakade av organiska psykiska störningar, läkemedel och andra kemiska ämnen (exempelvis droger). En depressionsdiagnos ställs inte om symtomen anknyter till en nära anhörigs död under den senaste tiden och den kliniska bilden överensstämmer med en normal sorgreaktion.

Förebyggande av depression och arbetsoförmåga orsakad av depression på arbetsplatsen

Arbetet och arbetsgemenskapen bör kontinuerligt utvecklas för att förebygga skadlig stress. Dessutom behövs ett överenskommet handlingsmönster för tidigt stöd för problem med arbetsförmågan och återgång till arbetet efter en lång sjukfrånvaro. 

  • Modellen för tidigt stöd innehåller varningssignaler för situationer som kan leda till försvagad arbetsförmåga. Modellen innehåller också rutiner för dessa situationer. 
  • Grunden för en lyckad återgång till arbetet läggs redan när sjukfrånvaron börjar. I företagshälsovårdsförhandlingen ska arbetstagaren, chefen och en representant för företagshälsovården tillsammans planera tidpunkten för återgången, de praktiska arrangemangen, uppgiftsbeskrivningen i återgångsskedet och eventuella förändringar som ska inledas på arbetsplatsen. 
  • Lämpligt dimensionerat arbete och andra stödåtgärder på arbetsplatsen har en central roll i behandlingen av depression. Anpassning av arbetet och stegvis återgång till arbetet har konstaterats vara effektiva sätt att stödja återgången till arbetet efter en sjukfrånvaro på grund av en psykisk störning.  

Olika förvaltningsområden, arbetsmarknadsorganisationer och tredje sektorn samarbetar nationellt för att främja rutiner som ökar välbefinnandet i arbetet, stödet vid problem med att klara av arbetet och god vård av depression.

Företagshälsovården har möjlighet att konstatera och behandla symtom på depression i ett tidigt skede. Företagshälsovården kan också stödja arbetsförmågan i alla skeden av behandlingen. Om du upplever att dina symtom försämrar din förmåga att klara av vardagen eller om du har självdestruktiva tankar ska du söka hjälp hos en hälso- och sjukvårdsproducent som passar dig (företagshälsovård, hälsovårdscentral eller den privata sektorn).

Minneslista för chefer

  • Identifiera hur arbetstagarna klarar av sitt arbete och hur stor belastning de utsätts för.
  • Observera att olika arbetstagare kan belastas på olika sätt i samma arbetsuppgift. Även hos samma person kan belastningen variera beroende på livssituation.
  • Öppenhet och förtroende inom arbetsgemenskapen stöder den psykiska hälsan.
  • I utvecklingssamtal ska man utreda hur arbetstagaren klarar av sina arbetsuppgifter (arbetsuppgifter, roller och ansvar).
  • Satsa på modellen för tidigt stöd.
  • Utred möjligheterna att anpassa arbetet. 

Minneslista för arbetstagare

  • Prata med chefen om dina arbetsuppgifter och hur du klarar av dem.
  • Att utveckla öppenheten och förtroendet i arbetsgemenskapen är allas uppgift.
  • En kultur av gemenskap på arbetsplatsen stöder den psykiska hälsan.

Minneslista för företagshälsovården

  • Identifiera psykiskt, socialt och kognitivt belastande arbetsuppgifter i samband med arbetsplatsutredningen.
  • Planera i samarbete med arbetsplatsen förebyggande åtgärder som baserar sig på verksamhetsplanen (hälsoundersökningar, grupper och så vidare).
  • Bygg i samarbete med arbetsplatsen upp modeller för ledning av arbetsförmåga. Identifiera risker för arbetsförmågan genom dataanalys, planera åtgärder enligt 30-60-90-regeln och planera vårdkedjor som passar ihop med den övriga hälso- och sjukvården.

Minneslista för arbetarskyddsorganisationen

  • Delta i riskbedömningen och arbetsplatsutredningen.
  • Bygg upp en atmosfär av gemenskap och öppenhet på arbetsplatsen.
  • Delta i utarbetandet av arbetarskyddets verksamhetsplan.

Keywords

mielenterveys