Skiftarbete

När en person arbetar i skift sker både övergående och mer permanenta förändringar i hjärn- och kroppsfunktioner inom olika hälsoområden. Tillräcklig sömn, regelbundna och hälsosamma måltider, motion och annan hälsosam livsstil är avgörande för orken och hälsan. Regelbundna hälsokontroller utgör en förebyggande åtgärd mot hälsoskador.

Tröttheten intensifieras på morgon- och nattskift

Trötthet i skiftarbete orsakas av sömnstörningar på grund av arbete vid en tidpunkt som är ogynnsam för dygnsrytmen, såsom på natten och tidigt på morgonen, samt lång vakenhet. I samband med nattskift, särskilt på det första nattskiftet, förlängs den vakna tiden om man inte tar en tupplur före nattskiftet.  

• Mer stress, nervositet och kronisk trötthet har observerats bland dem som arbetar oregelbundet än bland dagarbetare. De som arbetar nattskift har flest symtom.  
• Skiftarbete är förknippat med en låg ökning av risken för psykiska störningar.  
• Skiftarbetare är bland annat en grupp som i fråga om hälsa är utvald och vars självutvärderade arbetsförmåga och hälsa är minst lika bra som hos dem som arbetar dagtid.  
• Symtom i mag- tarmkanalen, som halsbränna, buksmärta och gasbildning är vanliga i skiftarbete.  
• Arbetsrelaterade sömnproblem är vanligare i skiftarbete. Uppskattningsvis en femtedel av skiftarbetarna lider av sömnproblem som beror på skiftarbete, vilket syns som långvarig sömnlöshet eller extrem trötthet i samband med oregelbundna arbetstider. 

Det finns ett tydligt samband mellan olycksrisk, trötthet och tiden på dygnet. Detta återspeglas bland annat i statistiken över trafikolyckor och antalet olycksfall i arbetet.  

• Trötthet försämrar förmågan att bedöma sin egen funktionsförmåga och sänker riskgränsen.   
• Uppmärksamheten minskar.  
• Förekomsten av olycksfall i arbetet är högre i skiftarbete än i dagarbete.  
• Till exempel ökar antalet olycksfall i arbetet till följd av korta arbetspass och flera på varandra följande nattskift.  
• Det finns två toppar i fråga om antalet olyckor på grund av insomning: från 02 till 06 på morgonen och från 13 till 17 på eftermiddagen.  

Hjärthälsa: Skiftarbete kan predisponera för viktökning och hjärtarytmier. Skiftarbete ökar risken för hjärtinfarkt med cirka 20 procent.  

Cancer: Skiftarbete torde öka risken för bröst-, prostata- och tjocktarmscancer i vissa skiftsystem. Den ökade risken för bröstcancer kan bero på minskad utsöndring av melatonin under nattskiftet.  

Reproduktiv hälsa: Det har konstaterats att gravida kvinnor som arbetar nattskift har fler problem under graviditeten. Missfall är vanligare hos dem som arbetar mer än ett nattskift per vecka och barnets födelsevikt kan vara lägre.   

Diabetes: Skiftarbete ökar eventuellt också risken för att utveckla diabetes i vuxen ålder. Risken för metabolt syndrom har visat sig vara högre i skiftarbete än i dagarbete. 

Det sociala välbefinnandet påverkas av den totala arbetstiden, under vilken tid på dygnet arbetet utförs och av arbetstidens regelbundenhet. När man arbetar länge, särskilt övertid, finns det inte tillräckligt med tid för mänskliga relationer, hobbyer och vila. Särskilt kvälls- och helgskiften medför en annan takt än den övriga familjen har och i förhållande till det sociala livet. Om skiftarbetet är oregelbundet och skiftlistorna endast är kända för en kort tid framåt är det svårt att planera gemensam tid med familjen och andra människor.